Vem bloggar vi för?

På vänsterdebattsajten socialism.nu har någon bloggare skrivit om att blogga och nämner mig och min blogg. Problemet är att han faktiskt inte har någon koll på hur jag länkar, varför jag länkar och på vilket sätt jag bloggar. Förmodligen läser personen inte min blogg regelbundet, utan förutsätter vissa saker utifrån att jag länkar mycket. Så här skriver personen:

Enligt mina erfarenheter finns det tre typer av (politiska) bloggar om man skall förenkla blogosfären:

• Drevet. Bloggar som framförallt används för att reagera på de fulmedias artiklar och nyheter. De är delaktiga i olika drev men driver sällan en egen agenda. Innehållsmässigt är de mer eller mindre ointressanta men de fyller ett strategiskt syfte inom bloggosfären. Svensson är en mästare i denna liga men här finns också 90% av alla politiska bloggare. Många men inte så trogna besökare

• Ledarsidan. Detta är bloggar som självfallet följer rikspressens nyheter men främst försöker bidra med sin egna politiska linje osv. De försöker driva sina egna frågor och lyfta fram ämnen som inte annars syns och hörs. Exempel Dagens Arena och Vänsterekonomerna. Ofta är utformas innehållet som debattartiklar. Halvmånga och rätt trogna besökare

• Den personliga. Det finns några bloggare på vänsterkanten som har lite mer personliga utryck. Betraktelser och funderingar. Dessa bloggar drivs ofta utav människor som tycker om själva skrivandet. Här finner man oftast också det mest matnyttiga och intressanta innehållet. Några exempel är väl Salka och Neonbibeln. Få men väldigt trogna besökare

Den blogg jag skriver för länkar inte till tidningar öht (om vi inte skriver om en artikel dvs). Eftersom det inte ger oss de besökare vi är ute efter. Istället kommer nästan 70% av våra (borträknat RSS och mail-prenumeranter) från sociala medier som vi använder (facebook-grupper, webbforum, twitter osv). Inom dessa medier kan vi nå ut till vänster-intresserade personer direkt och vara säkra på att de som besöker vår blogg faktiskt är intresserade av vad vi skriver.

Ett sätt att mäta detta är att en stor del av våra läsare läser vår blogg via RSS via olika klienter. Det betyder ofta att de valt att prenumerera på allt vi skriver. En VÄLDIGT trogen läsarkrets m.a.o. Ett annat sätt att mäta den kvalitativa statistiken är att mäta bounce rate, där vår blogg ligger strax under 20%.

Det är sant att min blogg har en högre avvisningsfrekvens (bounce-rate, de som lämnar från samma sida som de kom in på) än 20% i snitt, närmare 60% faktiskt. Men jag har inlägg med 0% avvisningsfrekvens och många inlägg med under 10%. Det rör sig i de fallen huvudsakligen om inlägg om finansfamiljer och organiserad brottslighet. Att dessutom indirekt implicera att jag inte driver en politisk linje är ju bara dumheter.

Jag skiver inte med vänsterintresserade som målgrupp, men har naturligtvis inte nåt emot att min blogg läses av dessa. Min målgrupp är mina gamla arbetskamrater på Saab, Pååls och andra industrier där jag arbetat. De når jag inte genom Facebook, Twitter och liknande ställen. De når jag genom att skriva om de ämnen vi skulle diskuterat i fikarummen och genom att länka till de media som dessa kan tänkas läsa på nätet. Framförallt är det viktigt för mig att synas i olika sökmotorer, vilket jag också lyckas väl med.

Idag kommer 60% av min besökare från sökmotorer och dessa besökare har en lägre avvisningsfrekvens än de besökare som kommer direkt från tidningar. För att hamna högt i sökmotorer använder jag sökmotoroptimering (det finns plugins till wordpress för det) och försöker hitta rubriker och taggar som ger bra träffmönster. Man behöver också ha många inlänkar (och kanske också utlänkar) för att hamna högt i sökmotorer. Genom att länka flitigt så får jag också många länkar tillbaks och min blogg blir synligare än den annars skulle vara. Både på sökmotorer och i tidningar. Många tidningar sorterar ju blogginlägg efter bloggens rank, vilket gör det viktigt att få hög rankning. Det får man genom många inlänkar och höga besökssiffror.

