Regeringen, dvs Miljöpartiet och Socialdemokraterna, har presenterat en överenskommelse om strandskyddet, tillsammans med Centerpartiet. Naturskyddsföreningen beklagar att det generella skyddet av mindre sjöar och vattendrag tas bort. Men de välkomnar att skyddet stärks i områden med högt exploateringstryck.
Strandskyddet
Strandskyddet infördes i Sverige för att säkra allmänhetens tillgång till stränder. Ett starkt och generellt strandskydd är en viktig del av allemansrätten. Det är också viktigt för att bevara livsmiljöer för växter och djur. Dessutom för att öka vår motståndskraft mot klimatförändringarnas negativa effekter.
Regeringens förslag innebär att det ska bli enklare att bygga strandnära i vissa delar av landsbygden. När det gäller lättnader föreslår regeringen en ny typ av områden. Dessa kallas strandnära utvecklingsområden. De innebär fler möjligheter till dispens från strandskyddet i landsbygder och i små tätorter. Detta ersätter dagens LIS-system. Genom att kommunerna får fler och större möjligheter att utveckla och bygga strandnära stärks det lokala inflytandet.
Strandnära utvecklingsområden
Kommuner kan direkt använda reglerna för strandutvecklingsområden, som tillåter både bostadshus, och småskalig verksamhet.
Strandnära utvecklingsområden kan användas i hela landet där det råder god tillgång till obebyggt strandskyddat område och lågt bebyggelsetrycket samt där området inte är av särskild betydelse för något av strandskyddets syften.
Regeringen föreslår även att strandskyddet upphävs vid sjöar som är mindre än en hektar och vattendrag som är smalare än två meter och istället ska en zon för fri passage gälla för att bevara allmänhetens tillgång till strandområden och goda livsvillkor för djur- och växtliv.
Vidare föreslår regeringen att strandskydd inte ska gälla vid insjöar eller vattendrag som har anlagts eller restaurerats i syfte att minska näringsbelastningen på den lokala vattenmiljön, genomföra en klimatanpassningsåtgärd, eller för att skapa bättre förutsättningar för djur- och växtlivet.
– Vi beklagar att det generella skyddet av mindre sjöar och vattendrag helt tas bort. Det handlar om tiotusentals kvadratkilometer stränder, som ofta har mycket höga ekologiska värden. Det är dock bra att man ska bevara en smalare zon av fri passage, säger Karin Lexén, generalsekreterare för Naturskyddsföreningen, i ett pressmeddelande.
Högexploaterade områden
Trots en stark och generell lagstiftning har strandskyddet inte lyckats hejda exploateringen av stränderna. Bryggor och byggnader fortsätter att breda ut sig längs Sveriges kuster och inlandsstränder. Till exempel är idag nästan hälften av stränderna i Stockholmsområdet exploaterade.
Regeringen har därför också förslag om skärpningar. För att säkra strandskyddets syften, nämligen att trygga förutsättningarna för tillgång till strandområden enligt allemansrätten och att bevara goda livsvillkor för djur- och växtlivet på land och i vatten finns det även behov av att stärka strandskyddet i vissa högexploaterade områden. Närhet till natur är en viktig aspekt för friluftslivet. För att stärka tillgången till strandnära natur för alla föreslås strandskyddet därför skärpas och förtydligas i högexploaterade områden.
Regeringen anser att en bättre tillsyn behövs för ett fungerande strandskydd. En mer enhetlig tillämpning av strandskyddsreglerna ökar reglernas legitimitet. Regeringen föreslår därför uppdra till ansvariga myndigheter att utveckla bl.a. tillsyn, vägledning och kunskapsunderlag.
– Vi välkomnar att områden med högt tryck på ny bebyggelse får ett förstärkt skydd, liksom stränder som är särskilt värdefulla för djur- och växtlivet. Det är något som vi länge verkat för. Vi är dock kritiska till att detta inte ska gälla fullt ut i de nya stora områden som kommunerna får peka ut för att lätta på strandskyddet, men här får vi se hur de slutliga förslagen ser ut, säger Karin Lexén.
Naturskyddsföreningen anser också att det är bra om kommuner och länsstyrelserna förstärks. Detta eftersom mycket av problemen som varit kring strandskyddet har berott på brist på resurser och kompetens på den lokala nivån.
– Förslaget om att kommunerna ska kunna inrätta nya områden där det ska bli betydligt lättare att bygga kan också få avsevärda konsekvenser för natur och friluftsliv. Ett stort ansvar läggs på kommunerna att använda dessa nya möjligheter klokt, säger Karin Lexén.
