Mer pengar till polisen har inte gett nånting

Från 2017 till 2024 har Polismyndighetens anslag ökat med 18 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 80 procent. Så vitt det går att avgöra har det inte lett till några förbättringar när det gäller att förebygga eller bekämpa brott. Det är med andra ord bortkastade pengar. Den kraftiga ökningen av bidragen till polisverksamheten har dessutom gått hand i hand med hårdare och längre straff över hela linjen. Men mer pengar till polisen har inte gett nånting.

Brottsligheten har inte påverkats alls av detta. Den ligger kvar på ungefär samma nivåer som tidigare. Detta även om brottsligheten i förhållande till befolkningens storlek minskat sakta men stadigt sen 1990-talet. Under perioden från 2017 till idag när polisen fått kraftig ökade anslag, har våldsbrottsligheten dock ökat något. Det ser alltså ut som om satsningarna på fler poliser, mer pengar till polisen och hårdare straff istället lett till ökad våldsbrottslighet och gängbrottslighet. Men sannolikt är det en synvilla.

Misslyckad politik

Istället är det troligen den förda politiken på andra områden som lett till den ökade gängbrottsligheten och gängvåldet. Detta samtidigt som annan brottslighet fortsatt minska. Det handlar om den politik som lett till att det finns bostadsbrist vilket gör det enkelt för gängen att rekrytera och utpressa unga till att utföra brott. Det är den politik som lett till att föreningar och fritidsverksamheter blivit av med sina pengar och lagts ner.

Den politik som gjort de rika mycket rikare och de fattiga mycket fattigare. En politik om gett högre löner och mer pengar till de som inte behöver det och mindre pengar till de som skulle behöva mer.

En politik som avreglerat och privatiserat det offentligt ägda och kontrollerade så att kriminella kan utnyttja systemen. Dvs det handlar om en politik som både indirekt och direkt gynnat både rika och kriminella.

Självklart har mer pengar till polisen och hårdare straff ingen som helst effekt på de orättvisor som politiken skapat. Om det hade gjorts utvärderingar av pengaregnet till polisen hade det förmodligen framgått väldigt tydligt. Men det har inte gjorts:

Om vi utgår från Polismyndighetens egna siffror så ser vi att myndigheten har haft en kraftig anslagsökning över tid. Från 2017 till 2024 har Polismyndighetens anslag ökat med 18 miljarder kronor vilket motsvarar en ökning med 80 procent. Vidare analys av dess effektivitet har inte genomförts och påverkan på brottslighetens utveckling kan inte noteras. Jag menar att en del av detta beror bland annat på att vi inte utvärderar de åtgärder vi genomför inom rättsområdet. Varken på operativ eller strategisk nivå. Man utvärderar inte satsningar oavsett om det handlar om nya åtgärder eller specifika polisinsatser. Alltför ofta står vi inför otillräckliga underlag för att bedöma effekten av åtgärderna – vare sig de varit positiva, negativa eller om de inte medfört någon skillnad alls.

Den som säger detta är den tidigare polisen och forskaren Amir Rostami. Han gör det i en intervju i Dagens Arena och han framförde liknande saker i sitt sommarprogram: Han fortsätter i intervjun med att säga:

Det händer att man följer upp en insats. Men mer eller mindre så satsar vi en massa pengar och blundar och hoppas att det ska gå bra. Inom polisverksamheten kan man mäta att det producerats en massa ärenden, hur mycket tid olika processer ärenden tar, att jättemycket vapen har beslagtagit och att fängelserna är fulla. Men man följer inte upp om och i så fall hur detta har påverkat brottsutvecklingen. Har det bidragit till att skjutningar eller bedrägerierna minskat? Har rätt aktörer gripits med mera?

Samhället investerar betydande summor på rättsområdet, vilket gör det avgörande att fastställa om vi har uppnått de önskade målen. Få ner brottsligheten. Om nu skjutningar eller explosioner minskar, behöver vi undersöka om detta är ett resultat av polisens insatser eller om det finns andra faktorer som spelar in såsom förändrad dynamik inom den organiserade brottsligheten. Varje bortkastat skattekrona är ju en förlust för samhället. Vi måste veta hur samhällets resurser används på bästa sätt. I synnerhet för ett välfärdssamhälle som Sverige.

Inga sådan undersökningar görs och vi kan dessutom konstatera att gängbrottsligheten i Göteborg minskade redan 2013-2015, långt innan polisen fick en massa mer pengar. Så sannolikt finns det inget samband mellan ökade resurser till polisen, hårdare straff och minskad gängbrottslighet.

Läs mer:

• Kameraövervakning minskar inte brottsligheten
• Regeringens plan för ökad brottslighet
• Klas Friberg skriver bra om brottslighet
• Trygghet och brottslighet
• Hur brottsligheten ser ut och vad som kan göras?