Barclays Bank – ytterligare en kriminell bank

HSBC, en av världen största banker, misstänks tvätta pengar åt de mexikanska drogkartellerna. Något som kan sägas ligga i linje med bankens traditioner då den startades med hjälp av vinster från opiumsmuggling till Kina.

Barclays Bank kan sägas vara kriminell på ett annat sätt. Man har medvetet försökt manipulera diverse styrräntor för de räntor som sätts på utlåningen mellan banker genom att lämna falska uppgifter:

I den rapport som den brittiska finansinspektionen släppte den 27 juni konstaterades att Barclays bank försökt manipulera Libor-räntan och den Europeiska motsvarigheten, Euribor vid minst 257 tillfällen mellan januari 2005 och juni 2009.

Den brittiska finansinspektionen utfärdade böter på runt 660 miljoner kronor och den amerikanska myndigheterna på motsvarande 2,54 miljarder kronor. I rapporten framgår även att Barclays har erkänt och därmed fått en 30 procentig sänkning av sina böter som annars hade varit ännu högre.

Manipulerade räntorna

Både Euribor-räntan och Liborräntan fungerar på samma sätt. Liborräntan bygger på rapporter som 15 internationella storbanker rapporterar in till branschorganisationen British Bankers Association (BBA) där de uppger vilka räntor bankerna kan låna av varandra. Manipulationen har skett genom att Barclays bank antingen överdrivit eller underdrivit de räntor de rapporterat in.

Barclays Bank är dock inte ensamma om att försöka manipulera Libor-räntan utan en lång rad banker uppges ha försökt göra samma sak. Även ovan nämnda HSBC liksom Deutsche Bank, Societe Generale och Credit Agricole undersöks för samma sak.  Barclays gick till väga på följande sätt:

Banken uppskattade medvetet sin låneränta lågt för att undvika spekulationer om bankens finansiella situation. Andra storbanker som Deutsche Bank sägs ha fifflat på samma sätt. Effekten av fifflet var att Libor fixades till någon hundradels procent lägre än vad som borde ha varit fallet. Det kanske låter futtigt och utan betydelse. Någon hundradels procent, vad är det?

Men när en hundradels procent ska räknas om till reda pengar då handlar det om hundratals miljoner. För vi talar om hundratusentals miljarder dollar som varje dag lånas mellan världens banker. VD för Barclays, mister Diamond, har tvingats avgå. Likaså bankens ordförande. Bob Diamond får nöja sig med att han tjänade 1,3 miljarder svenska kronor mellan 2005-2008 och lite ”fickpengar” räknat sexsiffrigt i brittiska pund.

Bob Diamond har tvingats avgå, men inte mycket mer har hän i den bankskandal som går under namnet Libor-gate. Det har visat sig att de som skulle övervaka bankernas hantering av räntor som Libor och Euribor hela tiden har känt till att bankerna fuskat och fifflat. Detta utan att slå larm. Chefen för Bank of England , Mister King, visste vad som pågick. Detsamma gäller amerikanen Tim Geithner som vid den tiden, dvs innan finanskrisen 2008, var chef för Federal Reservs avdelning i New York. Enligt viss vittnesmål har det varit direkta instruktioner från övervakarna av bankerna om att fiffla med Liborräntan:

Jerry del Messier fick instruktionerna från den tidigare vd:n Bob Diamond – men anklagelsen spiller över på inte bara den brittiska centralbanken utan också den dåvarande regeringen, i folkmun kallad Whitehall. Ursprunget till det som Jerry del Messier uppfattade som en instruktion är nämligen ett telefonsamtal mellan Bob Diamond och Paul Tucker, vicechefen för den brittiska centralbanken Bank of England.

– Mr Diamond hade en konversation med Mr Tucker på Bank of England om att Bank of England utsattes för påtryckningar från Whitehall om Barclays hälsa, som ett resultat av nivån på bankens Libor-ränta – och att vi borde få ner nivån på vår ränta och inte borde avvika från de andras nivåer, sade del Messier i sitt vittnesmål.

[…]

Att ta hänsyn till Bank of Englands syn på saken skulle enligt del Messier innebära att bankens rapportering till Libor skulle sjunka – vilket den också gjorde med i princip omedelbar verkan.

[…]

Både Bob Diamond och Bank of Englands vicechef Paul Tucker har förnekat att deras samtal innebar instruktioner att sänka Barclays rapportering till Libor. Inte heller det mejl som Bob Diamond skickade till dåvarande vd:n på Barclays och Jerry del Messier dagen efter samtalet med Paul Tucker, där han bland annat skrev att Paul Tucker hade sagt att bankens Libornivå ”inte alltid behövde vara så hög som den har varit den senaste tiden”, skulle ses som någon instruktion.

Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10,  DN1, 2, 3, 4, 5, 6, AV1, 2, 3, 4,
Läs även andra bloggares åsikter om Barclays Bank, Libor, Euribor, Liborgate, Räntemanipulation, Barclays, HSBC, Deutsche Bank, Societe Generale, Credit Agricole, Bob Diamond, Jerry del Messier, Whitehall, Paul Tucker, Kapitalism, Ekonomi, London, Samhälle, Politik

Fakta om Libor (från Benny Åsman på bloggen Kildén & Åsman): Libor är den ränta som banker använder som referens för lån mellan varandra på daglig basis. Libor fixeras varje dag klockan elva på förmiddagen av den brittiska bankföreningen. De samlar in uppgifter från 20 internationella storbanker om vilken ränta de tror att de måste betala för att låna över dagen från andra banker. De fem högsta uppskattningarna och de fem lägsta skalas bort och sedan fixar British Bankers Association Libor (London InterBank Offered Rate) vid genomsnittet från de tio i mitten. Den svenska motsvarigheten till Libor heter Stibor.