Skogsbruket i EU ska bli klimatneutralt

Skogsbruket i EU ska mellan år 2020–2030 binda lika mycket koldioxid som det släpper ut och därmed bli koldioxidneutralt. Detta kom EU-parlamentet och medlemsländerna överens om förra veckan. I ett tidigare förslag från EU-parlamentet fanns ett mål om att skogsbruket skulle bidra Läs mer…

Genom att spara asp kan skogsbruket gynna djurlivet

Aspen är värd för minst 1000 vedlevande arter och är ett viktigt trädslag för mångfalden i nordliga barrskogar. Att spara både levande och döda aspar på hyggen är också en mycket effektiv hänsynsåtgärd vid avverkning. Det visar forskare från SLU Läs mer…

Naturhänsyn i skogsbruket har god effekt

Naturhänsyn i skogsbruket genom att lämna enskilda träd och trädgrupper vid avverkning fungerar, konstaterar en internationell forskargrupp ledd av två forskare vid SLU. För en del skogsarter krävs dock större skyddade områden för att de ska överleva. Forskargruppen har analyserat Läs mer…

Aktivt skogsbruk gör stor klimatnytta, eller?

Genom att bruka skogen aktivt och använda skogsråvara till att ersätta fossil energi och energikrävande byggmaterial som betong och aluminium gör skogen störst klimatnytta på längre sikt. Det menar en forskning och forskare från programmet Future Forests på Svenska Lantbruksuniversitetet Läs mer…

Mångfaldens balans bör återinföras i naturen

Det finns en rörelse för återförvildningen (rewilding) av naturen i framförallt brittisktalande länder. Men diskussionen finns även i Sverige. Men det blir lite konstigt för naturen i Europa är i huvudsak skapad av människan. Återförvildning bör därför kanske kallas att återinföra mångfaldens balans. Läs mer…

Livscykelanalyser bör inte bestämma hur du odlar eller vad du äter

Livscykelanalyser har sitt främsta berättigande för att analysera vilka möjligheter det finns att förbättra industriella processer, men har mycket begränsat värde för att jämföra olika produkter från komplexa system, som jordbrukssystemet eller skogsbruket Läs mer…

Klövspår i marken – om boskapsskötsel

I debatten om djurhållningen framställs det ofta som att huvuddelen av djurhållningen i världen är ”industriell” dvs drivs storskaligt med odlat foder. Detta är säkerligen korrekt vad gäller kyckling och äggproduktionen – som ju också ofta sker i anläggningar som inte har någon egen mark. Det är sannolikt också korrekt vad gäller grisuppfödningen. Läs mer…

Inkomstkravets konsekvenser – ökad brottslighet

Den 1 november höjs inkomstkravet för arbetstillstånd i Sverige från 13 000 till 27 360 kronor. För EU-medborgare gäller inte det nya inkomstkravet. Kravet gäller inte heller arbetstillstånd för säsongsarbetare, som är vanliga inom jord- och skogsbruk. Sådana anställningar får vara i högst sex månader.  Läs mer…

Skogsbolagen och skogen i Sverige

Idag finns det tre skogsbolag bland de 10 största skogsägarna i Sverige tillsammans med ett statligt företag Sveaskog, ett statligt verk Statens Fastighetsverk, Svenska Kyrkan, två mindre skogsägarföretag, ett familjeföretag och en allmänningsskog. Läs mer…

Skogen i Sverige – plantage eller naturskog?

Drygt 70 procent av Sveriges yta är täckt av skog, vilket gör landet till Europas näst mest skogrika land, strax efter Finland. Av Sveriges totala landyta på närmare 41 miljoner hektar räknas cirka 28 miljoner hektar som skogsmark. Skogsindustrin är också Sveriges viktigaste industri. Läs mer…

Kalhyggen inte så dåliga för klimatet som förväntat

Det är trädens tillväxt som avgör skogens kolbalans på landskapsnivå i de nordliga brukade skogarna. Markens koldioxidavgivning genom nedbrytning har i jämförelse mindre betydelse, och ett kalhygge binder mer koldioxid än det ger ifrån sig inom tio år efter avverkning. Läs mer…