Kortedala – ett exempel på misslyckad stadsplanering

Kortedala byggdes som Göteborgs första förort och i praktiken en start på miljonprogrammet. Det var inte Göteborgs första funkisområde, för det finns ju äldre sådana som Övre Johanneberg, Torpa, Kärralund och Sanna för att nämna några. Kortedala delar dock de nackdelar dessa stadsdelar plus några till.

All funkisstadsdelar delar nackdelen av att det social livet fungerar dåligt, antalet affärer och restauranger är alltid väldigt lågt, det finns inga gaturum där människor kan träffas och mötas, befolkningstätheten är låg och därmed blir servicegraden låg. Det blir långt till affärer, caféer och ställen där man kan umgås. Gångvägar och cykelbanor ligger i grönområden där man känner sig otrygg. De går ofta snirkligt och blir därmed oanvändbara. Funkisstadsdelar inklusive miljonprogrammet fungerar därför alltid dåligt på det mänskliga och social planet, detta oavsett hur fina lägenheterna är eller hur nära naturen man är. Det fungerar dåligt oavsett om stadsdelen ligger centralt som Johanneberg, Guldheden, Landala och Annedal eller perifert som en förort i likhet med Högsbohöjd, Kortedala, Hjällbo, Biskopsgården eller Bergsjön.

Men förorterna har också andra nackdelar. Avståndet till fungerande stadsdelar med affärer och ordentlig service samt levande socialt liv är långt. Genom glesheten blir det svårt att ha ordentlig kollektivtrafik. Boendet blir isolerat och bilismen gynnas. Segregation, både etniskt och klassmässigt blir tydlig och utpräglad.

Kort sagt är stadsdelar som Kortedala ett typexempel på värdelös och icke-fungerande stadsplanering och stadsbyggande. Oavsett hur trevligt man än tycker det är som boende i stadsdelen så är det ett faktum att det är dålig service i funkisstadsdelar.

Intressant?
Om byggande och stadsplanering: Yimby Gbg, DN1, 2, 3, 4, 5, 6Yimby, GP1, 2, 3, 4, 5,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Advertisements