Den goda staden – miljövänlig, vacker, människovänlig

Publicerad denFörfattareAnders_S

Den goda staden är jämlik och tät skriver arkitekten Ola Andersson i en läsvärd artikel i tidningen Flamman. Han skriver bland annat:

Vill vi ha ett solidariskt, jämlikt, fritt och hållbart samhälle måste våra ansträngningarna inriktas på att här och nu lösa våra existerande städers problem: bostadsbrist, segregation, inskränkta medborgerliga rättigheter och miljöförstöring.

täder där det råder bostadsbrist är aldrig jämlika. De är klassamhällen där de som saknar resurser och eget hem hamnar underst, de som har ett hyreskontrakt däröver, ovanför dem de som äger sin bostad och överst fastighetsägare som hyr ut bostäder till andra.

En stad uppdelad i separata enklaver innebär per automatik diskriminering. De privilegierade med resurser samlas i attraktiva stadsdelar, medan de som saknar resurser och inte kan välja hamnar i de minst attraktiva. Befolkningen segregeras. Den sorteras i olika grupper, främmande för varandra, som bara läser om varandra i media.

I en stad som inte hålls samman av en gemensam allmän plats kan vi inte mötas på lika villkor, med samma rättigheter och skyldigheter. Yttrandefrihet och mötesfrihet försvinner när den allmänna platsen privatiseras eller ersätts av inomhusmiljöer i enskild ägo och teknikjättarnas sociala medier. Förutsättningarna för solidaritet försvinner, och konflikter kring etnicitet och religion som hindrar flertalet att se sina gemensamma intressen växer.

Vad bör göras?

Han har helt rätt men frågan är hur det ska kunna åtgärdas. På den frågan har Ola Andersson förhållandevis få svar. Men några har han. Han vill ha en mer tätbebyggd stad för det minskar segregationen, gör staden mer blandad, motverkar bilberoende och gynnar kollektivtrafik. Det underlättar dessutom effektiv energianvändning och avfallsåtervinning. Allt detta är förstås riktigt. Men där tar det slut och det är klart otillräckligt. Han tar märkligt nog avstånd från cykling vilket är märkligt. Det är ett miljövänligt och energisnålt sätt att förflytta sig som dessutom gynnas av tät stadsbebyggelse. En tätbebyggd stad gör det också lättare att gå till jobbet och affären med mera.

Det ör klart att vi behöver bygga bort bostadsbristen och det gör vi bästa genom att bebygga de tomma områden som ofta existerar mellan innerstaden och förorterna. Det går att skapa en tät kvartersstad i de områden och därefter kan förorterna bit för bit byggas om till en mer kvartersliknande bebyggelse. Men det som behövs är också vackrare hus. En stad full med fyrkantiga glas- och betonghus gör ingen människa glad. Skönhet är också viktigt för att skapa en god stad. En stad för människor, inte för maskiner (bilar).

Den goda staden bör vara till för människor, den ska vara miljövänlig, klimatvänlig och vacker. Den ska vara byggd för kollektivtrafik, cykling och gångtrafik. En god stad ska innehålla parker men inte onödiga tomma utrymmen, impediment. Tomma torg som används som parkeringsplatser och inte av människor, gröna ytor som ingen kan använda eller komma åt och stora asfaltsplaner till parkeringar är exempel på sådana ytor.

Läs mer:

Upptäck mer från Svenssons Nyheter

Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.