Kronhjort – en gång nästan utrotad

Del 5 av 5 i serien Stora vilda djur i Sverige

Dvs utrotad i Sverige. Kronhjorten var innan 1789 så kallat kronovilt och fick inte jagas av vem som helt utan det var kungen som hade jakträtten för all jakt på hjortdjur i Sverige överhuvudtaget. När detta kungliga jaktprivilegium avskaffades nämnda år så blev jakttycket på kronhjorten mycket stort. Lite över hundra år senare, i början av 1900-talet fanns endast ett 50-tale djur kvar i Skåne.

Situationen för denna lilla kvarleva förblev svår tills ett 44 000 hektar stort kronhjortsreservat inrättades i Skåne år 1971. Sen dess har stammen växt till omkring 2 000. Det finns dock mycket fler kronhjortar i Sverige än så och det beror på att mängder med kronhjortar från andra länder planterats in på olika håll i Sverige. Kronhjortar hålls även i hägn. Totalt beräknas det finnas omkring 10 000 kronhjortar i Sverige.

De enda som finns kvar av den ursprungliga nordiska varianten (rasen, underarten) är dock djuren i Skåne. De löper numera knappast någon risk att utrotas genom jakt även om kronhjort jagas, men de kan försvinna ändå. I alla fall som en specifik variant eller underart av kronhjort. Detta blir resultatet om övriga kronhjortar börjar korsa sig med den skånska stammen. Inte för att jag vet om det i praktiken har så stor betydelse men så är det i alla fall och den svenska underarten av kronhjort anses fortfarande vara  hotad.

För övrigt är kronhjorten det näst största hjortdjuret som lever i Sverige, större är bara älgen. Kronhjorten är därtill det tredje största hjortdjuret i världen. Hjorten, dvs hanen, når en längd av 175 till 225 cm från nosen till svansroten; svansens längd är ytterligare cirka 15 cm. Mankhöjden över bogen uppgår till mellan 130 och 160 cm. Vikten för en vild normalhjort är cirka 200 kg men kan uppgå till 300 kg. Hinden (honan) är betydligt mindre. Kroppsvikten för en hind är ungefär 45 till 50 % av hannens kroppsvikt och i Norden stiger honans vikt sällan över 170 kg.

Kronhjortar lever i flock. Unga djur och hindar alltid, medan hjortar från två års ålder rör sig över större områden, ensamma eller tillsammans med andra hjortar:

Arten är mycket flexibel i sitt val av levnadsmiljö men vill gärna ha bruten terräng med lövinslag och öppen mark. En ostörd miljö att ta daglegor i är också viktig liksom tillgång till vatten. Daglegorna tar kronhjorten gärna i tät lövskog eller barrplanteringar. Om sommaren kan säd- eller rapsfält också duga bra när grödorna vuxit sig höga.

Under sommaren betar kronhjorten huvudsakligen örter och färskt fint gräs. På fälten äts korn, vete och havre. Lokalt kan även potatis sparkas fram. Inne i skogen äts renlav, bärris och ljung. Kronhjorten äter även löv och skott av olika träd och buskar som ask, rönn, bok och vide. Under vintern då snödjupet blir för stort äter de främst en och tall men kan även äta mycket granbark.

Brunsttiden infaller från slutet av augusti till början av oktober och pågår i ett par veckor. Under brunsten samlas hindar hos dominanta hjortar som då kallas platshjortar. De försvarar sina harem med hindar mot andra hjortar.

Hinden är dräktig i nästan 8 månader och föder väldigt sällan mer än en kalv (andelen tvillingfödslar är mindre än en procent). Födseln sker i maj till juni. Vanligtvis blir hindarna två år innan de reproducerar sig första gången och det förekommer dessutom att hindar inte reproducerar sig alls vissa år. Allt detta gör att arten har en långsam tillväxthastighet.

Spridningen från etablerade områden är mycket liten hos kronhjorten. Det beror på att hindarna är mycket trogna sitt uppväxtområde och söker sig sällan till nya områden. Hjortarna är däremot ganska rörliga.

Den maximala åldern för frilevande kronhjort anses ligga mellan 15 och 20 år. Det finns dock inga tillgängliga data på den genomsnittliga livslängden för kronhjortar i Sverige.

Kronhjort är ett av 5 hjortdjur som funnits vilda i Sverige i historisk tid. De andra är älg och rådjur och eventuellt ren. Renar har dock i huvudsak hållits som tamdjur och dovhjort har spridit sig från djur som hållits i hägn eller på liknande sätt. Dovhjort infördes dock för mycket länge sen till Sverige, de första redan på 1500-talet.

I Sverige får endast dovhjort och kronhjort hållas i hägn. Det är för att det inte ska komma in nya arter i landet så som det blivit i Finland där vitsvanshjort planetrats in och också spridit sig från hägn. Från Finland har vitsvanshjort också kommit in i Sverige i norr.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , ,

Series Navigation<< Snögetter finns inte i Sverige – men det finns mufflonfår
About these ads