Skip to content
Categories:

Nåsfallet och de korrekta domarna

Enligt tingsrätten i Mora så är fakta i målet bl.a. att Per-Anders Pettersson och den som han misshandlade sen tidigare närde en fiendskap utan att känna varandra närmare. När Per-Anders Pettersson (PAP) fick reda på att den 29-årige mannen befann sig i Nås och uppträdde aggressivt och var mycket berusad så lade PAP in en domkraft i bilen och åkte för att söka upp 29-åringen. Samtidigt stod denne mitt i vägen och hindrade en kvinna att åka förbi. Han tog sig in i bilen och angrep kvinnan. Hon tutade och ropade på hjälp. Då hade PAP kommit till platsen.

PAP ropade till 29-åringen och undrade vad han höll på. angreppet mot kvinnan avbröts då, men 29-åringen tycks inte ha lämnat kvinnan. PAP därmde då till 29-åringen på axeln med domkraften. Detta våld ansåg Mora Tingsrätt var berättigat och til loch med försvarbart. Man ser ingripandet som föredömligt. 29-åringen lämnade då bilen. PAP slog därefter till 29-åringen en gång till med domkraften.D enna gång i huvudet. Detta våld anser inte tingsrätten var befogat, utan grov misshandel.

29-åringen skulle ha dömts till fängelse, det normala straffet för det brott han begått, om han inte fått en allvarlig skad på grund av PAP:s andra slag mot huvudet. Ett slag som orsakade en spricka i skallbenet. Genom att kroppsskada uppstått så minskades straffet.

PAP fick villkorlig dom i tingsrätten som dock förklarar att straffvärdet för brottet är 3 års fängelse, men olika omständigheter som nödvärn osv gör att straffvärdet endast är 1 års fängelse.

Med tanke på ovanstående resonemang från tingsrättens dom samt de redogörelser för vittnens berättelser som finns i hovrättens dom så kan jag inte annat än att vidhålla den slutsats jag redan efter läsning av hovrättens dom kom fram till. Fängelsestraffet för Per-Anders Pettersson var korrekt. Jag är inte ensam om denna uppfattning.

Intressant?
Mer: SVD1, 2, DN, EX, Sänd mina rötter regn, Juridikbloggen, Damon,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Relaterat:

  1. Rätt att han dömdes till fängelse
  2. Upphovsrättslobbyn och domarna

Posted in Brott, Lagstiftning.

Tagged with , , .

8 comments

By Anders_S – 6 november, 2009

  • jerker

    Jo, nog är det så. Dock tycks det mig som om endast jurister håller med dig.

    För min del handlar det egentligen, om man går på djupet och talar ärligt, om att jag struntar fullständigt i hur ont fyllestryparsvinet fick i efterförloppet till att försökt strypa gamla tanter. Fick han huvudvärk efteråt? Det berör mig inte, han hade kunnat ge fan i att ge sig ut på stryparstråt så hade inget ont hänt honom. <– Detta är nyckeln.

    Det stör mig detta missfoster ska bedömas som om han var likvärdig med en man som inte strypt en gammal tant. Den som beter sig på det sättet är avskum. En insekt. En icke-person. Det är inte för ett ögonblick synd om ett fyllestryparsvin på det sätt det hade varit synd om en hederlig man som fått kronisk huvudvärk efter ett slag med en domkraft.

    Däremot gillar jag att P-A satte stopp för mordförsöket, med fara för liv och lem. Civilkurage är ett vackert ord, som jag absolut tycker är rimligt att använda här. Blev det ett slag för mycket? Rann sinnet, av ilska eller rädsla? Alla som varit i slagsmål förstår det. Så jäkla kontrollerad är man inte när man är arg och rädd på allvar, t.ex. då man möter en strypare. Jag undrar om rättens höga jurister varit med i en sådan situation eller bara läst om dem?

    Sammantaget – Juristernas tolkning av det som hänt är uppåt väggarna vansinnig. Det samhälle vi får om vi följer juristernas önskningar är vansinnigt. Ett hårt, kargt samhälle där ingen vågar hjälpa en nödställd gammal dam i fruktan för juristernas hämnd. Ett samhälle där fyllestryparsvinet är en bättre man och därför förtjänar mindre straff än den som stoppade honom.

    Visst är det väl lite märkligt att juristers åsikt skiljer sig så mycket från andras? Igen.

  • AV

    Tja, han fick väl inte villkorligt i tingsrätten, utan hade en villkorlig dom sedan tidigare som inte gått ut. Då åker man in.
    Håller annars med om att domarna är korrekta. Synd att så många är snara att samla stenar efter en halvsanning i media. Ibland undrar jag om det finns några kritiska individer wse, ja en del finns, men men.

  • Gustav H

    Det verkar ju högst rimligt med tanke på att det verkar vara något slags vendettahistoria bakom det hela och inte bara något slags rättskaffens ingripande. Däremot tycker jag att det är mycket märkligt att 29-åringen fick straffrabatt bara för att han blev skadad under händelseförloppet. Det har ju inget som helst att göra med själva gärningen! Är det verkligen svensk rättspraxis?

  • AV

    Vet inte om det är praxis att ge rabatt pga skada. Men det är vanligt att döma villkorligt första gången.PA fick ju det sin första gång. Han borde ha lärt sig av det.

  • robjoh

    kan nog hålla med om att PA ska straffas.

    Jag är dock lekman så jag förstår inte varför förövaren ska få förmildrat straff på grund av kroppsskada. Känns lite konstigt får jag säga.

  • Man

    Det är rätt allmän praxis i (om jag fattat saken rätt) nästan alla rättssystem att man ger/kan ge strafflindring om en brottsling skadas svårt (med svåra bestående men) som en följd av sin brottslighet. Det finns flera rättsteorier om det – allt från de teologiskt baserade till rationella där man väger in det endast om själva straffet förvärras av skadan. Personligen finner jag det tämligen rimligt.

  • Gustav H

    Det var nytt för mig. Om det finns skäl att tro att återanpassning skulle hjälpas av sådana rabatter, då är det ju inget underligt. Dock verkar man ju inom svenskt rättssystem ha svårigheter att bestämma om vi skall ha verkligt fokus på korrigerande åtgärder eller om vi skall syssla med bestraffningar. Ibland känns det som om vi får något slags halvmesyr som varken verkar rehabilitera eller avskräcka.

  • profanum_vulgus

    Om man skadas till följd av brottet så drar man av på straffet. Straffet är ju en utmätt mängd lidande, och har man redan t.ex. livslång huvudvärk pga en gärning så har man redan fått en del lidande, och det dras sedan av från det lidande som domstolen tillför.
    Det nämns även bland uppräkningen av förmildrande omständigheter.

    Att avskräcka med straff är inte möjligt, någon rehabilitering (eller habilitering) är det inte fråga om öht.

    Sedan är det såklart närmast självklart att den som orsakar små ytliga blåmärken inte får samma straff som den som nästan slår ihjäl en annan människa.
    Jag vet inte varför den förra skulle vara mindre människa än den senare.

« »
Ansvarig utgivare