Antalet dödsolyckor på arbetet ökar. Hittills i år har det dött 24 personer i arbetsolyckor. Det är en ökning jämfört med tidigare år. Antalet olyckor var som högst 2023 då de var 55 stycken på hela året som dog på grund av arbetet. Under 2024 minskade antalet men i år ser det så här långt ut som om antalet dödsfall kommer att öka igen.
Det senaste dödsfallet på arbetet var en man som föll från hög höjd i samband med ett fasadarbete på en byggnad i Vreten, Solna. mamnen som var i 40-45-årsåldern skadades svårt vid fallet och flägs med helikopter til sjukhus. Hans liv gick dock inte att rädda. En förundersökning om arbetsmiljöbrott och grovt vållande till annans död har inletts.
Fall från hög höjd är en vanlig typ av dödliga arbetsolycka även om antalet rapporterade arbetsolyckor på byggen under lång tid minskat i förhållande till antalet byggnadsarbetare. Dödsolyckorna har dock börjat öka efter att de också minskat i natal under lång tid. Även trafikolyckor (förare som dödas i arbetet etc) och klämolyckor är vanligt.
Inom industrin har risken för allvarliga arbetsolyckor ökat något under de senaste tio åren. En vanlig typ av allvarlig arbetsolycka är att arbetare förlorar fingar i olika typer av maskiner. Den typen av olyckor utgör 25% av alla allvarliga arbetsolyckor. Inom industrin utgör mer än en trdejdel av alla arbetsolyckor. Orsaken tilll attt arbetare förlorar fingrar är klämolyckor i maskiner och olika skärolyckor med knivar och sågar.
Anlednigen till att många arbetsolyckor inträffar är i de flest fall att arbetsgivaren brister i sitt ansvar för arbetsmmiljön, Skydd monteras inte och säkerhetsåtgärder vidtas inte.
Läs mer:
- Lika många döda på jobbet som i skjutningar
- Skjutningarna har nästan upphört men inte arbetsolyckorna
- En av de värsta arbetsolyckorna i svensk historia
- Fler dör i arbetsolyckor än i gängkrig
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Statistiken över arbetsolyckor är tämligen vansklig att tolka då den innefattar händelser vars orsakssamband inte är korrelerade. Ser vi till nämnda siffra, 24, består 8 eller en tredjedel av regelrätta mord. Förvisso faller ävenledes brott inom statistikens definitioner (statistiken avser egentligen ”onaturliga” dödsfall under arbetstid). Att beteckna ett uppsåtligt mord som en olycka finner jag dock vara utanför rimlighetens gränser. Ett regelrätt mord har föga att göra med en fall- eller klämningsolycka, vars orsakssamband är direkt relaterade till förhållanden på arbetsplatsen.
Tar vi bort morden från statistiken återstår 16 fall att jämföra med 19 fall för motsvarande siffra föregående år. Förvisso är det 16 fall för många men det är samma storleksordning som förra året. Det går således inte att sätta upp några trender om ökningar eller minskningar i det fall vi avser olyckor, och inte mord.
En rimligare utgångspunkt, från en statistisk synvinkel, vore att inte blanda ”äpplen och päron”. Missförhållanden, som får fatala konsekvenser, på arbetsplatser studeras lämpligen utifrån en statistik som beskriver detta medan mord lämpligen studeras genom brottsstatistik.