Produktion av el ska inte använda nåt bränsle alls. Maria Gunther är en vetenskapsreporter i DN. I en artikel frågar hon sig vilket bränsle som ska ge framtidens el. Svaret är mycket enkelt. Inget bränsle alls.
Att producera el med hjälp av fossila rävaror innebär en ständig tillförsel av bränsle som förbrukas. Det kräver att vi tömmer jorden på dess resurser av kol, olja och gas. Det skapar dessutom ett enormt problem med klimatet då jorden blir varmare och varmare på grund av vår anvädning av fossila bränslen.
Även kärnkraft kräver en ständig tillförsel av nytt kärnbränsle. Det kräver ständig gruvbrytning och det skapar stor amiljöproblem. Dessutom lämnar det kvar ett avfall som är livsfarligt för människor och som vi faktiskt inte vet vad vi ska göra med förutom at förvara det så säkert som möjligt i all evighet.
De enorma miljöproblemen med fossila bränslsen och kärnkraft nämner Gunther nästyan inte alls. Men hon gör allt hon kan för att överdriva riskerna med förnybar energi. Dvs elproduktion som inte kräver nåt bränsle.
Förnybar energi
Vattenkraft innebär ingrepp i naturen. Men de är betydligt mindre allvarliga än de ingrepp och konsekvenser som kärnkraft och fossila bränslen innebär. I jämförelse med dessa två energikällor är vattenkraften i stort sett helt harmlös. Det samma gäller vindkraft och solenergi.
Vindkraft och solenergi kräver visserligen en omfattande gruvbrytning i uppbyggnadsskedet men när det väl är utbyggt kan förnyelsen av anläggningarna i huvudsak ske genom återbruk och återvinning. De kröver dock stora ytor men kan ocks kombineras med byggnader och jordbruk så problemet är marginellt. Därför är de inte jämförbara med fossila bränslen eller kärnkraft på det sätt som Maria Gunther gör.
Fusionskraft
Maria Gunther sätter sitt hopp till fusionskraft. Dvs att i princip skapa små solar i form av elproducerade kraftverk. Det är vanligt bland vetenskapsnördar och vetenskapsjournalister att omhulda fusionskraft. Det vore ju coolt och ball. Men det är inget existerande alternativ och är dessutom så dyrt att ingen har råd med det. Att hoppas på fusionskraft är fortfarande heldumt och oseriöst.
Läs mer:
- Makten över energin i en multipolär världsordning
- Experterna hade fel om solenergi
- Förnybar energi är framtiden
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
När jag var tonåring och läste tekniktidskrifter skrevs det mycket om fusionskraft, som snart skulle vara här. Det var på 60-talet.
Jag undrar varför borgerliga debattörer är så förtjusta i dyra lösningar. Alla kan väl inte leva på att bygga reaktorer? En del måste väl höra till dom fraktioner av borgerskapet som köper el och därmed har intresse av att hålla det priset lågt?
För fem år sen var vindturbinder det billigaste, hälften så dyrt som fossil. Och tredjedelen så dyrt som kärnkraft. Sen dess har skillnaderna bara ökat.
Avancerad teknik anses nog vara mycket fräckare bland tekniknördar än enkel teknik som vindkraft och solenergi.
Under 70-talet fram till ett par år före kärnkraftsomröstningen var, enligt en civilingenjör jag kände på den tiden, kärnkraft ganska impopulärt bland tekniker. Detta för att den ansågs osmart, med en massa volym och en massa tekniska arrangemang för att åstadkomma något ganska enkelt. Skära smör med motorsåg var ett populärt uttryck.
Men sen disciplinerades de. Fast det borde ju inte vara relevant idag, det är snart femti år sen.
Men fortfarande gäller ju att kärnkraft är en Storm P-apparat: https://da.wikipedia.org/wiki/Storm_P-maskine. Tekniker borde inte gilla sånt, annat än som skämt.
PS, Jag läser just nu Nathan Rosenbergs klassiker Inside the black box: Technology and economics. Den hävdar att alla stora tekniska framsteg sen medeltiden syftade till att minska slöseri på ett eller annat vis – arbete, energi, eller pengar. Dvs öka effektiviteten.
Och då är det ju egendomligt att just tekniker, eller för den delen ekonomer, förordar något som är slösaktigt i sig självt. Det borde vara att bryta mot teknikens helige ande.