Sommaren 2020 tog besättningen på KBV 033 tre dykare på bar gärning när de plundrat ett vrak utanför Ölands ostkust. Det var starten till ett udda och mycket omfattande utredningsarbete som låg till grund för ett åtal mot männen.
– Jag kommer alltid att minnas hur viktig jag hela tiden tyckte att utredningen var, hur förvånad jag blev över mängden prylar dykarna samlat på sig och hur meningslöst det hela verkade. Varför? Det har vi inte riktigt fått något svar på, berättar Therese Dorsch i ett pressmeddelande. Hon är tjänsteman på Kustbevakningen och är den som arbetat mest med den omfattande utredningen.
För Kustbevakningen började allt en dag i juli 2020 när KBV 033 var ute på rutinpatrull utanför Öland. Besättningen hade fått uppgifter om att det kunde finnas dykbåtar som ägnade sig åt vrakplundring i området. Mär de såg en båt med dykutrustning på däck bestämde de sig för att titta närmare på den. Ombord på dykbåten såg de flera blöta träföremål som såg gamla ut. Männen ombord medgav att de nyligen tagit upp dem från ett vrak.
– Då kontaktade våra tjänstemän Kustbevakningens ledningscentral och en förundersökning inleddes. Två minneskort från en GoPro-kameror togs i beslag och tömdes av Polisen. Filerna visade tydligt att dykarna hade hanterat fornminnen och föremål under sina dyk, berättar Therese Dorsch.
Den 30 juli 2020 anhölls de tre männen. Kustbevakningen genomförde därefter husrannsakningar på flera adresser samtidigt. Stora mängder glas-, keramik- och träföremål togs i beslag. Men även mer udda saker som en järnkanon från 1600-talet.
Unik utredning för Kustbevakningen
Kustbevakningen hade aldrig tidigare hanterat ett liknande fall. Faktum var att ingen hade erfarenhet av den typ av utredning som påbörjades hösten 2020. Personalresurser omfördelades för att kunna utreda de misstänkta brotten.
– Jag är själv dykare, har intresse för marinarkeologi och är rätt haj på datorer. Av Polisen fick jag en snabbkurs i programmen vi använde så att bevisningen skulle hålla i en eventuell rättegång, berättar Therese Dorsch, som lånades in från kuststationen i Umeå.
Den enorma omfattningen av material var en stor utmaning att arbeta med.
– Vi hade som mest cirka 300 föremål i beslag som kunde misstänkas vara fornfynd och cirka 800 föremål i beslag totalt. Att jag ensam gick igenom allt material gjorde samtidigt att jag kunde koppla ihop foton och filmer med mobilpositioneringar, föremål tagna i beslag och de otroligt viktiga dykloggböckerna som en av de misstänkta fört under många år. Flera gånger visade sig det vara avgörande för bevisningen, säger Therese Dorsch, som vill jämföra dykarnas egna loggböcker med Encro-chat, utan dem hade utredningen inte alls lyckats så bra, kanske inte alls.
Av Polisen och Tullverket fick utredningen hjälp att extrahera data ur telefoner, datorer, kameror och hårddiskar som tagits i beslag. Statens Maritima och Transporthistoriska Museer bistod med experter som både kunde bekräfta att det rörde sig om fornminnen. De granskade och fotograferade även samtliga beslagtagna föremål.
Vikten att bevara våra fornminnen
Till slut landade utredningsteamet i 11 åtalspunkter. I januari 2021 hölls de initiala förhören, förutom de som hållits i häktet i Kalmar, på stationen i Oskarshamn. Parallellt med att utredningen fortskred under våren hölls kompletterande förhör. Under hösten 2021 sammanställdes förundersökningsprotokollet för stämningsansökan till Kalmar tingsrätt.
Männen dömdes av tingsrätten i september 2022 och åter av hovrätten i januari 2024 för grovt fornminnesbrott.
– Arbetet har hela tiden varit givande och utmanande, ibland svårt och ofta frustrerande. Mest av allt har det varit enormt tillfredsställande, att känna att man gör skillnad för att bevara vrak i svenska vatten, avslutar Therese Dorsch.
Läs mer:
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.