USA och tullarna

USA och tullarna. Den 2 april införde Trump-regimen en rad tullar mot nästan alla andra länder. Mot allierade och fiender. Tullarna har i stort sett baserats på påhittade fakta om hur stora tullar USA måste betala. I stort sett inget är sant.

Men resultatet av tullarna är tydligt. Börserna i hela världen har rasat och värst har det varit för tech-aktier av olika slag. Och det spekulears i en allvarliga nedgång för världens ekonomi, en recession, ja rent av en depression som på 1930-talet: En deperssison som drevs på av att USA kraftigt höjde tullarna precis som idag. Men risken rö en likadan utveckling är mycket mindre i dagens värld. USA hade då en mycket större andel av världens BNP och handel än idag. Deras andel av importen i världen är cirka 13%. En minskad handel med USA kommer därför troligen inte att krsacha världsekonomi.

Kina, BRICS och Europa

Både KIna och Europa spelar idag en större roll för världshandeln än de gjorde på 1930-talet. Kina kan mycket lätt överta ledarrollen från USA och kommer troligen också att göra det. Som medlem i BRICS har Kina dessutom mäktiga allierade som exempelvis Indien, Brasilien, Sydafrika med flera. Samtidigt är också Europa drivande i den ökande världshandeln, Det finns stor anledning för Kina att handla mer med Europa och sluta bry sig om USA.

Även Ryssland som USA nu tycks vilja alliera sig med i BRICS men det är svårt att se att Ryssland skulle välja USA före Kina. Det är inte troligt att det händer och Trumps flört med Ryssland får nog ses som att Ryssland utnyttjar Trump för att försvaga Europa..

Globalisering

Det ska ha gjorts ett finurligt nationalekonomiskt experiment där forskare simulerade det extrema och helt osannolika scenariot att USA helt och hållet slutar importera varor. Det de hittade var att 70 av 185 länder som kan kalla sig USA:s handelspartner skulle komma tillbaka på samma nivå av handel inom ett år mot antagandet att handelstillväxten fortsatte till övriga kvarvarande länder, ex USA. Alla 185 länder fixade det på 5 år.

USA är stort. Men inte oersättligt. Globaliseringen är alltså fortsatt häpnadsväckande stark därute. Stödet är starkt i stora tillväxtländer som Indien, Brasilien, Indonesien, och Vietnam. Länder som helt eller delvis ingår i BRICS.

Det har dels att göra med att USA sluter sig. Men också om att varken USA eller EU vill att Kina ska sno mer spjutspetsteknik, som nu är AI. EU tycks nu agera med att införa krav på snarlik tekniköverföring som Kina krävt av utländska bolag för att komma åt den inre marknaden. Det innebär att EU kan utnyttja Kinas produktionsmakt inuti blocket. Detta när kinesiska elbilsföretag och andra gröna aktörer vill komma in bakom EU:s skyddstullar som satts upp för att inte Kina ska kunna snedvrida konkurrensen i Europa.

Protektionism

USA valde redan under Bidenadministrationen att stänga ute Kina. Exempelvis vad det gäller elbilar. Kinesiska bilmärken har påförts 100-procentiga strafftullar och effektivt omöjliggjort satsningar. USA skyddar då förvisso sina amerikanska märken. Men de kommer aldrig få del av eller lära sig den världsledande kinesiska produktionsprocessen. Stora kapitalflöden kommer nu kanske istället hamna i EU istället för i USA.

Det är dock inte bara på elbilsområdet har USA agerat kraftigt protektionistiskt de senaste fem-tio åren. Amerikanska tekniksanktioner som förbjuder försäljning till Kina av toppmoderna AI-chip och utrustning för chiptillverkning slår hårt mot globaliseringen inom det här fältet.

Men inom den bredare ekonomin, bortom de 25 procenten som utgörs av toppmodern teknik, i den mindre börshajpade ekonomin bestående av energi, jordbruk och konsumtionsvaror, är det fortsatt full fart framåt för globaliseringen.

Konsekvenserna av Trumps nya tullar är sannolikt:

1. Globaliseringen kommer på kort sikt sakta in.
2. USA:s konsumenter tar kostnaderna för de amerikanska tullarna.
3. USA löper risk för inflation och recession.
4. Övriga världen får också betala ett smärtsamt pris för att lägga om handelsvägar.

Men det blir troligen ingen världsomspännande ekonomisk kris som på 1930-talet. USA har helt enkelt inte den betydelsen längre. Det är världsekonomin som håller i taktpinnen, inte USA. På längre sikt kommer globaliseringen fortsätta, med eller utan USA. Men för USA Kan det säkert få allvarliga konsekvenser.

Jag är ingen ekonom. Det jag skrivit är en sammanfattning av saker jag läst i media och på sociala medier. Det får tas med en nypa salt men jag är ganska säker på att vi inte får en 1930-tals depression.

Det betyder också att krigsrisken är mycket mindre än vad våra regeringar vill få oss att tro. Och att lösningen för Europa är är att återinföra de krisåtgärder som EU vidtog under pandemin för att skydda arbetstillfällen i företag som påverkas av tullar. ETUC understryker att stödet inte ska användas för att öka vinsterna eller för utdelning till aktieägarna och kräver även en krisplan för att kontrollera vinstuttag och begränsa höjningar av priserna på livsmedel och andra viktiga varor.

Läs mer:

• Trumps tullkrig drabbar arbetare och låginkomsttagare
• Techmiljardärerna och Trump
• Tre maktblock dominerar världen