Sköt Frigyes sig själv i foten?

Höjd över varje misstankeKanske. Men kanske ändå inte. För enligt Erik Wijk så gjorde han inte det. Erik Wijk menar att det inte var nåt slutbetyg vi fick se i TV och att det finns flera problem med bilden på Guillous far:

Två ”avgörande” bevis slungas fram av Guillou. ”Här har du slutbetyget”, säger Guillou. Men pausknappen visar endast ett terminsbetyg från ”klass 4 av den 5-åriga realskolan vid Solbacka läroverk”. Vad detta bevisar om Guillous uppträdanden och avstängningar på skolan vet jag inte. Men ett slutbetyg är det knappast.

Sedan visar Guillou ett porträtt av sin far i vad som påstås vara de fria franska truppernas uniform (en kår som upplöstes 1943) medan årtalet på fotot (återigen synligt vid paus) är mer likt 46 än något annat. När Frigyes påpekar att Guillous far tycks ha anslutit sig först ett par månader före krigsslutet börjar Guillou hånskratta och menar att tidpunkten är ”fullständigt betydelselös”.

Men Guillou vet precis hur känslig tidpunkten är. Omkring 50?000 misstänkta eller utpekade frans­ka kollaboratörer lynchades eller avrättades vid krigsslutet. Att gå med i motståndsrörelsen blev för många ett sätt att skydda sig – må de sedan vara medlöpare eller enbart opportunister. I fransk debatt är tidpunkten allt annat än ”betydelselös” men Guillou litar på att det svenska drevet inte ska ta notis om saken.

Om Erik Wijk har rätt så är det inge större faktafel i Paul Frigyes bok och Norstedts har i så fall gjort helt fel som tillfälligt dragit tillbaka boken. Naturligtvis är boken inte heller helt död som Jan Guillou hävdar att den är. Om nu Erik Wijk har rätt. Och det vore ju intressant, för då kanske vi andra som inte fått möjlighet att läsa Frigyes bok kan få den möjligheten. För en granskning av en av Sveriges mest kända journalister och författare är onekligen av ett visst allmänintresse.

Så lite om de fria franska styrkorna. De upplöstes visserligen formellt 1943. Då de slog ihop med Vichyregimens styrkor Nordafrika och därefter kallades franska befrielsearmén. Deras uniformer kan mycket väl ha använts även senare, i de sammanslagna styrkorna. Nån egentlig motståndsrörelse var de emellertid inte eftersom de enbart fanns utanför Frankrike intill 1943-44. Att en person 1945 tillhörde denna armé bevisar, precis som Erik Wijk säger, ingenting om huruvida personen var anti-nazist eller inte. Det gör inte heller ett diplomatiskt uppdrag för Frankrike i Finland efter kriget.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads

  • Hampus Eckerman

    Ja, det var klass fyra av fem. Dvs ett de-facto slutbetyg. Efter årskurs fyra fanns det i praktiken två val: Att studera vidare vilket innebar att man gick över till gymnasiet i årskurs fyra. Eller att avsluta sina studier med en femte årskurs och ta en realexemen.

    Eftersom Guillou valde att studera vidare fanns det ingen orsak att gå det femte året och då blev årskurs fyra de-facto slutbetyget liksom det var för en sabla massa människor. Wijk försöker mest förvirra med den texten.

    Och när Guillou menar att kritiken är ”fullständigt betydelselös” menas förstås att den är betydelselös _i_förhållande_till_vad_som_står_i_boken_. Vilket är något annat än det som Wijk tar upp.

    • Hampus Eckerman

      Andra fel i sammanhanget. Frygyes påstod att han granskat och sett att Guillou aldrig hade fått stora A i Biologi vilket han påstått. Detta motbevisades med betyget.

      Vidare påstod Frigyes att det var ”ett snöpligt slut” för Guillou att inte få ett slutbetyg. Men eftersom alla som studerade vidare slutade vid årskursfyra torde detta varit planerat, ett utmärkt betyg, och inte det minsta snöpligt. Särskilt inte med stipendiet han fick som bonus.

      Summan av kardemumman blir att Wijk hoppar över alla fakta som inte passar honom för att försöka hitta något att hoppa på Guillou med.

      • Ja, så verkar det också vara.

      • Man kunde studera vidare från årskurs fyra. Men alla som studerade vidare sökte inte från årskurs 4. Många sökte från årskurs 5. I det senare fallet sökta man till treåriga linjer på gymnasiet. I det första till 4-åriga linjer. Men hur många år man gick på realskolan berodde också på hur många år man gick i folkskolan, så det är inte helt enkelt att reda ut. Sannolikt är väl Guilous betyg som du säger ett de-facto slutbetyg efter 4 års realskola.

    • Det är möjligt att det är betydelselöst. men det kan varken du eller jag bedöma. Vi har inte tillgång till boken eller faktaunderlag. Det är möjligt att felen också är betydelsleösa i det stora hela. Det är rätt ointressant vad Jan Guillos far gjorde eller inte gjorde. Det har ingenting med Guillou att göra egentligen. Guillou har ju inte ens växt upp med honom. Vi får se hur Norstedts bedömer det hela och hur de gör.

      • Hampus Eckerman

        Om inte annat så har det med Guillous far att göra och han är fortfarande vid livet och för honom är det intressant. Då vill han inte höra insinuationer om att han aldrig skulle ha varit med i styrkorna utan istället Vichy-representant. Särskilt som det inte kan beläggas.

        • Med hans far har det helt klart att göra. Han lever väl i Finland antar jag.

          • Hampus Eckerman

            Japp.

  • Hampus Eckerman

    Medierna har plockat upp betyget från arkivet. Det står att det är avgångsbetyg. Ridå.

    http://sverigesradio.se/sida/gruppsida.aspx?programid=2795&grupp=9346&artikel=5753493&utm_source=twitterfeed&utm_medium=twitter

    • Ja, såg det. Frigyes har dessutom sagt att han gjort fel och att han skäms.