Det betyder också att höga besökssiffror i sig genererar mer besökare genom bättre synlighet i sökmotorer och på webbtidningssajter. Höga besökssiffror har alltså ett egenvärde, vilket skribenten på socialism.nu inte förstått. Det ger i sig självt fler läsare. Fler läsare innebär att chansen att nå någon som blir en stabil och fats läsare ökar genom att urvalet ökar.

Att skriva på en blogg blir därmed likt flygbladsutdelning, fast med bättre verkningsgrad. Flygbladsutdelning har en verkningsgrad på säkerligen under 1% (mätt i antal kontakter man brukar få på utdelningar) men man kan säga att min blogg har en verkningsgrad på 10-25% mätt i andelen återkommande besökare (cirka 15%) och/eller RSS-prenumeranter (cirka 10%). Med nästan 300 RSS-prenumeranter så har jag fler trogna, stabila och regelbundna läsare av min blogg än de flesta bloggar har läsare totalt. Det har jag fått genom att ha väldigt många förstagångsläsare, genom att länka mycket, få många besökare från sökmotorer osv.

Sen är det inte så att jag länkar blint eller har valt min ämnen utan tanke. Jag skriver mycket om brottslighet, religion, polisen, demonstrationer, våld etc av den anledningen att det hade varit saker jag skulle ha diskuterat i fikarummen på mina gamla industriarbetsplatser. Att skriva om brott är jag nästan ensam om bland vänsterbloggare (den andre jag känner till som gör det är min partikamrat Ronny Åkerberg på Röda Malmö).

Jag skriver om brott, inte bara för att vi skulle diskuterat det i fikarummen utan också för att det är en fråga som berör de flesta vanliga och fattigare människor i vardagen. Organiserad brottslighet och kriminalitet intresserar mig av personliga skäl också, dels på grudn av vad jag och mina kompisar sysslade med i ungdomen, dels för att det förekommer kontakter med organiserad brottslighet inom delar av min släkt. Det berör mig alltså personligen på ett sätt som det inte berör de flesta från vänstern, som ju inte har en bakgrund i socialt dysfunktionella storfamiljer från de lägre skikten i arbetarklassen.

Dessutom innebär det faktum att jag länkar till artiklar om brott att länkar till  högerextremistiska bloggar så stat säga ”blockeras”. Min blogg har högre rankning, exempelvis på Knuff och Twingly, och kommer högre upp bland länkarna på en del tidningar. Vad det gäller SVD så måste man länke vid en lämplig tidpunkt och helst två gånger för att uppnå samma effekt. Först när artiklarna är alldeles nya och sen när nåt tjugotal länkat till artikeln. Ett inlägg om ett brott kräver därför alltid minst en uppföljningsartikel om samma brott.

Genom den typ av inlägg som mina artiklar om enstaka brott utgör så lockar jag läsare till min blogg. Genom att skriva mer teoretiska och intresseinriktade artiklar som komplement, exempelvis om klassdefinitioner, postmodernism och brottslighet försöker jag få läsare att fastna och byta ståndpunkter. Det gäller exempelvis min argumentation i mängder av artiklar mot hårdare straff, mot repressiv lagstiftning och mot alla repressiva metoder och inskränkande lagstiftning som försök att lösa problem med kriminalitet i samhället. Artiklarna om gangstergäng och sådant fungerar i det sammanhanget som komplement och bakgrundsinformation.

Typexempel på hur jag kan göra kan man se de senaste dagarna. Jag har tidigare skrivit två inlägg om avhandlingen Islamisk arvsrätt i det mångkulturella Sverige av Mosa Sayed där jag kritiserat denna. Idag dök det upp artiklar i media om ett otäckt mord i Turkiet som naturligtvis högerextremister anser har kopplingar till islam. Jag är av en annan uppfattning och kommenterade det. Främst för att säga mot högerextremister och islamofober, men samtidigt funderade jag på om inte läsarna av den kommentaren kanske också är intresserade av min synpunkter på Mosa Sayeds avhandling om arvsrätt och skrev därför ett uppföljande inlägg om denna som jag dessutom förstås länkade till relevanta tidningsartiklar.

