Decentralt feodalt

Feudal SocietyBoktips
Feudal Society 2
Marc Bloch
Univ. Chicago Press

Decentralt feodalt

Detta är den andra och sista delen av bokklassikern om feodalismen i Europa: ”Feudal Society – Volume 2 – Social Classes and Political Organization” (volym ett recenserade jag för ett halvår sedan). Verket är kunnigt faktadetaljspäckat, men jag saknar de stora linjerna. Skogen istället för träden.

Slutet av andra boken har dock mer av de intressanta övergripande dragen. Hur feodalismen uppstod som ett socialt blandsamhälle via germanska invasioner i det sönderfallande romarriket.

Det antika slavbaserade urbana centraliserade Rom, ersattes av det medeltida, livegna, rurala (lantliga), decentraliserade Europa. Det senare ett småskaligt klassamhälle av politiskt fragmenterat och extremt militariserat godsägarvälde.

I början av feodalismen decentralism, i slutat av epoken en ny centralism i begynnande nationalstater, sammanfattar författaren. Den liberal-marxistiska ödestron på växande storskalighet som deterministisk historisk tendens är alltså falsk. Imperier och stormakter kommer och går, med sönderfallsperioder däremellan.

Som Sovjetunionen senast, och kanske inte heller supermakten EU kommer att överleva för evigt. Centralism är ett val – ingen utvecklingslag oberoende av människans fria vilja.

Feodalismen var, som boken visar, ett våldsamt samhälle, och medeltidsmänniskans mentalitet var likadan. Detta skapade en sådan oro och rädsla att spontana folkliga freds- och självförsvarsrörelser uppstod på lokalplanet runtom i Europa. Något den aristokratiska överklassen förstås ogillade eftersom de ville ha monopol på vapeninnehav, våldsutövning och samhällsmakt.

Maktens grund är vapen. Jag kan i boken urskilja tre medeltida tendenser vad gäller detta: ANARKI: Vanan i feodalsamhället att ta lagen i egna händer, blodsfejder, vendettor, privat rättsskipning, nävmakt. DIKTATUR: Överklassens kontroll över vapen, väpnade styrkor och statlig maktutövning. DEMOKRATI: Vanligt folk som organiserar och beväpnar sig för fred och självförsvar.

Därför är jag personligen för allmän värnplikt – varför inte inom polisen också? Olika former av allmän kollektivistisk folkbeväpning är folkmaktens säkraste garanti. Staten behövs uppenbarligen för att förhindra samhällskaos och anarki i negativ bemärkelse. Men statsmakten bör även rent konkret (vapenmässigt) ligga i det arbetande folkets händer, anser jag.

En annan intressant sak i boken är analysen att nationella känslor fanns tidigare bland vanligt folk än dagens intellektuella vill tro. Och att dåtidens intellektuella var lika kosmopolitiska och Europavänliga som många ur dagens tankeelit.

Det dåtida intellektuella idealet var inte nationer, utan ett Europa förenat under latin, kejsardöme och påvemakt. Jämför med det nutida intellektuella idealet bland många tongivande tänkare – ett Europa förenat under engelska, nyliberalism och EU-byråkrati.

Liksom moderna nationer grodde i feodalismens sköte, växte även ett helt nytt samhällssystem fram inom ramen för denna medeltida jordbruksbaserade sociala organisation. De stadsbaserade köpmännen och hantverkarna organiserade i skråväsen, utvecklades till den urbana, industriella, borgerliga kapitalismen, som sedan 200 år dominerar världen.

I motsats till feodalismens hierarkiska relationer av dominans och underkastelse människor emellan (lydnad betald med skydd), byggde skrågemenskapen på den revolutionerade tanken på jämlika relationer mellan likar (på ömsesidig hjälp). Samma sociala kontrakt mellan jämlikar byggde fredsföreningarna på.

Ur dessa rötter steg (som öar i feodalismens hav) de autonoma självständiga städerna/stadsstaterna byggda på borgerlig solidaritet. Om än inte demokratiska introducerade de ett radikalt egalitärt (jämlikt) element i det stelbenta stratifierade feodala samhället.

De nya urbana gemenskaperna fick i Frankrike det namn som sedan dess skrämt överklassen i världen: KOMMUNEN.

Hans Norebrink

Läs mer: Goodreads, Google,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , ,

Bokus

Adlibris 

About these ads