Jag försvarar gärna allemansrätten men strandskyddet är inte en del av allemansrätten.Strandskyddet infördes på 1950 genom lagstiftning medan allemansrätten är en sedvanerätt på samma sätt som det fria fisket på Västkusten, i Sydsverige och i Norrland. I likhet med strandskyddet är däremot det fria fisket på Östkusten en lagstiftningsfråga, närmare bestämt en inskränkning av den enskilda fiskerätten genom lagändring.
I Bohusläns skärgård och kanske också på en del andra håll har dock hamnar och bryggor i fiskelägen liksom stränder betraktats som tillgängliga för alla, dvs som en del av allemansrätten. När rika byggde bostäder på öar så inskränktes dock i allmänhet vanligt folks tillgång till stränderna genom stora staket och förbudsskyltar.
Strandskyddet
Strandskyddslagen som kom 1950 var en uppföljning av den ”fritidsutredning” som presenterats 1938. Inte förrän på 1970-talet slog dock lagen igenom ordentligt. 1999 tillkom Miljöbalken varvid strandskyddet inkluderades i denna. Idag regleras alltså strandskyddet i miljöbalken som uttryckligen dock hänvisar till allemansrätten. 2009 justerades paragraferna om strandskyddet så att dispenser skulle bli lättare att få. Nu vill centerpartiet ytterligare inskränka på strandskyddet.
Men en inskränkning av strandskyddet är inget angrepp på allemansrätten förutom i de delar av Sverige där strandskydd betraktats som en del av allemansrätten i likhet med det fria fisket. I Stockholmsområdet och resten av östkusten har det inte varit så. Men i större delen av landet betraktas nog den fria tillgången till stränderna och vattnet som en del av allemansrätten. Detta även om det formellt regleras i Miljöbalken.
De inskränkningar som centern vill införa vad det gäller strandskyddet hotar därför egentligen inte allemansrätten. När det gäller själva allemansrätten kan den inte ens inskränkas då den inte finns reglerad i lag och inte är föremål för lagstiftning. Det är en sedvanerätt vilket innebär att vi kan fortsätta som vi alltid gjort i naturen. Att stärka äganderätten till skogen förändrar inte detta och kan inte påverka detta.
Äganderätt och nyttjanderätt
Å andra sidan är jag emot äganderätt förutom till personliga saker och bostad. Det innebär att jag är emot alla förslag om stärkt äganderätt då jag anser att äganderätt i alla sammanhang ska ersättas med nyttjanderätt.
Idag gäller nyttjanderätt för bl.a. fisk i haven och de 5 stora sjöarna, malm och mineraler samt mark och vatten för elproduktion (vattenkraft, vindkraft), mark för tele- och mobilmaster, jakt och fiske på mark och i sjöar samt mark för renskötsel. Allemansrätten är också en slags nyttjanderätt liksom det fria fritidsfisket i havet. Jag tycker nyttjanderätt ska införas för jordbruk, skogsbruk och all användning av mark, skog och vatten.
På grund av den felaktiga argumentationen i Skiftets kampanj mot försämringar av strandskyddet är jag tveksam till att skriva under kampanjens namninsamling. När de blandar ihop allemansrätten med strandskyddet är jag rädd för att de i själva verket ökar risken för inskränkningar i allemansrätten istället för att försvara den. Allemansrätten är vad jag förstår inte hotad. Strandskyddet är däremot hotat. Strandskyddet är däremot rent juridiskt en förstärkning av allemansrätten i förhållande till stränder och vatten och väl värt att försvara i sig själv.
Ersätts äganderätt av nyttjanderätt försvinner hela problematiken. Men strandskyddet kan då göras till en del av allemansrätten. Det uppstår dock sannolikt nya problem med nyttjanderätt som måste lösas. Äganderätten måste försvagas och i de flesta fall ersättas med nyttjanderätt.
Läs mer:
- Allmänningens tragedi, äganderätt och nyttjanderätt
- Nyttjanderätt är det rimliga för gemensamt ägda resurser
- Nyttjanderätt i stället för äganderätt
- En socialistisk politik för ekonomisk demokrati, makt och ägande
- En socialistisk havspolitik
- Ersätt markägande med nyttjanderätt till mark
- En socialistisk markpolitik
- En socialistisk politik för naturresurser och naturtillgångar
- Förändrad äganderätt och ekonomisk demokrati
