I början av 1730-talet flyttade Daniel Eberstein från Pommern till Norrköping. Han var utbildad i Berlin till kirurg. När fadern dog var sonen Daniel Ebrstein fortfarande omyndig och han fick då affärsmannen Justinus Gartz (1717-67) som förmyndare. Justinus Gartz var i sitt första äktenskap gft med Charlotta Reef (1718-59) och i sitt andra med Dorothea Jancke (1741-98). Hon var i sin tur dotter till borgmästare Claes Petersson Jancke (1696-1761) och Dorothea Westerberg (1703-69) och sannolikt syster till den rike Fredrik Jancke.
Christian Eberstein (1738-1816) tog lärdom av sin förmyndare och efter utbildning utomlands fick han anställning vid sockerbruket Gripen i Norrköping där Justinus Gartz var bokhållare. men 1763 fick han burskap och grundade sin egen handelsfirma och blev så småningom också en stor redare:
Efter bara tio år stod Christian främst bland redarna i Norrköping. Hans skepp seglade hem stora vinster under det nordamerikanska frihetskriget. Han fraktade marmor för det franska hovet, och bedrev fraktfart på länderna runt Medelhavet, Holland, England, Frankrike och Spanien samt naturligtvis även Östersjöhamnarna.
Under 1780-talet och fram till 1796 gick sillen till vid Bohusläns kuster i enorma mängder. Detta fick till följd att trankokerier och sillsalterier anlades i ständigt ökad takt. Christian som hade näsa för affärer var inte sen att haka på trenden och förvärvade sillsalterierna Norra och Södra Engelholmen samt Ellinge i Marstrands skärgård. Det eftertraktade saltet förde hans egna fartyg hem från Medelhavet. I retur exporterades den saltade sillen. Förutom sill exporterade han spannmål och järn som blev en av hans stora exportvaror. Christian höll flera ständiga lager av stångjärn och manufaktursmide i orter i andra länder.
Även tjära och mindre partier av trävaror fördes ut ur landet på hans fartyg. Förutom saltet utgjorde råsockret en av de större importvarorna. En del av sockret raffinerades på hans eget sockerbruk, Gripen. Bomull var en handelsvara vars omfång ökade starkt under slutet av 1700-talet och som såldes via hans handelshus.
Skärgårdsverken (sillsalterierna och trankokerierna) som Eberstein ägde låg alltså på Ängholmen invid Rönnäng på Tjörn. Förutom sillhandeln och delar salthandeln importerade och exporterade Eberstein i stor utsträckning sina varor via Norrköping där han också tagit över som huvudägare i sockerbruket Gripen. Han var också delägare i Gamla varvet och ägde ett eget varv, båda i Norrköping.
Sitt första äktenskap ingick Christian Eberstein i 27-årsåldern med Christina Hultman, dotter till brukspatron Lorens Hultman och Christina Spalding. Christina Hultman avled dock redan 1767. Han gifte därefter med Maria Carolina von Aken (1750-1815), yngsta dottern till den framstående apotekaren Frans Mikael von Aken i Örebro. I tredje äktenskapet som skedde endast ett år innan han dog var han gift med Hedvid Carolina Burén, dotter till Carl Daniel Burén.
Christian Eberstein investerade i likhet med många andra handelsmän på denna tid vinsterna i olika gods och bruk. 1782 köpte han Högsjö bruk för 865 000 daler kopparmynt. Förutom detta bruk köpte han även Näkna, Graversfors, Spång, Bilsbro och Kolmården samt ett antal gods, exempelvis Västerbyholm, Lindö och Händelö (köpt 1789).
1790 omvandlade Christian Eberstein sin firma och överlät den till Christian Heitmüller (1747-93), Daniel (Oxelgren) Eberstein (1768-1810) och Johan Gustav Norstedt (1764-?). Christian Heitmüller var gift med Catharina Magdalena von Aken, syster till Christian Ebersteins andra fru, Daniel Eberstein var son till Christian Ebersteins syster och adopterad av Christian Eberstein. Johan Norstedt var son till Lars Norstedt och Sara Elisabeth von Aken (1733-66) och bror till den kände boktryckaren Pehr Adolf Norstedt som grundade det som idag är Norstedts förlag. Namnet på den nya firman blev Eberstein & Co. I firma kom handelsrörelsen, sillsalterierna i Bohuslän och handelsflottan att ingå. Johan Norstedt var gift med Carolina Susanna Eberstein, dotter till Christian Eberstein.
