Svensson - Varmt och rättframt från vänsterflanken
Vår debattartikel I Aftonbladet innehöll följande stycke: Industrijordbrukets sagor är av ett slag som man helst inte vill höra innan man somnar om kvällen. Därifrån kommer inga berättelser att längta till och sträva mot, snarare ger de kalla kårar längs ryggraden. Det är därför man lägger så mycket kraft på att förtala alternativen och likt Lönnebergas Krösa-Maja – skrämmas med svält, jämmer och elände. Läs mer …
Trots allt tal om beredskap och ökad självförsörjning blir vi allt mer beroende av handel med livsmedel och jordbruksprodukter. Den globala integrationen av Sveriges livsmedelsförsörjning fortsätter, handeln med livsmedel ökar snabbare än ekonomin i stort och snabbare än livsmedelsmarknaden omfattning. Den stora svenska spannmålsproduktionen har inte på något sätt ökat vår självförsörjning utan har endast ökat exporten. Läs mer …
Äter korna upp naturen? Beräkningarna av idisslarköttets markanvändning är felaktiga och bortser från att både kor och betesmarker är mångfunktionella. Läs mer …
Svensk media har uppmärksammat bristen på nötkött. En rad olika förklaringar har angivits. SLU pekar på att det ”det föds färre kalvar än tidigare. Det i sin tur beror på att antalet kor har minskat, vilket är en effekt av att antalet nötköttsproducenter blivit färre.” Läs mer …
EU har utvecklat en ny strategi som förespråkar kraftfulla satsningar på bioekonomin. Bioekonomin(*) inom EU omsätter 2,7 biljarder euro och skapar ett förädlingsvärde på 860 miljarder euro (förädlingsvärdet motsvarar sektorns bidrag till BNP, medan omsättningen är det totala värdet av det som skapas i sektorn). Läs mer …
Riksrevisionen kritiserar att regeringen inte gör tillräckligt för att minska jordbrukets växthusgasutsläpp. Jag kan hålla med om det. Regeringen gör strängt taget alldeles för litet för att minska utsläppen på de flesta områden. Läs mer …
40 gånger mer stöd till en stor gård. Stora gårdar får över en miljon kronor per år i jordbruksstöd vilket motsvarar 377 000 kronor per helårsarbete. De minsta gårdarna får 25 000 kronor i årligt stöd och 45 000 kronor per helårsarbete. Stödens utformning gynnar de stora gårdarna kraftigt. Läs mer …
Från ekologiskt jordbruk till ett ekologiskt matsystem. Istället för teknokratiska kostråd behöver vi anpassa kosten till de ekologiska förhållandena. Läs mer …
Det är svårt att få fram nyanser i debatten om EU:s miljö- och klimatpolitik. Mycket av debatten är polariserad så att om man gillar det som den förra kommissionen drev så är man vänster och miljövänlig, medan man är höger och miljövidrig om man var emot. Nu när den nya kommissionen, med samma ordförande, rullar tillbaks en del av initiativen skall man plötsligt byta fot. Läs mer …
I den uppdaterade livsmedelsstrategin anges tänkbara mål för den svenska marknadsandelen för kött och mjölkekvivalenter på 80 procent och spannmål 150 procent. Detta skall jämföras med 71 procent för mjölk och kött samt 118 procent för spannmål idag. Trots att det tog två år att formulera den uppdaterade livsmedelsstrategin verkar ingen ansvarig ha räknat på vad som skulle krävas för att uppfylla detta. Läs mer …
Spannmål för export – inte för inhemsk konsumtion. Detta är de tredje artikeln i en serie där jag granskar de föreslagna målen för svensk livsmedelsproduktion i den uppdaterade livsmedelsstrategin. Även om strategin inte fastställer några mål så ger den ett medskick till Jordbruksverket genom denna formulering Läs mer …
Både Timbro och de forskare som kräver minskad konsumtion missar vad som driver ekonomin. Att försöka minska konsumtionen utan att minska produktionen är som att tejpa en vattenledning som sprungit läck medan pumparna går hårdare för varje minut. Alla som försökt vet att det inte går. Att växa ekonomin utan att öka användningen av resurser är lika omöjligt. Läs mer …
I den uppdaterade livsmedelsstrategin ingår ett uppdrag till Jordbruksverket att utveckla mätbara mål för livsmedelsproduktionen i Sverige samt mätmetoder för dessa. Många har kritiserat att sådana mätbara mål inte har införts i den av regeringen antagna strategin med tanke på att arbetet har pågått i två och ett halvt år. Läs mer …
Konsumtionsförändringar sedan 1960. I en tidigare artikel visade jag att konsumtionen av animalieprodukter i Sverige har minskat kraftigt, både som andel av konsumtionen och i kalorier per person. Läs mer …
Mjölkprodukternas bidrag till kosten har minskat med 32 procent sedan 1960. Osten har ökat stadigt sedan 1960, men nu är endast 23 procent av osten svensk. Mjölkkonsumtionen har sjunkit sedan 1980-talet och 2017 gick läsk om mjölk. Läs mer …
Min uppfattning är att väldigt mycket av Trumps agerande har att göra med hans syn på USA:s ekonomi, och i synnerhet den amerikanska statens ekonomi och minst lika mycket dollarns ställning. Dessa två är intimt förbundna eftersom det är dollarns helt dominerande roll som världsvaluta som gör att utländska kapitalplacerare köper amerikanska statspapper trots att de har en låg avkastning. Läs mer …
Det försämrade säkerhetspolitiska läget har fört livsmedelsförsörjningen högre upp på dagordningen. Det är positivt, men livsmedelspolitiken förtjänar en betydligt större uppmärksamhet och ett mycket bredare perspektiv. Mat är politik. Läs mer …
Tjänsteparadoxen. Förädlingsvärdet i tjänstesektorn är betydande och i det privata näringslivet står tjänstesektorn för två tredjedelar av förädlingsvärdet (bidraget till bruttonationalprodukten, BNP). Det är ett vanligt påstående att tjänster inte skulle ha ett lika stort ekologiskt och materiellt fotavtryck som varuproduktion och att ekonomin skulle kunna fortsätta växa genom en sådan förändring. Läs mer …
Vilka lagar gäller? Ni har kanske hört talas om Moores lag. Den säger i sin ursprungliga form att antalet komponenter på halvledarkretsar (transistorer på ett datachip) fördubblas med 12 månaders mellanrum. Det finns också Wrights lag som säger att kostnaderna för att ny teknik sjunker kraftigt med ökad produktion. Läs mer …
Chocksänka utsläpp utan kött på benen. Det är sannerligen inte bara “klimatförnekare” som hanterar forskningsresultat slarvigt. Jag har flera gånger skrivit om hur media drar alltför långt gående slutsatser av ny forskning och att de inte verkar kritiskt granska forskningen och de påståenden som görs med stöd av forskningen. Läs mer …