Nu har dom krigat två år i Ukraina. Fel! Stormakten Ryssland gick till brutal attack mot sin lilla ukrainska granne redan 2014 – för 10 år sedan! Och då handlade det mycket om havet. Om en egen avancerad isfri storhamn vid Svarta havet – den historiska örlogsbasen Sevastopol.
Detta berömda sjökrigs-militära försvars-komplex tjänade först den storryske kejsaren (tsaren). Senare Sovjetunionen under Lenin och Stalin. Och eftersom Sevastopol låg på den ukrainska halvön Krim, så tillföll flottbasen Ukraina, när det landet förklarade sig självständigt från Sovjet/Ryssland 1991.
Det kunde Rysslands senaste diktator, Putin, inte acceptera. Hans trupper ockuperade förutom Krim hela sydöstra Ukraina. Och slutligen sedan 2022 har den ryska björnen (symbolen för Ryssland) anfallit hela Ukraina. Den gamle KGB-agenten Putin vill återskapa hela det gamla Sovjetunionen. Ukraina är ”bara” första offret.
Instängda Ryssland
Ryssland är stort, platt, kallt, snöigt, samt ofta lerigt och isigt, vilket knäckte Karl XIIs, Napoleons och Hitlers försök att dominera landet. Det kyliga vinterklimatet gör att få hamnar är året-runt-öppna. Det försvårar för handeln, eftersom sjötransporter är billigare än landtransporter.
Det gör det också svårare för den ryska flottan, som i motsats till alla andra stormakter saknar fri tillgång till världsoceanerna. Ryssland är ofta instängt bakom sina hårda vintrar och frusna hamnar. Därför har Ryssland (Sovjet) i århundraden strävat efter att nå varma vatten.
Bland annat därför invaderade Sovjet Afghanistan under ett grymt krig på åttiotalet. En baktanke var, anser vissa experter, att gå vidare och odla vänskapligare förbindelser med Pakistan, som ligger vid Indiska Oceanen.
En liknande tanke har Kina idag med sin bergsväg (över pass på 5000 meter) från Kina (Sinkiang) till en ny storhamn i Pakistan, (Gwadar). Vägen undviker det trånga känsliga Malackasundet, där kinesisk sjöfart lätt skulle kunna blockeras.
Svarta havet
Dessa resonemang kallas geopolitik, alltså hur länders geografi (terräng, resurser och liknande) påverkar hur de agerar politiskt. För Rysslands Svarta havsflotta är det exempelvis ett problem att man för att nå världshavet måste passera de trånga lätt NATO-kontrollerade sunden Bosporen och Dardanellerna, för att nå Medelhavet (där man därför har en strategiskt viktig rysk flottbas i krigets Syrien).
Vidare måste den ryska svartahavs-flottan passera Gibraltarsundet för att nå Atlanten. Och passera Suezkanalen och Röda havet för att nå Indiska oceanen. I nuläget hindrar jemenitiska rebeller sjöfarten i området. Själv var jag som ung sjöman med om att tvingas runda Afrika för att nå Indien.
Hur geografin påverkar politiken, geopolitik, är sannolikt mindre känd bland folk i allmänhet. Men har kommit i ropet på sistone: Tar Ryssland över Ukrainas kust – hur ska då Ukraina klara av den rika spannmålsexporten? Kommer Ryssland att kräva en landkorridor till Östersjöhamnen Kaliningrad? Är svartahav-nationen Georgien nästa mål för den storryska expansionen (läs imperialismen)?
Geografins makt
För mig och andra är detta ganska nya spännande materialistiska delförklaringar till världspolitiken. Därför läste jag med intresse och nöje den inflytelserika brittiska författaren Tim Marshalls uppmärksammade bok ”Geografins makt – Tio kartor som förklarar världen”.
Bland annat visar han hur världens och historiens vidsträckta stormakter (alla på norra halvklotet, därför är vi rikare) har vuxit fram i platta jordbruksfertila och flodrika slättmarker:
1.USA Mississippi-bäckenet. 2. EU Mitterska Europa, antikens Aten, Romarriket. 3. Ryssland Ukraina 4. Mellanöstern: Egypten, Irak arabmuslimska välden, ottomanska riket 5. Indien Pakistan 6. Kina Mongolvälden Vietnam
Ovan sex nämnda megariken, imperier och civilisationer, finns ännu kvar idag i någon form. Dessutom finns/fanns mindre riken som inka i Sydamerika samt maya och azteker i Centralamerika. I Afrika söder om Sahara fanns Sahelrikena Mali, Ghana, Benin, Songhai – i Asien Persien och Khmerriket.
Hans Norebrink
