Var finns de liberala fördömandena?

Vi har i dagarna sett ett par allvarliga politiska attentat i Sverige. Ett mordförsök mot en barnfamilj där föräldrarna är politiskt aktiva på vänsterkanten och ett attentat ämnat att bränna inne folk på ett arrangemang av Nätverk mot rasism. Dessutom hot och övergrepp mot en kristdemokratisk politiker i Vellinge. Men i motsats till när sverigdemokraten Kinnunens flickvän utsattes för nån form av övergrepp (fortfarande oklart varför, hur och från vilka) så gormade och gapade allsköns liberaler för full hals. men u är man knäpptysta. Inte rod från per Gudmundson, inte ett ljud från de bloggare som brukar skälla och gapa om vänsterns våld (som alltså är väldigt begränsat).

På något sätt är det som om nazisternas politiska våld, som är betydligt mer omfattande än någon annan politisk grupperings, accepteras av liberala och andra borgerliga skribenter, som Esbati skriver:

Den övergripande politiska utvecklingen – idag i grunden drivet av kapitalets desperata behov och den rumsrena borgerlighetens politiska effektuering av det – krattar manegen för den här typen av våldsdåd.

Dels har det skett genom att rasistiskt och fascistiskt hat sugits väsentligt närmare normalitet och centrum i den politiska diskursen. Dagligt hån och hets mot, i tilltagande grad avhumanisering av, dels invandrare och muslimer dels vänsterfolk och fackligt aktiva, ger också ökad rörelseenergi till galenpannorna långt ute i svanstrakterna. Det är inte en juridisk orsakskedja, det är en politisk sannolikhetshöjare. För att säga det med modern politisk prosa: det skapar bättre förutsättningar.

Detta får också sitt uttryck i den nu länge pågående ”liberala” kortslutningen av nazism och antinazism; en utveckling vars drivkraft och resultat är borgerlighetens historiska tyngdpunktsförskjutning – tillbaka till tiden före andra världskriget och den öppna beredskapen till förbruning; att liera sig med fascistiska strömningar, eller i viss mån skjuta dessa framför sig och kliva i med fräsiga badbrallor.

Nazisternas våld är som Esbati skriver en kosnekvens av den borgerliga regeringens politik och den högervirdning mot rasistiska ståndpunkter som sker hos alla stora partier, moderater, de andra borgerliga och socialdemokraterna. Genom denna normaliseras rasistiska ståndpunkter på samma sätt som på 1930-talet och våldet från de mest extrema blir värre och vanligare. Man ger de värsta högerextremisterna utrymme helt enkelt. Det blir genom en slags acceptans från liberaler, borgare och högersossar lättare för nazister att använda våld kan man säga.

Så vi lär inte få se några fördömanden av nazivåldet från liberalt håll. För det är ju i förlängningen en konsekvens av deras politik och åsikter.

Intressant?
Bloggat: Pelaseyed, Dom ljuger, Trotten, Rapport från en spånbinge, En blogg från vänster, Vänstervind, Salka, And we smiled, Bola de Fogo, Svenskyannis, Denuntia,
Läs mer: Dagens Konflikt, ETC,
Borgarmedia: DN1, DN2, SVD,
Läs även andra bloggares åsikter om Liberaler, Nazistvåld, Högerextremt våld, Mordbrand, Fascistisering, Rasism, Nazism, Högerextremism, Nyliberalism, Politik

Relaterat:

1. Andreas Malm om liberala tokstollar
2. Tre liberala musketörer avslöjade Littorin
3. De ”liberala” islamofoberna
4. Strukturellt förtryck och den liberala rätten