SKR kritiska till regeringens tal om ”ökat stöd till kvinnojourer”

Carina Ohlsson och Lotta Sonemalm

Carin Ohlsson, ordf. SKR och Lotta Sonemalm, förbundssekr. SKR

Vagt tal om ”ökat stöd” till de verksamheter som i dag erbjuder det mesta av landets akuta skydd till våldsutsatta kvinnor och deras barn är en absolut lägsta ambitionsnivå och en plåsteråtgärd som inte tar oss framåt menar Sveriges Kvinno- och Tjejjourers Riksförbund (SKR) i en debattartikel på SVD Brännpunkt.

Regeringen ökar stödet till kvinnojourerna är rubriken på Arnholms första debattartikel, sen hon tillträdde som jämställdhetsminister, om mäns våld mot kvinnor. Merparten av texten, som också är undertecknad av statsminister Reinfeldt, ägnas åt en lång och i stora drag korrekt problembeskrivning, samt en lista på åtgärder från Sabunis ministertid.

Sist kommer själva nyheten: “Regeringen (kommer) under 2013 återkomma till riksdagen med förslag till resursförstärkning av kvinnojourerna.” I meningen efter motsägs detta då det mycket riktigt påpekas att det är kommunerna och inte staten som har ansvaret för att finansiera kvinnojoursverksamhet.

Det finns ingen tvekan om att ökade bidrag kommer till användning ute på jourerna. SKR är dock mycket besvikna över ambitionsnivån och börjar tröttna på mantrat “ökat stöd till kvinnojourerna” som upprepas från vänster till höger. Allt för ofta är de bakomliggande resonemangen grunda och visar på bristande insikt i frågan. Förslagen och det vaga talet om mer pengar varken minskar eller förebygger mäns våld.

Utspelen om ”ökat stöd till kvinnojourerna” framstår tyvärr som ett sätt att plocka billiga poäng och förmedla en bild av att man agerar mot våldet.

Våld mot kvinnor är inte en isolerad fråga utan berör flera politikområden, till exempel Arnholms egen hjärtefråga; jämställda löner. Här hade Arnholm och Reinfeldt chansen att, efter att ha beskrivit vilket stort samhällsproblem mäns våld utgör, visa på lösningar och initiativförmåga. Vad är regeringens visioner och analys? ”Staten kan göra mer” skriver Arnholm och Reinfeldt, men nämner inte ett ord om vad staten kan göra mer.

Om regeringen inte har så många egna idéer, varför inte lyssna på vad kvinnojourerna själva efterfrågar?

SKR har som representant för omkring 110 av landets idéburna stödverksamheter, varav 70 är kvinnojourer, föreslagit åtskilliga åtgärder, senast i ett öppet brev riktat till Arnholm samma dag hon tillträdde som jämställdhetsminister. Bland annat förbättringar inom rättsväsendet och att jobba med unga killar för att bryta kopplingen mellan normer för manlighet och våldsutövande.

Gällande finansiering kan staten trycka på för att stödet till kvinnojourerna ska vara likvärdigt och långsiktigt i alla kommuner. Vänsterpartiet har i en debattartikel i SVD presenterat ett förslag på ett statligt grundstöd för finansiering av kvinnojourer:

Vänsterpartiet vill införa ett stabilt statligt grundstöd till kvinnojourerna. Vi har i vår budget 200 miljoner kronor om året avsatt för det nya stödet, som ligger utöver de stöd som finns idag. Det skulle till exempel för Stockholms stad innebär 16 miljoner kronor, för Malmö kommun 6 miljoner och för en mindre kommun med 10 000 invånare ger stödet 210 000 kronor. Det är satsningar av den storleken som krävs för att leva upp till de vackra orden om att stödja kvinnojourerna.

Svensson/SKR

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

About these ads