För mig är det faktiskt obegripligt att den domare med en knytning till en upphovsrättsorganisation inte anses vara jävig samtidigt som en anställd på Spotify anses jävig. I samma rättprocess, den mot mot The Pirate Bay (TPB). Var finns logiken i detta?
Svaret är förstås att den enda logik som finns är en annan än likabehandlingens och rättvisans. Domare tillhör eliten i samhället och jäv bedöms av deras arbetskamrater. En nämdeman tillhör inte på samma sätt samhällets elit. Därför blir en anställd på Spotify jävig, men inte domare som är med i en upphovsrättsorganisationer:
”Att Ulrika Ihrfelt tidigare varit medlem i en förening vars uttalade syfte är att med olika medel främja kunskapen om upphovsrätt och bidra till rättsområdets utveckling utgör inte en omständighet som ensam kan vara ägnad att rubba förtroendet för henne”, skriver rätten i sitt beslut
Enligt Svea hovrätt krävs det en betydligt mer personlig och nära relation till en aktör som inte är part i målet för att jäv ska föreligga. Inte heller anser rätten att ett tidigare engagemang i Föreningen Svensk Forms opionsnämnd är att betrakta som jäv. Det ”är i detta mål helt perifert”, skriver rätten.
Samtidigt konstaterar dock rätten att SFIR, som Kristina Boutz är medlem i, ser efter rättighetshavares intressen och rättigheter.
Trots det har det ”inte framkommit några konkreta omständigheter som tyder på att SFIR har ett särskilt intresse av utgången i just detta mål eller att SFIR engagerat sig i de konkreta frågor som ska prövas i målet”, skriver rätten och avslår därmed anmälan.
Jag har för mig sådant kallas olikhet inför lagen och vänskapskorruption. I alla fall Kristina Boutz borde om hon bedömts på samma sätt som den Spotify-anställde ha ansetts som jävig.
Intressant?
Borgarmedia: SVD, DN,
Läs även andra bloggares åsikter om Ulrika Ihrfelt, Kristina Boutz, lagmän, Domare, Jäv, Hovrätt, The Pirate Bay, TPB, Spotify, Brott, Lagstiftning, Rättvisa, Rättsväsen, Samhälle, Politik
Relaterat:
