När en 91-årig dement kvinna, Ganna Chyzevska, som har alla sina nära släktingar i Sverige ska utvisas till ett land där det inte finns tillnärmelsevis lika bra äldrevård (om det ens finns någon) som i Sverige så är det något som gått rejält fel. Det finns inget rimligt skäl till att hon inte skulle kunna stanna som jag ser det. Utvisningen är ur alla aspekter helt obegriplig, omänsklig och felaktig.
På samma sätt är det helt orimligt att ensamkommande flyktingbarn utvisas till en tillvaro i fortsatt flykt och ovisshet. Eller att små barn utvisas tillsammans med de föräldrar som misshandlar dem.
Vad är det för fel på de människor som arbetar i Migrationsverket och på migrationsdomstolarna egentligen. De agerar ju som robotar och inte som människor. Som Gert Gelotte skriver i GP:
Jag skulle vilja tro att Migrationsverket efter bästa förmåga håller sig till utlänningslagen och den rättstillämpning som framgår av Migrationsdomstolens och Migrationsöverdomstolens domar. Jag skulle vilja tro att domstolarna verkligen tar särskild hänsyn till ”barnens hälsa och utveckling samt barnens bästa i övrigt”.
Men sedan två andra små barn först omhändertagits, därför att föräldrarna misshandlade dem, och sedan avvisats tillsammans med föräldrarna, så är det svårt att ta hänvisningar till ”barnens bästa” på allvar. Hur kan det vara till en misshandlad tvåårings och en misshandlad fyraårings bästa att de avvisas till en näst intill säker fortsatt misshandel? Hur?
Och vad har bestämmelsen om ”synnerligen ömmande omständigheter” i utlänningslagen för praktiskt värde för 91-åriga Ganna Chyzhevska? Hon skall avvisas trots att hennes enda anhöriga, en dotter och barnbarn, bor i Sverige och trots att hon är dement och svårt synskadad. När förlorade ”ömmande omständigheter” kontakten med omtanke och medmänsklighet? När?
Vad är det som gör att de som arbetar i de myndigheter som ska ta hand om flyktingar garer på ett så bisarrt, inhumant och vidrigt sätt. Hur kan de besluta sig för att lita på en familjerätt i Iran och därför utvisa en kvinna och hennes barn till prästdiktaturen där hon riskerar att mördas och där barnen kommer att tas ifrån henne. Det inte riktigt och inte rimligt. Det är för jävligt i själva verket.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Flyktingpolitik, Rättsväsen, Migrationsverket, Migrationsdomstolen, Flyktingar, Utvisning, Iran, Asyl, Ganna Chyzevska, Migrationsöverdomstolen, Samhälle, Politik
Uppdatering 15:47: Avvisningen av Ganna Chyzevska har stoppats tillfälligt.
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det är en kombination av olika orsaker till att det blir sådana här beslut; det första är att reglerna och domarna ser ut som de gör. Det finns väldigt bra specifikationer på exakt vad det är som krävs för att gå emot reglerna. I det här fallet verkar inte specifikationern vara uppfyllda, och då är det inte så mycket att göra, oavsett medieuppmärksamhet.
Det andra är att det inte är en person som beslutar, utan det är ett antal personer som individuellt och i grupp ska tillsammans tolka reglerna och situationen och komma fram till vad som ska gälla. Det innebär att ingen känner sig ansvarig för det som händer, utan alla inblandade kan skylla på varandra, på systemet, på över- eller underordnade, på brist på information, på för mycket information, osv.
Så: den enklaste lösningen är att göra reglerna generösare, men enligt min åsikt så räcker inte detta; det måste även till förändringar i beslutsprocessen. Exakt hur är dock inte helt enkelt, men en enklare väg, där de enskilda handläggarna får större makt, men också större ansvar, tror jag vore en fördel.
Det lär ju inte vara fel på människorna som jobbar där. De är säkert lika förskräckta som alla andra. Det är lagen det är fel på. Men det är lite svenskt ändå, all denna byråkrati.
Man kan inte gömma sig bakom regler. Att ta ett beslut som skadar en annan människa är inte ok. Folk på migrationsverket måste vägra eller säga upp sig! Allt annat är fegt och oansvarigt.