Rennäringen – också en inskränkning i äganderätten

Del 6 av 9 i serien Äganderätt och upphovsrätt

Det beror naturligtvis på hur man ser det. Men formellt så innebär lagstiftningen kring den svenska rennäringen faktisk en inskränkning i äganderätten för markägarna. För samerna får låta sina renar beta på mark som ägs av andra människor. Följande är grundreglerna kan man säga, så som de uttrycks på hemsidan för Svenska Samernas Riksförbund:

Renskötselrätten innebär att den som är same får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Detta innebär att samerna får använda marken för renbete, jaga, fiska, ta virke m.m. Rätten bygger på urminnes hävd som betyder att någon använt marken så länge och så mycket att det uppstått en rättighet att använda den. Eftersom renskötselrätten uppstår som en följd av hur marken används spelar kunskapen om hur och var renskötsel bedrivits stor roll. Kommer det fram ny kunskap om detta kan innehållet i renskötselrätten förändras.

Renskötselrätten är en stark rätt till marken. Den har samma egendomsskydd som äganderätten och det krävs särskilda förfaranden för att få den att upphävas.

Men det finns en del oklarheter om var renarna vinterbete får sökas och detta har lett till en rad konflikter och rättstvister mellan markägare och renägare om var samerna har rätt att låta sina renar beta:

Renskötselrätten innebär att vissa marker kan användas hela året (året-runt-marker) och andra bara till vinterbete. Rennäringslagen anger vilka marker som är året-runt-marker. I rennäringslagen anges dock inte hur långt vinterbetesmarkerna sträcker sig. Där står att renskötsel får bedrivas utanför lappmarkerna och renbetesfjällen där renskötsel av ålder bedrivs villa delar av året. På grund av att staten inte har definierat området har det blivit domstolarna som måste precisera detta. Samerna har dock en uppfattning om i vilka marker renskötsel får bedrivas. Den otydliga lagstiftningen innebär att markägare och samer måste strida om dessa frågor i domstolar.

I flera fall har markägare stämt samebyar och vunnit vilket lett till omfattande inskränkningar i renskötseln i bl.a. Härjedalen. I andra fall har samebyarna vunnit. Problemet för samebyarna är att de ofta inte har tillräckliga ekonomiska förutsättningar för att driva sina mål och att de därför inte alltid driver sin sak och därmed förlorar automatiskt.

Det hela är som jag ser det i grunden en konflikt mellan två olika sätt att se på markanvändning och samebyarnas inställning är mer kollektiv, där marken är allas för att bruka. I dagens läger erkänner man dock att markägare finns, men det menar jag är något man kan ifrågasätta. Hur har de nuvarande markägarna, vars förfäder i många fall ganska sent flyttade in (nåja!) i de aktuella områdena, fått sin mark. Det kan i alla fall argumenteras för att marken egentligen är samernas.

Dessa konflikter och problem skulle man kunna undvika om mark betraktades som kollektiv och gemensam egendom. Som allmänningar. Då blev man tvungen att lösa användandet genom dialog och samtal istället för genom rättsprocesser och olika typer av markbrukare skulle inte ställas mot varandra.

Den nuvarande situationen verkar inte så bra så det krävs förmodligen en del förändringar och i motsats till en del samer tror jag nog att kollektiva och mer gammalmodiga lösningar med ytterligare inskränkningar i ägandet är en väg som är bättre att gå än att stärka den privata äganderätten. För som det är nu orsakar lagstiftningen också interna konflikter bland samer och renägare.

Renskötseln regleras enligt Rennäringslagen. Nu skrev jag ju egentligen det här för att visa på ytterligare en inskränkning av äganderätten i Sverige och inte för att argumentera i frågan kring markägarnas rätt gentemot renskötseln så jag ska inte fortsätta med det.

Men det kan nämnas att också renskötselrätten betraktas som en form av äganderätt i svenska lagstiftning. Även det en underlighet som ger rätten att ha renar till en begränsad minoritet av landets befolkning och till en liten minoritet av samerna. Konflikterna mellan markägare och renägare kan då dessutom också ses som en konflikt mellan två olika former av äganderätt som fungerar dåligt tillsammans. Kanske skulle samerna som helhet vara betjänta av en annan typ av verklighet och lagstiftning. Tidigare har jag skrivit om allemansrätt och om gruvlagstiftning.

