Antonio Negri, Michael Hardt och multituden

Antonio Negri

Antonio Negri

Antonio Negri, Michael Hardt och multituden. Text nummer tjugosex i ”Samtida marxistisk teori” handlar om Antonio Negri och är skriven av Michele Masucci och Mathias Wåg. Jag citerar:

Produktionen outsourcades både lokalt i Italien och utomlands, den lades ut på mindre manufakturer, prekariserades, flyttades över till servicesektorn med allt mer osäkra anställningsformer – alltså korta lågavlönade uppdrag utan möjlighet till kollektivavtal och trygghet… Negri såg hur…nya subjekt började växa fram politiskt i en brokig och upprorisk, lokalt förankrad frihetlig vänster, den så kallade Autonomiarörelsen, som skiljde sig från den mer dogmatiska 68-vänstern.

Masucci och Wåg tar också upp Negri och Michael Hardts gemensamma verk Imperiet, som gavs ut på engelska år 2000. De skriver:

Här utforskas övergången från den moderna formen av imperialism…till en ny global form av suveränitet bortom nationalstaten… Men nationalstatens till synes minskade inflytande innebär inte att suveränitetens roll avtar – nationalstaterna kommer bara att ingå i en ny form av global suveränitet…”??Negri och Hardt införde också ett nytt politiskt subjekt ovan nationalstaten: ”multituden”.

Masucci och Wåg skriver:

I sina två sista böcker, ”Commonwealth” (2009) och ”Samling” (2019) flyttar Hardt och Negri sitt fokus från imperiet och försöker i stället lyfta de problemställningar som multituden står inför för att kunna formera sig som politiskt subjekt. Till skillnad från massarbetaren, som blev produktiv först i kapitalismens fabriker, är multituden som arbetare alltid produktiv bara genom att leva i samhället. Kapitalet har därigenom blivit parasitärt: det måste infånga multitudens arbete som sker i och förutsätter sociala allmänningar (commons), alltså resurser och förmågor som uppstår i den samverkan som det sociala innebär. Det allmänna är inte skiljt från multituden, utan uppkommer ur deras kreativa samverkan och gemensamma liv i form av kunskap, relationer, affekter, språk, kultur och immateriellt arbete. Det är detta gemensamma som är grunden för multitudens politiska organisering.

I motsats till många av mina kamrater inom vänstern var jag och är jag i grunden positiv till Negris och Hardts tänkande. Detta trots att jag dels tycker att de väl mycket ägnar sig åt akademiska abstraktioner, dels anser att dom överdriver kraften i den autonoma rörelsen.

Men grundtanken att vänstern måste organisera sig över nationalstatsgränserna och samtidigt stödja lokala rörelser för att bygga arbetarmakt är jag helt för.

Johan Lönnroth

Tidigare publicerat på Facebook och internt i SP.

Läs mer:

Läs också:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.

Ett svar på “Antonio Negri, Michael Hardt och multituden”

Kommentarer är stängda.

För att kommentera med ett inlägg på din egen webbsajt skriv en URL till artikeln på din sajt. Artikeln ska innehålla en länk till denna post. Ditt svar kommer sen att synas på denna sida (efter att den modererats). För att uppdatera ett svar så radera din post och skriv in postens URL igen (Läs mer)