Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö

Publicerad denFörfattareAnders_S1 kommentar

En liten ö som trots dåliga förutsättningar har klarat av att överleva med framgång är Rörö i Göteborgs norra skärgård, Öckerö kommun. Befolkningen har visserligen minskat från 363 personer år 1960 till 262 år 2015. Men Rörö är en av de glesbygdsorter som kämpar för att bryta befolkningsminskningen. 2020 hade befolkningen minskat ytterligare något, till 250 personer vilket dock var en ökning från 244 stycken år 2018. Sen dess har befolkningen troligen ökat mer och befolkningen kan idag vara över 265 personer.

Befolkningen på grannöarna Knippla och Hyppeln har dock minskat betydligt mer, från 645 till 295  i Knipplas fall och från cirka 270 till 161 i Hyppelns fall. Flertalet hus på Rörö ägs även idag av bofasta.

Även om majoriteten av befolkningen på Rörö bor i egen villa finns det också kommunala hyresrätter (2 fastigheter) samt bostadsrätter på ön såväl som hyresvillor. Dessutom finns en privat hyresfastighet där lägenheterna idag disponeras av sommargäster. Jag växte upp i det huset för på den tiden var det nästan bara bofasta som bodde i det huset.

Rörö ligger mycket avlägset, mer avlägset än Dyrön, Lyr och Kosteröarna. För att ta sig till Rörö krävs två färjor. Båda är dock bilfärjor, en som går från Lilla Varholmen på Hisingen till Pinan på Hönö och en som går från Burö färjeläge på Hälsö till Rörö.

Rörö är en av Sverige mest isolerade och avlägsna platser trots att den på kartan ligger nära Göteborg. Men med båt är Skagen precis lika nära som Göteborg och den danska staden betyder mycket mer. Skagen är hemmahamn för två av de stora pelagiska trålarna och det är där huvuddelen av den pelagiska fisken landas.

Fisket

Anledningen till den bättre utvecklingen på Rörö stavas en aktiv lokalbefolkning och ett framgångsrikt och aktivt fiske. Medan det inte finns något fiske kvar på varken Hyppeln eller Knippla så har Sveriges två största fiskeriföretag, Astrid Fiske AB och Rylo AB (Themis Fiskeri) sina huvudkontor på Rörö och dessutom finns det ytterligare några relativt stora fiskeriföretag på den lilla orten såsom Rossö Fiskeri AB och Svanen Fiskeri AB.

Fiskeriföretagen ägs i allmänhet av anställda i företagen. De är oftast även släkt med varandra. Rossö Fiskeri AB har samtliga anställda, 5 stycken, som delägare. Svanen Fiskeri har 2 av tre anställda som ägare, Astrid Fiske har 6 av 44 som delägare (5 är delägare i moderbolaget medan 1 bara är delägare i det danska dotterbolaget) och Themis Fiskeri 3 av 17 (2 är delägare i moderbolaget och ytterligare 1 är delägare i det danska dotterbolaget).

Faktum är att det idag finns ungefär lika många anställda i Rörös fiskeriföretag som det fanns år 1960. Antalet företag är dock färre men båtarna mycket större. Antalet anställda från själva ön är också färre då fiskeriföretagen på ön idag även sysselsätter folk från andra öar och platser.

Fisket är i huvudsak pelagiskt fiske av sill, skarpsill (brisling), makrill, tobis, trynfisk, kolmule (blåvitling) hästmakrill med mera. Men det bedrivs också ett omfattande kräftfiske med bifångster av fiske och ett visst fiskfiske av bottenlevande fisk. Rörö är dag den enda plats i Sveríge där fiske är huvudnäring. Men de största båtarna, GG 64 Astrid Marie, S 144 Themis och S 264 Astrid har idag inga möjligheter att anlöpa Rörö hamn på grund av sin storlek.

Turism

På andra öar som framgångsrikt lyckats klara sig trots ett dåligt utgångsläge spelar i allmänhet turismen en större roll än på Rörö. Turistföretag är på de flesta öar vanligt medan antalet fiskeriföretag är begränsat. Rörö är motsatsen. Fiskeriföretagen är också betydligt större än de turistföretag som finns på andra öar som överlevt trots dåliga odds.

Det finns inga större turistföretag på Rörö, men ön besöks av väldigt mycket människor på sommaren. Så turismen har betydelse. Det handlar om sommargäster, badgäster, seglare, folk som vill vandra i naturreservatet eller spana efter sällsynta fåglar och växter. Det stora flertalet besökare är dagsbesökare. Övernattningsmöjligheterna för turister är få. Det finns ett Bed & breakfast.

Rörö hamn

Kooperativ och föreningar

På Rörö finns också en livsmedelsaffär som drivs som ett kooperativ, Hamn- och Fiskareföreningen Rörö Strandkassa upa, där alla som bor på ön kan vara delägare. Livsmedelsaffären är öppen året runt. Kooperativet äger också hamnen, gästhamnen, bensinmacken och några av de byggnader som finns runt hamnen. En av byggnaderna är idrottsföreningens och några andra är hembygdsföreningens.

En del av byggnader används av småföretag som driver restauranger. Restauranger, caféer och andra mindre affärer är i allmänhet bara öppna på sommaren.

Vidare finns det en idrottsförening som heter Rörö IF, en byggnad som ägs av Rörö IF och innehåller en sporthall, en skola och en förskola, Rörö biblioteks- och hembygdsförening, Rörö bysamfällighet, Rörö Samfällighetsförening, Rörö Ö-råd, en pingstkyrka (Sion) och ett församlingshem för Svenska Kyrkan (Föreningen Rörö församlingshem). I församlingshemmet finns också ett bibliotek. För att vara en så liten ö har Rörö en ovanligt högt antal föreningar av olika slag.

Rörö IF driver och sköter förutom sporthallen dessutom en fotbollsplan, en tennisbana och har anlagt bouleplaner. I verksamheten ingår tennis, badminton, innebandy, fotboll, boule och beachvolley. Dessutom driver de simskola och ordnar Rörödagen. Företaget Pipe Island hyr ut kajaker.

En av de glesbygdsorter som kämpar

Det kooperativa ägandet betyder mycket för ön och är en del av det som möjliggör öns överlevnad. Utan deras egen aktivitet i form av föreningar och kooperativ skulle ön inte ha klarat sig. Det hade inte funnits nån skola och kanske inte heller nån affär.

Grunden för öns överlevnad de framgångsrika fiskeriföretagen. Många anställda såväl som ägarna bor på ön. Deras barn och barnbarn är stommen i skolans elevunderlag. Företagen köper sin proviant till fiskebåtarna i den lokala kooperativa affären som ju ägs av invånarna själva.

Huvuddelen av inkomsterna från turisterna hamnar också kooperativet. Hamnavgifter, livsmedelsinköp, eventuella arrenden och båtarnas bensin går till den kooperativa affären. Allt detta möjliggör service året runt och möjlighet för folk att vara bofasta på ön.

För att garantera skolan överlevnad har några av ägarna av de stora fiskeriföretagen och några andra familjer till gått ihop i ett fastighetsbolag med namnet Röröbo AB som har byggt hus som de sen hyr ut till vad som i praktiken självkostnadspris till barnfamiljer. På det sättet har de kunnat få fler barn till förskolan och skolan.

Öns föreningar och verksamheter:
Läs mer:

 

Ett svar på “Glesbygdsorter som kämpar för att överleva – Rörö”

Kommentarer är stängda.