Mer tätbebyggda städer på våra breddgrader innebär att det blir lättare att värma upp bostäderna och att det blir närmare till olika former av service och butiker. Detta förutsatt att alla bostadsområden planeras och byggs med lokaler för kontor och butiker etc. Alla områden måste vara blandade och innehålla både arbetsplatser, kontor och bostäder.
För att få hus så klimatvänliga behöver de byggas och konstrueras så att solvärmen kan tas tillvara på olika sätt (solceller, direkt uppvärmning av husen på vintern med mera). Kvartersbebyggelse innebär att det finns färre yttersidor på husen vilket innebär mindre värmeförluster. Dessutom bör husen vara byggda av trä.
Dessutom innebär kvartersbebyggelse en fotgängarvänlig stad:
Living in Manhattan means an unusually eco-friendly lifestyle for Americans—typically including travelling by subway or on foot and living in compact, efficient apartment buildings. Dubai, on the other hand, has “the planet’s highest per capita ecological footprint.”
What makes the difference? Manhattan’s grid system, designed by state-appointed commissioners back in 1811, helped create a highly walkable city of mixed-use neighborhoods. While New York’s east-west blocks are longer than ideal, its relatively frequent intersections when walking north or south allow for a variety of routes to any destination and makes it easy to avoid congested areas. The grid system also helps ensure relatively equal access to sunlight, while the square corners assist in surveying, assessing, and construction, leaving less unbuildable land.
In Dubai, on the other hand, grants of large tracts of land to private developers promoted the development of these parcels as self-contained, sometimes gated, communities. With no comprehensive plan for the city, and no cross-connections like the paths that run through New York’s Central Park, these neighborhoods often “act as large lakes that must be driven around,” Kelbaugh writes.
Kollektivtrafik
För att få en välfungerande kollektivtrafik krävs att en stad är tätbefolkad. Stadsförtätning genom att bebygga outnyttjade ytor och dåligt utnyttjade ytor (ex. parkeringsplatser) är därför nödvändigt. För att kompensera för bebyggelse på mindre grönområden bör nya hus ha gröna områden inomhus eller på tak. Kanske båda delarna, Kollektivtrafiken bör vara elektrisk, dvs pendeltåg, spårväg och elbussar.
Modernistiskt planerade stadsområden bör byggas om till kvartersstad och de trafikleder som omringar dem bör rivas för att ge utrymme till fler sammanbyggda kvarter.
En tätare kvartersstad är därför också en klimatvänlig stad. Består den av trähus är det ännu bättre. Landshövdingehusens Göteborg snarare än solgårdsområdena (ex. Sandarna och Torpa). Bagaregården men inte Strömmensberg. Äldre stadsplanering i kvarter istället för miljonprogrammets modernism. Gamlestaden i Göteborg snarare än Kortedala.
Läs mer om stadsplanering:
- En socialistisk stadsplanering
- Kortedala – ett exempel på misslyckad stadsplanering
- Klimatomställning kräver energibesparingar
Läs mer om klimatomställning:
- Klimatomställning är inte individens ansvar
- Elektrobränslen – för en enklare klimatomställning
- Vätgas nödvändigt för klimatomställning
