Varför vi demonstrerade i Rostock

Till det som borgarmedia inte har rapporterat/rapporterar om. Orsakerna till att vi demonstrerade/demonstrerar i Rostock. Vi demonstrerade inte mot polisen. Vi demonstrerade inte för att vi vill slåss. Inte heller slogs vi. Det handlade om andra saker.

Om att G8-länderna låter orättvisorna styra i världen som Tomas Jonsson i Blomstermåla skriver. Så här skriver han:

Nu träffas världens rikaste länder i Heligendamm vid Rostock. G8 består av Frankrike, Italien, Japan, Storbritannien, Tyskland, USA, Kanada och Ryssland där 13 procent av världens befolkning bor. Dessa äger 2/3 av världens tillgångar.

Och bevarandet av orättvisan är grunden för denna exklusiva klubb. Då är det inte konstigt att det blir uppror!

När kapitalisterna satt de demokratiska möjligheterna att påverka ur spel så återstår bara ett sätt – genom att använda våld. USA har skapat sin imperialistiska makt genom att använda våld mot svagare länder som satt sig på tvären. Genom våld och mutor!

Följ också vad Daniel Sestrajcic skriver på sin blogg. I inlägget Massprotester mot G8 skriver han bland annat:

Igår hölls den första massdemonstrationen med över 80 000 deltagare och den följs de närmaste dagarna av aktioner, alternativa seminarier, marscher, konserter och ytterligare demonstrationer. Demonstrationen var en gigantisk framgång för den globaliseringskritiska rörelsen som därmed har återfått den kraft ute på gatan som den saknat i ett antal år i samband med G8-mötena efter represssionen mot rörelsen i Genua (som jag personligen upplevde). Den de-eskaleringspolitik som demonstranterna försökt upprätthålla saboteras givetvis effektivt av polisens hysteriska tillslag och retorik inför motståndsveckan. Självklart hjälper det inte att enskilda individer inom det svarta blocket inte kan avhålla sig från att provoceras av den repressiva statsmakten.

Det här är vad vi demonstrerar mot:

“G8 symboliserar mer än andra internationella institutioner kapitalismens ekonomiska och politiska ordning. En grupp industristater som styr över endast 13 procent av världens befolkning sätter dagordningen för de andra internationella institutionerna i hemliga möten och förutsätter att man helt enkelt kan dominera resten av världen.

Detta är just de länder där de största finansiella centra är koncentrerade, där de flesta multinationella företagen är baserade, där de flesta miljardärerna bor och där den outsläckliga hungern efter naturresurser dominerar.”

(citat från uppropet och kallelsen till protester)

Det här är vad vi demonstrerar för och delvis vilka vi är (I alla fall den del av demonstranterna jag tillhör):

“De partier och grupper som organiseras i Europeiska antikapitalistiska vänstern utgör en del av en bred social allians på europeisk nivå som ska protestera mot G8 och deras politik så effektivt och synligt som möjligt. Men vårt mål är inte enbart att protestera mot dessa attacker mot våra rättigheter, levnadsomständigheter och framtid, utan att utveckla ett alternativt samhälle som bygger på fred, inte krig, på solidaritet och inte konkurrens, på jämlikhet och inte diskriminering”

(citat från upprop från Europeiska antikapitalistiska vänstern)

Läs mer: Internationalen, Flamman, Arbetaren, Göteborgs Fria
Intressant?
Andra bloggar om: , , , ,
Technorati: ,

Advertisements
  • Jah Hollis

    Men lik förbannat var det dom som slogs som (hittills) stal uppmärksamheten från er.
    Att ni inte skakar av er dom här våldsromantikerna som bara är ute för att tillfredsställa sin egen längtan efter att få förstöra för andra.

  • Anders_S

    Det stora problemet är inte dne lilla autonoma minoritten.

    Det stora problemet är media, dess fixering vid vinstmaximering, medias fixering vid konfrontation istället för vad som är politiskt viktigt.

    Medias oansvarighet, där de i skydd av neutralitet och opartiskhet ändå är partiska och vägrar ta ansvar för vad deras artiklar ställer till med.

    I förlängningen är problemet därmed också själva marknadskrafterna, själva kapitalismen. Låt oss kritisera den, dess hantlangare polisen och media. Det är inte en obetydlig minoritet bland oss själva som är det stora problemet.

    Sen delar jag inte heller synen på att det skulle vara våldsromantiker som bråkar. Det finns säkert såna, men de är sällan i majoritet. Även om jag tror att de var en större andel i Rostock än i Göteborg 2001.