Reformisternas landsbygdsprogram och skogen. Tidigare har jag skrivit om reformisternas landsbygdsprogram och fisket liksom om programmet och jordbruket. Nu är det dags för skogsbruket. Där formulerar programmet följande förslag:
- Avskaffa subventioner av fossila drivmedel i skogsbruket och stöd övergången till biodrivmedel och elektrifiering för arbetsmaskiner i skogsbruket.
- Inrätta ett klimatmål för kolsänkan i den svenska skogen.
- Inrätta ett avverkningsmål för den svenska skogen på maximalt 90% av årstillväxten.
- Tillförsäkra en långsiktig statlig budget för naturvård motsvarande 7 miljarder kronor per år till 2050.
- Utöka stödet till återskapande av våtmarker i jordbrukslandskapet och skogen.
- Inför en ersättning till skogsägare som genom ändrade skogsbruksmetoder eller genom att sätta av mark i klimatreservat ska uppbära en ersättning baserad på den mängd kol som lagras in i deras marker.
- Avgiftsfinansiera inköp av skyddsvärd skog.
- Öka ersättningsmöjligheterna för artskydd för markägare som får stora begränsningar i sitt brukande.
- Öka certifieringen av svenskt skogsbruk.
- Sänk avkastningskravet för Sveaskog så att bolaget kan gå före och ta större hänsyn till biologisk mångfald och agera för att öka kolsänkan i den svenska skogen.
Precis som när det gäller jordbruket är jag inte lika kunnig om skogsbruk som jag är om fiske. Samtidigt känns det som om örlagen vad det gäller skogsbruket är trovärdigare och rimligare än när det gäller jordbruket. Det verkar inte finnas några krav jag tycker är problematiska eller fel.
Reformisternas landsbygdsprogram fokuserar också nästan helt på skogen som kolsänka. Det tycker jag är ett alldeles för nsävt perspektiv. Det borde också fokusera p ägandeföhållanden och biologisk mångfald. Och med biologisk mångfal menar jag inte bara artskydd vilket reformisterna behandlar ganska utförligt i programmet.
Naturrestaurering
Programmet fäster också stor vikt vid naturrestaurering (rewilding) vilket jag tror är ett misstag. Problemet i Sveige är som jag ser det inte bristen på skogsmark utan bristen på betesmark vilket har med jorrdbruket att göra. Betesmark har förvandlats till skogsmark och nästan helt skoglösa områden som Bohuslän och Halland har de senaste 100-150 åren till stor del förvandlats till skogsmark.
I Sverige borde ett återställningsprogram för naturen innebär att skogsmarken minskade till förmån för betesmark. EU:S lagstiftning motverkar vad jag kan förstår en sådan utveckling. Däremot skulle förstås en förändring bort från kalhyggesbruk vara bar för den svenska naturen.
Kalhyggesbruk
Men det känns som om det saknas ett förslag i reformisternas landsbygdsprogram som skulle påverka skogsbruket att överge kalhyggen till förmån för ett kalhyggesfritt skogsbruk. För förslaget om ersättning till skogsägare som genom ändrade skogsbruksmetoder är sannolikt inte nog för att den förändringen faktiskt ska ske. Och utan en minskning av kalhyggesbruket får vi kanske inte ökning av den biologiska mångfalden i Sveriges skogar. Men kanske är det jag som inte förstår skogsbruket så bra.
Äganderätt
Dessutom saknas en diskussion om ägandet av skogen. Det är ju orimligt att staten till stor del vi ett vinstdrivande ska äga all mark som tigare var en kollektiv resurs som nyttjades av en mängd olika grupper, men framförallt kanske av samerna. Dessutom finner jag det märkligt att några få jättestora privat skogsbolag ska kunna bestämma över en stor del av den svenska skogen. Äganderätten till skog och mark är något som ett radikalt landsbygdsprogram borde diskutera.
För min del anser jag att nyttjanderätt vore bättre än äganderätt för det skulle juridiskt jämställa skogsbolagen, de som idag är enskilda markägare med sådan som nyttjar marken och insjöarna genom nyttjanderätt som renskötare, jägare, yrkesfiskare, fritidsfiskare, vindkraftsbolag, telefoniföretag, elföretag och gruvbolag med mera.
Läs mer om skog och skogsbruk:
- Sveriges största privata skogsägare 2022
- Historiskt ägande av skog i Sverige under 1900-talet
- Skogsbolagen och skogen i Sverige
- Träden i den svenska skogen
- Skogsbolagen – skog, fabriker och ägande
- Skogsbolagen – AB Karl Hedin
- Skogsbolagen – Persson Invest Skog
- Skogsbolagen – Gysinge Skog
- Skogsbolagen – Hällefors Tierp Skogar
- Skogsbolagen – Kopparfors Skogar
- Den svenska skogen – Bergvik Skog AB
- Den svenska skogen – Svenska Cellulosa AB
Reformisternas landsbygdsprogram
- Reformisternas landsbygdsprogram
- Uselt om fiske i reformisternas landsbygdsprogram
- Obegriplig jordbrukspolitik i reformisternas program
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Mycket kunskap återstår fortfarande att inhämta när det gäller skogens upptag och bindning av kol. Frågan är komplex, är det bäst att avverka skog på ett sådant sätt att ”växandets” koldioxidupptag optimeras eller är det bättre att låta skogen stå? Att mer växande skog tar upp mer koldioxid än mindre växande skog tycks de flesta vara överens om. Däremot är frågan om effekten av själva avverkningen och dess påverkan mer oklar. Ävenledes om kalhyggen finns olika åsikter. En studie från SLU 2022 innehåller en del intressant i sammanhanget.
https://www.slu.se/ew-nyheter/2022/12/kalhyggen-blir-kolsankor-redan-inom-tio-ar/
Problemet är att frågan om skogens koldioxidupptag används för att driva en massa andra agendor från såväl skogsindustrins som naturvännernas sida. Vad som är fakta i detta är på inget sätt alla gånger enkelt att genomskåda.
Bybor i Drevdagen, Idre, Älvdalens kommun, föreslog för kanske femton år sen, kanske mer, att de som boende (och kunniga skogsmänniskor) skulle kunna ta över förvaltningen av den statliga skogen i grannskapet och sköta den på ett långsiktigt ansvarigt vis. De fick nej av staten.
Om Per Lindvall har rätt i artikeln https://iskogen.se/kuriosa/sveaskog-redovisningsmassigt-etiskt-moras/ tycker jag att Drevdagen ställde ett rimligt krav.
Enligt Lindvall har Sveaskog det enda kravet på sig att förse pappersindustrin med billig råvara så att den ska förbli konkurrenskraftig på världsmarknaden, ju mer desto bättre. Vilket går ut över skogen, och även över oss.
Jag tycker deras förslag verkar rimligt. Men de skulle få dela med de samer som skulle ha jakträtt och renbetesrätt i samma område.
Bortsett från långsiktigheten tycker jag att det viktigaste är att den ekonomiska avkastningen av skogen så långt som möjligt hamnar på platsen och bidrar till ett rimligt liv där, istället för att dras in i en global finanshärva.