1792 lämnade Christian Eberstein Norrköping och sålde sina fastigheter såväl som andelarna i sockerbruket Gripen. Han och hans familj bosatte sig istället på Högsjö bruk i Vingåker. På somrarna bodde de på Händelö.
Efter den andra frun Maria Carolina von Akens död och innan det nya äktenskapet med Hedvig Carolina Burén så överlät han Lunda med Bilsbro och Spånga bruk till Maria Carolina von Akens syskon. Dessa var många så de beslöt att sälja bruken som då inköptes av Johan Norstedt.
Vid Christian Ebersteins död så ärvde hans släktingar mindre än de hade tänkt sioig då hans tetsamente innefattade att en stor del av kvarlåtenskapen skulle gå till en utbildningsanstalt (söndagsskola) i Norrköping:
Enligt testamentsbestämmelserna ägde Ebersteins efterlämnade maka att i livstid disponera Högsjö med bruket och alla tillhörande hemman. Efter hennes död skulle egendomen i lika delar tillfalla hans syster Susanna Marias sondotter; Daniel Ebersteins efterlämnade dotter Maria Eberstein samt dottern Carolina Susannas dotter med Johan Gustav Norstedt i dennes första gifte, Carolina Norstedt.
Sten eller Näkna och Graversfors järnbruk skulle likaledes delas mellan dessa båda och dessutom en rad ströhemman, bland dem åtta hemman i Skedevi socken i Östergötland. Övriga nära släktingar fick också andelar i kvarlåtenskapen utom de båda halvsystrarna, Anna Lenning och Catharina Jansson, som hade det gott ställt. Anna Lennings barn blev dock ihågkomna med hemman. Från fördelningen mellan släktingarna hade emellertid undantagits säterierna Händelö, Västerbyholm och Lindö samt vissa fordringar. De skulle jämte den fastighet, där Ebersteinska kontoret varit inrymt, tillfalla söndagsskolan.
Släktingarna bestred testamentet men förlorade i varje instans. Innan ärendet hann behandlas i Högsta Domstolen så överenskoms dock en förlikning år 1821 och en skola inrätatdes i Norrköping neligt kungligt beslut. arvinagrna fick de gods som skolinrättningen skulle haft och skulle i gengäld till skolan överlämna 300 tunnor spannmål varje år. Skolan är ursprunget till det som i dag heter Ebersteinska gymnasiet i Norrköping och ursprungligen var den 1857 startade Norrköpings Tekniska Elementarskola.
Johan Norstedt sålde år 1823 Eberstein & Co till Carl Christian (Billing) Eberstein (fosterson till Christian Eberstein) och dennes svåger Johan Moselius. Högsjö Bruk ärvdes av dottern Maria Carolina Norstedt (1802-76) och hennes man Fredrik Ulrik von Aken (1781-1848). Den sistnämnde var brorson till Christian Ebersteins andra fru.
Daniel Ebersteins dotter Maria Eberstein (1802-54) var gift med Diedrik Reder (1785-1847) som tog över familjen Ebersteins andelar i sockerbruket Gripen och innehade bruket till 1836 då han sålde det till sin systerson Jacob von Leesen (1802-1872). Deras far Detlof von Leesen var sockerbruksägare i Hamburg.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Eberstein, Daniel Eberstein, Justinus Gartz, Reef, Jancke, Gripen, Sockerbruk, Sillsalterier, Sill, Salt, Spalding, Hultman, von Aken, Burén, Högsjö bruk, Näkna, Graversfors, Bilsbro, Kolmården, Lindö, Händelö, Johan Norstedt, Christian Heitmüller, Västerbyholm, Ebersteinska gymnasiet, Norstedts, von Leesen, Reder, Norrköping, Historia, Ekonomi
Tags: Eberstein, Daniel Eberstein, Justinus Gartz, Reef, Jancke, Gripen, Sockerbruk, Sillsalterier, Sill, Salt, Spalding, Hultman, von Aken, Burén, Högsjö bruk, Näkna, Graversfors, Bilsbro, Kolmården, Lindö, Händelö, Johan Norstedt, Christian Heitmüller, Västerbyholm, Ebersteinska gymnasiet, Norstedts, von Leesen, Reder, Norrköping, Historia, Ekonomi
Powered by Qumana
4 svar på “Eberstein i Norrköping”
Kommentarer är stängda.