Sverige har mycket låg brottslighet. Det finns inte många andra länder som har lika låg brottslighet. Nu är det iofs svårt att jämföra brottsligheten mellan länder då lagstiftningen ser mycket olika ut. Väldigt mycket av det som anses vara ett brott i Sverige är inte brott i många andra länder.
Barnmisshandel, barnarbete, hustrumisshandel, våldtäkt inom äktenskapet är några sådana saker som är brott i Sverige men inte är det i många andra länder. Men förr i tiden var sådant inte heller ett brott i Sverige. Vilket gör det svårt att jämföra brottslighet över tid.
Egentligen finns det bara ett brott där lagstiftningen ser likadan ut i hela världen och där definitionen är densamma. Och alltid har varit det. Dödligt våld. Mord. Hur mycket mord som sker i ett land är alltså det enda brott som går att använda för att jämföra över tid och mellan länder. Det mått som brukar användas är mordfrekvens, dvs antalet fall av våldsam död per 100 000 invånare.
Mordfrekvensen
I världen är mordfrekvensen 6,1 (2017) enligt UNODC, FN:s kontor för narkotikakontroll och förebyggande av brott. I Sverige är mordfrekvensen 1,1 (2021), dvs långt under mordfrekvensen i världen och även under den genomsnittliga mordfrekvensen i Europa som är 3,0 (2017).
Mordfrekvensen i Sverige har varierat mellan 0,6 och 1,2 sen 1700-talet. Oavsett lagar, oavsett straff, oavsett kriminalpolitik har mordfrekvensen egentligen inte förändrats. Det betyder att lagar, regler, hård straff, låga straff med mera inte spelar nån roll. Det är helt andra saker som har betydelse. Den har varit lite lägre under perioder med låg konsumtion av alkohol (exempelvis mellankrigsperioden på 1900-talet) och högre andra perioder.
Forskning visar också att mordfrekvensen ökat något när klyftorna i samhället ökat (exempelvis slutet av 1800-talet) eller när den sociala sammanhållningen minskat (ex. flyttvågen från landet till staden på 1960-talet och 1970-talet).
Social trygghet, social rättvisa, ekonomisk rättvisa, små klassklyftor, social tillhörighet och sammanhållning är saker som hör ihop med minskande brottslighet och minskat bruk av droger och därmed också minskad brottslighet. För att minska brottsligheten är det dessa saker som samhället måste satsa på.
Hur ser brottsligheten ut?
För att kunna göra det måste vi också veta hur brottsligheten ser ut. För det första är det bra att veta att Sverige har låg brottslighet. Ingen har nytta av att brottsligheten blåses upp utan det leder till panik och att felaktiga åtgärder vidtas. Det är också bra att veta vilka brott som är vanliga och vilka brott som ger de kriminella mycket pengar.
De överlägset vanligaste brotten i Sverige är ringa narkotikainnehav, narkotikabruk och bedrägeri. De som åker fast för narkotikabruk och ringa innehav är i allmänhet missbrukare och småkriminella. Att de åker fast och hmanr i fängelse påverkar inte brottsligheten. Det minskar inte brottsligheten och hjälper inte missbrukarna. Utan det är bara ett rent slöseri med samhällets resurser.
De kriminellas inkomster kommer främst från svartjobb, välfärdsbrott (fiffel med hemtjänst, äldrevård, vårdcentraler, privatskolor etc), svarta inkomster på krogen (krogfusk), byggfusk och momsfiffel. Det är sällan någon åker fast för de brott de kriminella tjänar mest pengar på. Anledningen är att det är resurskrävande brott som kräver långa utredningar och dessutom är det svårt att komma över bevis. Polisen och rättsväsendet prioriterar därför oftast de brott som är lättutredda.
Ringa narkotikainnehav och narkotikabruk är de mest lättutredda brotten och rättsväsendets såväl som polisens fokus hamnar därför där. I stort sett är det meningslöst då detta, som redan påpekats, inte leder till att brottsligheten minskar.
Avkriminalisering och lägre straff
För att ge polisen och rättsväsendet incitament för att utreda de brott som skulle minska brottsligheten och minska inkomsterna för de kriminella möjligheter skulle det vara bara att avkriminalisera eget bruk av narkotika och innehav av narkotika för eget bruk. Det skulle också ge tid och resurser för att utreda grövre mer svårutredda brott.
- Bekämpa gängen – sänk straffen
- Bekämpa gängen – avkriminalisera eget bruk av narkotika
- Fängelser fungerar som plantskolor för kriminella gäng
Avprivatisering och återreglering
För att underlätta för rättsväsendet och polisen borde möjligheterna för att begå de inkomstbringande brotten minska. Svartjobben och de kriminellas inkomster från dessa kan minska genom att arbetsmarknaden regleras hårdare och fackföreningarnas/de anställdas makt stärks. För att minska möjligheterna för de kriminella att tjäna pengar på välfärden måste vård, skolor, förskolor, sociala inrättningar, hemtjänst med mera återtas i offentlig regi. Samhället måste helt enkelt genomgå en kraftig avprivatisering.
På så sätt skulle brottsligheten minska och rättsväsendets (inklusive polisen) möjligheter att åtgärda brott öka genom att brotten blev färre.
- Bekämpa gängen – mer pengar till socialtjänst och skola
- Bekämpa gängen – satsa på skolan
- För att bekämpa gängbrottslighet behövs socialarbetare
- Bekämpa gängen – hårdare reglering av byggbranschen
- Om att bekämpa gängen – avprivatisera vården och skolan
- Bekämpa gängen – återreglera arbetsmarknaden
Trygghet och samhörighet
Tryggheten och sammanhållningen i samhället skulle kunna ökas genom att bostad åt alla och arbete åt alla blev målsättningar för politiken. Det skulle minska incitamenten för att begå brott och dessutom leda till att de brott som ändå begicks skulle bli lättare att utreda genom att polisen och rättsväsendet i övrigt på grund av minskad brottslighet skulle få mer tid att utreda den kvarvarande brottsligheten.
Mängden bedrägerier skulle kunna minskas genom att det ställdes hårdare krav på bankerna. Resultatet skulle bli att polisen kunde avsätt mer resurser på den brottslighet som blev kvar.
Det finns naturligtvis också lagstiftningsåtgärder som skulle leda till att polisens och rättsväsendet arbete blev lättare.
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt vapenregister
- Om att bekämpa gängen – förändra polisens arbetstider
- Bekämpa gängen – inför ett nationellt sprängämnesregister
