En betraktelse med anledning av en DN-journalists upplevelse av Bohuslän. Marina Ferhatovic skriver om första gången hon var i Bohuslän. Hon gick ut på en privat brygga varvid någon sa till henne. Det är ovanligt men helt legitimt. Byggor ingår varken i allmenasrätten eller omfattas av strandskyddet. Det finns en mängd ägarförhållanden vad det gäller bryggor, privata som ägs av en enskild person eller en enskild fastighet, samfällighetsägda vilket också innebär att de i viss mån är privata samtidigt som de är kooperativa.
På en del privata bryggor kan det dock vara tilllåtet för alla att vistas. Det gäller exempelvis badbryggan på den plats där vi har vår sommarstuga. Bryggan ägs av de ursprungliga fastigheterna i området men sköts av en förening där alla som bor i området kan vara med. Alla som besöker badplatsen som ligger vid bryggan får använda bryggan. Föreningen bestämmer i praktiken villkoren. Ägarna bestämmer i allmänhet ingenting, Men ska bryggan lagas, förändras eller arbetas med på något sätt behövs i allmänhet tillstånd från ägarna.
Att veta om en får använda en brygga eller inte är alltså inte helt lätt. Bofasta bohuslänningar tenderar att inte bry sig. Sommargäster är ofta mer noga med att hävda att nåt är privat. Inne i gamla fiskelägen och små samhällen är det dessutom ofta så att det av hävd varit tillåtet att gå på privat tomtmark inklusive på privata bryggor. Stockholmare och norrmän brukar dock försöka förhindra det och inte hedra de hundraåriga traditioner som finns. Det finns alltså ofta hävdvunna nyttjanderätter. Men sommargästerna fattar inte alltid det.
Strandskydd
Det finns stränder som ingår i hustomter men de är alltid tillåtna att gå på. De ingår i strandskyddet. Den som går där förväntas dock passera så snabbt som möjligt och inte bada på platsen. Ibland går tomterna inte änaner till stranden mend tomtägarna har ändå lagt beslag på den strandbit som inte är deras. Markenägs då i allmänhet av någon fastighetsägare utan ett hus i närheten. Där har tomtägaren inga som helst rättigheter utan strandskyddet gäller.
Ingen vet exakt var en kan gå, vilka bryggor som får användas, vad som är privat, vad som det finns nyttjande rätt för, vad som är allmänt. Inte heller folk som bott i den bohuslänska skärgården hela sitt liv. Dessutom kand et vara olika från ö till ö, från fiskeläge till fiskeläge. Och detta har dessutom alltid vållat konflikter. När jag var liten tyckte en av öns största markägare att vi andra inte fick gå över deras mark. Vi barn var rädda för dem för de skällde ut oss om vi råkade göra det. Det handlade om stigar som folk använt i århundraden och som inte ligger på nån tomt.
Om Bohusläns befolkning
De flesta som har sommarstuga i Bohuslän är av ganska naturliga skäl vita. Invandrare i Sverige har sällan haft råd att skaffa sommarstuga i Bohuslän. Men när det gäller befolkningen i Bohuslän är de ofta lika mörka som många invandrare. Men de flesta är förstås ljusa precis som en majoritet av befolkningen i Sverige. De som är mörka finns i allmänhet på vissa platser och vissa öar. De anses delvis härstamma från portugiser och spanjorer som kommit hit under sillperioderna. Och i Stenungsund såväl som Uddevalla har det funnits gott om invandrare sen 1960-talet. De flesta dock från Finland vilket förstås innebar att de ofta var ljusa.
Det har dessutom alltid funnits en del namn som helt klart härstammar från andra delar av världen som exempelvis Said, Armand, Tulloch, Sterner, Olena, Betty och Lambert. En del av dessa namn har oftast med det faktum att bohuslänningar fiskat i andra länder att göra. Bibliska namn är också vanligt på grund av den väckelse som svepte genom landskapet på 1800-talet.
Vidare finns det undersökningar som tyder på att Bohuslän är det mest flyktingvänliga och invandrarvänliga landskapet i Sverige. Samtidigt har det nöästan alltid varit ett starkt fäste för nazister, Men också för syndikalister och anarkister. Liksom för djupt religiösa kristna. Ända till 1960-talet var deti delar av södra Bohuslän vanligt att kvinnor bar sjal, dvs det som idag ofta kallas hijab. Kvinnorna täckte hela kroppen när de var ute. På en del platser och bland mindre grupper av människor lever sådant kvar än idag.
Komplext
Bohuslän är ett komplext landskap där väldigt mycket är och alltid har varit kollektivt och fritt. Det är svårt att orientera sig i detta och inte ens jag som är från Bohuslän fattar alltid vad som gäller eller inte gäller. Men sommargäster från andra delar av Sverige (där andra lagar, regler och traditioner gäller) och rika från Göteborg har alltid försökt ändra det. De vill ha privata öar där vi andra inte får tillgång til stränderna eller fick gå på den som exempelvis på Stenungsön. Det försvann i huvudsak när strandskyddslagen infördes men de försöker genomdriva sådant igen. I trots mot hävdvunnen rätt och lagstiftning.
Läs mer:
- När strandskyddet kom till Sverige
- Naturskyddsföreningen om strandskyddet
- Strandskyddet är inte en del av allemansrätten
- Allemansrätten gäller inte bryggor
- Inskränkningar i äganderätten – allemansrätt och socialism
- Allmänningar och nyttjanderätter
- Minerallagen och fiskerilagstiftningen är två varianter av samma sak
- Ägande i svenskt fiske i ett historiskt perspektiv
- Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö
Bilden är tagen av Marsjo. Föreställer Hunebostrand i Bohuslän. Fri att använda enligt villkoren på Piaxabay.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.