Läs mer: Wikipedia, Fjällen.nu, Fjällen.nu2, Sameportalen1, Sameportalen2, VK, NK, Sametinget,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Series Navigation<< Ägares begränsade rättigheterVänstern, arbetet, ägandet och immaterielrätten >>
Advertisements
  • Renskötselrätt utgör ingen äganderätt till fastighet utan är en särskild rätt till fastighet (Ett bestående servitut).

    Det var ju ytterst modest att påstå att ”För som det är nu orsakar lagstiftningen också interna konflikter bland samerna” och hänvisa till en mindre intern konflikt i en sameby.

    Rennäringslagen infördes av en socialistisk regering 1971 och skapade det största klassamhälle samerna någonsin upplevt. För första gången infördes dessutom rösträtt utifrån rikedom, dvs utifrån renantal. Ord som antifeministiska husbonde infördes och Kvinnorna fråntogs dessutom rösträtten eftersom, enligt lagen, rösträtt lades på familje där mannen röstar. Professor Israel Ruong jämförde dessutom Rennäringslagen med en kniv som delar det samiska folket i en stor majoritet utan makt och en liten minoritet med all makt. Dessutom slogs alla mindre samesläkter ut av större samesläkter pga av röstreglerna i rennäringslagen.

    Det största sametingspartiet vill dessutom avskaffa rennäringslagen.

    Du skriver ”Kanske skulle samerna som helhet vara betjänta av en annan typ av verklighet och lagstiftning.” Min stilla undran är vad är ditt förslag? Det socialistiska Sametingspartiet Solidaritet vill avskaffa renskötselrätten helt och öppna rennäringen för alla svenska medborgare. Är det också ditt förslag och vilka samiska rättigheter till land och vatten återstår då?

    Läs gärna mer på http://www.samiworld.has.it

  • Anders_S

    Lars-Nila: Jag har inget förslag. Måste läsa på mer innan jag kan ha ett förslag.

    Nej, det var ingen socialistisk regering 1971, det var en socialdemokratisk regering i ett kapitalistiskt samhälle. att på något sätt påstå att vi hade ett socialistiskt smahälle är totalt felaktigt. Socialism och kapitalism kan inte finnas ihop.

    Oma man ser rennäringens villkor som servitut innebär det ju en onskränkning i äganderätten. På samma sätt som när grannen har servitut på min brunn.

  • Ser att ni diskuterar samiska frågor här och att ni väljer att föra fram sametingspartiet Solidaritets ståndpunkter i diskussionen. Vilket jag kan se är av godo, trots att ni (Lars-Nila) har ett par rejäla sakfel.

    Själv är jag vald till ordförande för riksorganisationen Solidaritet och även partiledare för sametingspartiet som går under samma namn som organisationen.

    Att renskötselrätten idag är en orättvis och diskrimnerande rättighet är inte tu tal om, när man uteställer mer än 90 procent av det samiska folket. Detta samtidigt som den rennäring som bedrivs idag inte är hållbar vare sig ekonomiskt, ekologiskt eller kulturellt. Det finns ingen framtid för den storskaliga industriella renskötseln som bedrivs idag och där varje krona som kommer in i vinst föregås av cirka 6 kr i form av allehanda stödåtgärder, ersättningar och bidrag. Med den form av renskötsel som bedrivs idag så kommer dagens rennäring att gå en oundviklig katastrof till mötes. En katastrof som bara kan innebära ett abrupt slut på en gammal samisk areell näring.

    Därav vill vi i Solidaritet få till en i grunden förändrad syn på rennäringen. Vi vill också avskaffa dagens rennäringslag (1971:437) som möjliggör de orättvisor och segregering som vi ser i dagens svenska rennäring.
    Själva renskötseln vill vi förändra så att det blir en form av en halv ranchdrift (detta främst för fjällbyarna), där man har renarna lösa på bete på fjället under sommaren för att till vintern utfodra djuren i hägn nere i skogslandet. Här kan en eller flera renägare gå ihop och fodra djuren tillsammans i ett gemensamt hägn.