Utöver detta skriver jag artiklar om kapitalkoncentration och kapitalismens effekter, om näringsliv, företag och finansfamiljer. Detta främst för att jag är intresserad av detta, men också för att påverka och ge en förståelse till hur samhället och kapitalismen fungerar. Detta gäller också mina artiklar om bostadspolitik, stadsplanering, kollektivtrafik och miljö. Det är alltså inte så att jag kommenterar vad som helst bara för att kommentera, jag deltar ytterst sällan i något som kan liknar drev och väldigt ofta är jag relativt ensam om att kommentera de tidningsartiklar jag länkar till. Varje dag försöker jag också, med utgånspunkt från utvalda tidningar som jag läser förs och regelbundet, hitta en lokal (Göteborg, GP), en nationell (Sverige, SVD) och en internationell nyhet (SVD,VG). Därefter letar jag upp länkar i andra tidningar om dessa nyheter. Det gör jag också i en viss prioritetsordning, beroende på vad för slags nyhet det är.

Jag har alltså en uttänkt strategi och taktik när det gäller länkar och vad jag skriver om. Jag har länge använt analyser och statistik över besökarmönster och besökare för att nå ut och samtidigt maximera den politiska nyttan av mina inlägg. En bestämd målgrupp och en uttänkt sätt att nå denna. Jag tror jag lyckas ganska bra med detta. med ett totalt antal av mellan 2000 och 3000 unika läsare per dag inklusive 500 återkommande unika läsare varje dag och 300 RSS-prenumeranter har jag betydligt fler trogna läsare än de flesta vänsterbloggar har läsare totalt.

Samtidigt kan jag konstatera att jag normalt får väldigt få länkar från de bloggar som skribenten på socialism.nu tycks föredra. Bloggar som i stort sett bara läses av bloggarnas personliga vänner och andra vänsterkompisar. Det blir som en liten intern klubb där all klappar varandra på axeln och tycker att man skriver grymt bra och intressant. Men det blir också totalt främmande för de flesta vanliga svenskar. För exempelvis mina gamla arbetskamrater på Saab. Det kan vara bara med intern teoriutveckling och debatt inom vänstern, men men kan nog fråga sig om bloggar är det vettigaste att använda för det. Ett forum som socialism.nu verkar betydligt vettigare för sådana ändamål om jag får säga så.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Alla bloggare är mer eller mindre beroende av gammalmedia. Det eller böcker är ju i princip de informationskällor man har och endast det tidigare gäller om man vill vara aktuell. Det är klart att man själv skulle kunna göra intervjuer och ringa runt, men har man annat jobb hinner man inte.

    Därför finns i princip bara några möjligheter för en politisk bloggare:

    1) Om man vill skriva om aktuella händelser måste man kommentera vad som står i medier. Sedan kan man komplettera med egna erfarenheter och kunskaper. Man kan självklart välja medier som inte är svenska också.

    2) Man kan hämta sin information från böcker/nät/egna erfarenheter. Då kan man kommentera gamla händelser också och dra intressanta historiska paraleller.

    3) Man kan föra dagbok. Berätta lite vad man själv sett på TV, om man blivit arg på bussen och sen sätta allt i ett politiskt sammanhang.

    4) Man kan tala luft. ”Analyser”, märkligt filosoferande, testuggande och berättande hur smarta och geniala alla andra människor är som har samma åsikter som man själv.

    Jag gillar de som bloggar enligt princip 1 och 2. Dvs de som kan ge mig information jag kanske inte hade sedan förrut. Kan komplettera händelser med nya fakta eller historiska paraleller. Ibland också nya synvinklar.

    Punkt 3 och 4 ger mig ingenting. Det är oftast partianknutna bloggare eller de som bara skriver en rad om att man kan läsa något om något någonannanstans. Drevet (enligt ovan) placerar jag i punkt 4. Det är de som inte tillför något eget. Att däremot kommentera aktuella händelser är naturligtvis bara positivt.

    • Anders_S

      Hampus: Jag tror vi är ganska överens om det du skriver. Och på nåt sätt känns den svenska vänstern mycket inskränkt och introvert ibland.

  • Eva X

    Men det är ju intressant ändå att du är dem mest lästa vänsterblogggen men ändå långt ifrån den mest inflytelserika. Det måste ju betyda att du är ute och cycklar på något sätt.

    • Anders_S

      Eva X: MIn blogg är den näst mest lästa vänsterbloggen (efter Jinge) och den mest inflytelsrika till vänster om sossarna på knuff.se. Det senare har att göra med att länkningar är avgörande på knuff.se . Det finns många sossebloggar som länkar till varandra och inte så många SP-bloggar. På Twingly är bloggen däremot den tredje högst rankade vänsterbloggen även inkluderat sossarna, som sig bör. Så jag gör nog det mesta rätt, det är knuff som gör fel. Min blogg är en av två högst rankade vänsterbloggarna på de flesta sajter. Kolla även inflytande.se.

      http://www.zaramis.nu/blog/2010/01/06/om-det-har-med-bloggtopplistor-och-sociala-medier/

  • Jätteintressant och nyttigt för oss andra som bloggar. Tack, Anders!

