Mindre mjölk – mer läsk. Mjölkprodukternas bidrag till kosten har minskat med 32 procent sedan 1960. Osten har ökat stadigt sedan 1960, men nu är endast 23 procent av osten svensk. Mjölkkonsumtionen har sjunkit sedan 1980-talet och 2017 gick läsk om mjölk.
Vi fortsätter att titta på utvecklingen av svenskarnas matkonsumtion. Nu har turen kommit till mjölkprodukterna. Den övergripande bilden ser ut så här:
Hacken i kurvorna beror säkert på felaktigheter eller på att man förändrat klassificeringen. OBS till höger är skalan för konsumtionsmjölk, den innefattar också syrade mjölkprodukter. Den har fallit kraftigt sedan slutet på 1980-talet.
Smör, ost och mjölk
Smörkonsumtionen föll kraftigt mycket tidigare, men har ökat något på senare år. Gräddkonsumtionen gick upp stadigt till 2015 för att snabbt minska. Ostkonsumtionen har ökat stadigt under lång tid. Ostmackan var tidigare ostens främsta spelplan, men på senare tid används mycket mer ost i mat, alltifrån riven ost till pasta, pizza, salladsostar och grillost.
Mjölkprodukternas bidrag till kosten har minskat från 596 kcal per person och dag 1960 till 403 kcal per person och dag, en minskning med 32 procent. Eftersom det totala kaloriintaget ökat västenligt har mjölkprodukternas andel av kosten minskat ännu mer. Data är från jordbruksverkets tabell för direktkonsumtion.
En intressant uppgift är att 1960 uppskattades jordbrukarnas direktförsäljning och hemmaförbrukning av mjölk till 38 liter per capita, dvs mer än en femtedel av all mjölk. Direktkonsumtionen och direktförsäljningen minskade snabbt under 1960-talet och var under 10 liter per capita 1972. I dag beräknas den till endast 3 dl per person.
Tittar man på andra drycker så ser man att svenskarna inte är mindre törstiga idag än för 60 år sedan, tvärtom. I takt med att mjölken minskat har vin och läsk (som inkluderar smaksatta vatten) ökat. Icke smaksatt vatten ökade till början på 2000-talet för att sedan vända ner igen, medan läsken bara ökar.
Juice, öl och sprit
Juice, sannolikt främst apelsinjuice, ökade till ungefär år 2000 för att sedan vända neråt. Öl följer ungefär juicekurvans utveckling fast på en högre nivå (kom med en teori för det!).
Spritkonsumtionen (som inte är med i diagrammet) har halverats. Fråga mig inte om havredryck och liknande jag har inte förstått var Jordbruksverk lägger dem. När jag undersökte detta 2019 uppskattades konsumtionen motsvara ungefär 5 % av mjölkkonsumtionen. Jag misstänker att det inte har hänt så mycket sedan dess (annat än att mjölkkonsumtionen fortsatt har gått ner).
Bara 23 procent av osten är svensk
Parallellt med den minskade mjölkkonsumtionen har produktionen av mjölk minskat och handeln med mjölkprodukter har ökat kraftigt, både import och export. Exporten består främst av mjölkpulver samt en mindre mängd ost. Importen består främst av ost.
Man brukar ange att den svenska marknadsandelen av mjölk är cirka 70 procent. Men det ignorerar exporten. Om man räknar bort exporten är det bara 45 % av mjölkprodukterna* som konsumeras i Sverige som också produceras i Sverige (Källa: Jordbruksverkets Marknadsbalans mjölk). Jordbruksverket har nu ändrat terminologin så att detta mått numera kallas för ”svensk försörjningsgrad”**. Om vi tittar på ost ser bilden ut så här:
Till Jordbruksverkets diagram har jag lagt till ”svensk andel” som talar om hur stor del av osten som äts i Sverige som faktiskt är producerad i Sverige. Denna uppgick 2024 till endast 23 procent jämfört med 85 procent 1995. Den av Jordbruksverket beräknade försörjningsgraden är 38 procent. Ostexporten motsvarar således 13 procent medan 77 procent av all ost som äts är importerad.
Gunnar Rundgren
Ursprungligen publicerat på Trädgården Jorden.
Fotnoter
* Man räknar om alla mjölkprodukter till mjölkekvivalenter som utgår från hur mycket mjölk som behövs för att producera den aktuella produkten.
** Jordbruksverket definierar den sålunda: ” Svensk försörjningsgrad beräknas genom att dividera produktionen med totalkonsumtionen. Den visar vår kapacitet att tillgodose efterfrågan med svenskproducerade livsmedel under en avgränsad historisk period, vanligtvis ett år.”
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.