    Vad gäller rätten att bedriva renskötsel i Sverige idag så vill vi förändra den så tillvida att den traditionella renskötseln skall kunna utövas av alla samer utan undantag och att den rensötsel som bedrivs i hägn året runt skall kunna bedrivas av varje svensk medborgare på samma villkor som all annan djurhållning i hägn bedrivs på.

    Vi vill också att de rättigheter som idag är knutna till renskötselrätten genom rennäringslagen friställs och blir tillgänglig för alla samer. D.v.s. de rättigheter som gäller för främst jakten och fisket, men även färdselrätten inom de områden som samebyarna anser som sina.
    Dessutom vill vi också att de regler som gäller för renmärken lyfts från samebyns och andra myndigheters administration därför att renmärkena går under familjerätten och kan fritt säljas, ges som gåva, köpas eller ärvas.

    Med Solidaritet i makten kommer en rad förändringar att ske inom det samiska samhället, men förändringarna kommer att vara till gagn för mångfalden istället för som nu för endast en liten exklusiv spillra av folket.

    Ulf Norsa
    Ordförande Solidaritet

  • Olaus

    Servitut som vilar på hävd är vanligt i hela världen sedan många tusen år. Institutet finns dokumenterat i det gamla Egypten.
    Urminnes hävd till renbete tillkommer renägande samer, då bete pågått i 90 år på en trakt. Det kan lämnas orört i 30 år men ändå gälla.
    För Norrbottens och Västerbottens län föreligger inga större juridiska problem för renägarna, däremot i Jämtlands län och då särskilt i Härjedalen.
    Problemet för samerna är den skriftliga dokumentationen som saknas. Möjligen kan domböcker lämna ledning. Dessa källor är ännu bristfälligt utforskade vad avser samernas vinterbeten.

    Samerna har varit renägare i dagens omfattning endast sedan första hälften av 1600-talet. Då tvingades samerna börja hålla stora renhjordar, eftersom svenska staten ändrade skatteindrivningen till att ta ut skatt i livsmedel för sin krigsmakt.
    Innan dess höll samerna endast några renar för transporter och för att locka vildren vid jakt.

  • Heja Solidaritet! Heja Ulf Norsa!

  • Pingback: Sametingsval idag | Svensson()

  • Pingback: Upphovsrätten orsak till storebrorssamhälle | Svensson()

  • Lappkärringen

    Herre gud så mycket dumhet samlade i så få kommentarer.
    Marken tål inte fler renar än vad som nu finns. Alla kan inte bli renskötare. Utfodring kostar mer än det ger tillbaks, är en onaturlig livssituation för renen som skapar magsjuka hos renen och läge för snabb smittspridning som det inte finns veterinärmedicin till. Framför allt skulle de som är renskötare, som vet vad det handlar om, DÖ i SJÄLEN av att bli ranch-skötare. Finsk erfarenhet visar att samiska rättigheter och samers ställning i allmänhet försvagas av att vem som helst får ha renar.
    Så om ni vill såga av den svaga grenen den levande renskötarkulturen – som ALLA samer är helt beroende av, minns att särrättigheterna är baserade på urminnes hävd och sedvana – sitter på, och på kuppen plåga renarna, så varsågod!

    • Anders_S

      Lappkärringen: Nu är det ju inte heller någon som förelsår att alla ska vara renskötare. Däremot att alla ska ha rätten att vara det. Vilket inte riktigt är samma sak. Eftersom de flesta samer bor i Stockholm och andra städer så är majoriteten av samerna inte beronde av rennäringen alls.

  • Pingback: Att döda träd - en del av allemansrätten? | Svensson()

  • Pingback: Äganderätten bör försvagas | Svensson()

  • Pingback: Naturtillgångar och deras förvaltning | Svensson()

  • Pingback: Inskränkningar i äganderätten är nödvändiga | Svensson()