  • Eva X

    Att vara mest länkad på olika bloggnätverk ät väl knappast att vara den mest inflytelserika. Anton Abele var säkerligen den mest länkade politiska youtube-användaren för ett tag sedan. Och det verkar som att du och jag drar olika slutsatser utifrån det.

    • Anders_S

      Eva X: Jag vet inte hur du räknar inflytelserika bloggar, men det vanliga sättet är att anväNda sig av de rankinglistor som finns, Dvs knuff.se, Twingly, Inflytande.se osv. Och då är jag i allmänhet en av de tre högst rankade vänsterbloggarna. Det finns en massa problem med sådnat, men oavsett mätmetod hamnar jag bland de tre översta. Om det gäller beökssiffror så gälelr smma. Oavsett vilken sajt man kolalr på så ligegr min blogg bland de tre mest besökta vänsterbloggarna och bland de tio mest besökta politiska bloggarna oavsett politisk färg. Vilka slutsatser du drar av det är egentligen ganska ointressant. De mätmetoder som idag används ger tydligt besked.

  • Intressant att läsa! Sedan tillkommer väl en kategori till som du och kanske Jinge, men inte ultrateoretikerna klarar av: att skriva för dem som inte delar din politiska åsikt. Just att du tar en bredd av ämnen, brott, ekonomi, politik, gör att det blir intressant att läsa, även för mig som inte står till vänster i så många frågor. Kan det månne vara avundsjukan som gör att andra vänsterbloggare blir syrliga gentemot dig?
    /J

    • Anders_S

      JavelinX: Min målsättning är att försöka skriva för de som inte alltid delar min åsikt (Det gälelr ju för min gamla arbetskamrater på olika fabriker i allra högsta grad). Det är ju ett sätt att försöka påverka. Dessutom finns det ju mängder med frågor där jag kan var överens med traditionellt konservativa (stadplanering och stadsbyggande exempelvis), socialliberaler (en del näringslivsfrågor och flyktingfrågor), libertarianer och nyliberaler (integritetsfrågor). Världen är inte bara svart och vit.

      Jag tror inte det är nån avundsjuka. Utan snarare bero det på att kag skriver med talspråk, jag tillhör inte nån ”vänsterelit” med tillgång till debattsidor, tidskrifter osv. Jag är en slags outsider inom vänstern (och vill kanske gärna vara det också), med annorlunda bakgrund (trasproletariat, lägre arbetarklass, arbetarklass) medan de flesta (förstås inte alla) inom vänstern kommer från väletablerad arbetarklass och lägre medelklass (lärare och den typen av föräldrar) etc. Det handlar nog mer om att man inte begriper vad jag sysslar med. Många har dock samma inställning gentemot Jinge och han har ju inte samma sorts bakgrund som jag så där finns nog kanske nåt annat också

  • Nå, den mest inflytelserika moderate bloggaren torde vara Blondinbella. Fast jag tror inte inflytandet har med politik att göra. 😛

    Själv gillar jag den här bloggen just för att jag lär mig en del nytt (se ovan), men också för att det råder livliga diskussioner bland folk med olika politiska åsikter. Då prövas inläggen på ett annat sätt än i de mer självgoda bloggarna. Att alla läsare inte är trogna är något positivt eftersom det betyder att blogginläggen kan läsas av de som kommer hit just för att de är intresserade av ämnet.

    Att alla läsarna inte är trogna och att man inte skriver enbart för den egna gruppen är det mest positiva och därför jag paradoxalt nog blivit en trogen läsare. Och inflytelserik är nog bloggen, jag tror nog den utövar inflytande även hos politiska motståndare vilket är ovanligt. Sedan är det naturligtvis så att inflytande också kräver att det man säger är nytt. Annars är det man själv som står under inflytande från någon annan.

    Många av de bloggar som listats som inflytelserika i diverse blogginlägg nyligen utövar inget som helst inflytande, de upprepar bara slutsatser som andra dragit.

  • Pingback: Om att länka till tidningar och få fler läsare på bloggen | Svensson()

  • Pingback: Hur når vi de vi skriver för? | Svensson()

  • Pingback: Hjälp forskarna att finna parkinsongåtans lösning | Svensson()

  • Pingback: Mina besökare och läsare | Svensson()