Löfgren – CISL, Gamers Paradise och SBS

Omvända företagsförvärv är ett sätt att hamna på olika aktiebörser utan att behöva genomgå en kontroll. I Sverige är det delvis synonymt med att ta ”köksvägen till börsen”. Det sistnämnda innebär att ett litet bolag köper ett större eller att ett svagt bolag köper ett starkt. Det köpta bolaget tar sedan ledningen och övertar köparens börsplats, ofta på mindre marknadsplatser som Aktietorget, First North och NGM.

De som ägnar sig åt omvända företagsköp ägnar sig ibland åt rent lurendrejeri gentemot mindre aktieägare och tjänar ofta en hel del pengar själva. Det handlar ibland om affärer där syftet är att göra sig en hacka på aktieägare som inte har någon kontroll. Men det finns också många omvända företagsköp som är helt legitima. Ett av de mer kända omvända företagsköpen är Fagerstas köp av Kinnevik när Jan Stenbeck stred med sin systrar om makten över familjeimperiet. I det fallet användes det omvända företagsköpet som ett sätt att spä ut systrarnas aktieinnehav.

Mats Löfgren var bland annat del av ett par affärer där CISL-gruppen var ett av de inblandande företagen och där omvända företagsköp spelade en stor roll. Storägare i CISL-gruppen var då Guy Robert, Ben Arbib, Daniel Benitez och Leif Danielsson som storägare. Affären började 2003 när Mats Löfgren hjälpte CISL att notera sig via ett så kallat omvänt aktieköp på aktietorget. Guy Robert var grundare och huvudägare i bolaget. Han ägde också det brittiska bolaget Sports Betting Solutions (SBS) i vilket Leif Danielsson köpte in sig år 2005. Leif Danielsson hade vid denna tid också blivit storägare i CISL. Mats Löfgren ägde vid denna tid ett litet Malmöbolag med ekonomiska problem, Gamers Paradise (tidigare hette bolaget Hansagruppen). Bolaget var också noterat på Aktietorget. Gamers Paradise (som alltså var konkursfärdigt) köpte upp SBS. Detta är ett så kallat omvänt företagsköp.

Köpet genomfördes genom att Gamers Paradise emitterade (gav ut) aktier som SBS:s aktieägare fick. SBS värderades till 287 miljoner. Gamers Paradise hade vid tillfället när affären tillkännagjordes (juni 2005) ett aktievärde på endast 19 miljoner. Genom upplägget med nya aktier blev det egentliga resultatet av affären att SBS ägare köpte Gamers Paradise. De fick 82% av aktierna i bolaget.

Börsvärdet för Gamers Paradise dagen innan affären var 11 miljoner medan börsvärdet efter affären var 266 miljoner (oktober 2005). Utan att nåt egentligen hänt mer än lite papperstransaktioner. Guy Robert, Leif Danielsson, Daniel Benitez och Ben Arbib som var ägarna i SBS blev styrelseledamöter i det fusionerade bolaget medan Mats Löfgren fick vara kvar som ordförande.

I november 2005 lade CISL slutligen ett bud på Gamers Paradise. Budet var på 314 miljoner, dvs 18% över den dåvarande börskursen:

CISL lade ett aktiebud värt 314 miljoner kronor på Gamers Paradise, 18 procent över snittkursen tiden före budet. Om CISL hade lagt budet en månad tidigare, innan lilla Sports Betting Solutions tog över, hade CISL endast behövt betala 13 miljoner kronor. Om CISL hade velat köpa både SBS och Gamers hade summan heller inte blivit särskilt mycket högre. Men genom fusionen mellan SBS och Gamers Paradise hade ett artificiellt värde skapats som nu kunde användas igen.

CISL köpte alltså ett redan uppblåst bolag för egna aktier. Affären skulle få CISL:s balansomslutning att öka från knappt 50 miljoner kronor till nästan 390 miljoner kronor.

När de nya aktierna registrerades strax före årsskiftet 2005/2006 blåstes CISL:s börsvärde upp med runt 150 procent, från cirka 350 miljoner kronor till runt 875 miljoner kronor. I en perfekt marknad skulle börsen ha korrigerat kursen för den enorma nyemissionen – aktien hade ju redan gått upp på affären med Gamers Paradise, och utspädningen vid årsskiftet borde ha fått den att sjunka mera. Men så skedde alltså inte. Antalet aktier var för stort.

I samma veva bytte CISL notering från Aktietorget till First North. Två mer eller mindre tomma skal hade fusionerats och fått ett börsvärde på nästan 1 miljard kronor.

Därefter började huvudaktieägarna sälja ut sin aktier. Tidningen Affärsvärlden beräknade Guy Roberts vinst på affärerna till 180 miljoner kronor, Ben Arbib ska ha tjänat 120 miljoner, Daniel Benitez 30 miljoner, Leif Danielsson cirka 30 miljoner,  Mats Löfgren 1 miljon och Jonas Jacobsson (grundare av Gamers Paradise) cirka 1 miljon. Även Jesper Stevrin på Mangold Fondkommission (ett bolag i vilket Mats Löfgren också varit aktiv) som fungerade som mäklare i flera av affärerna tjänade en hel del pengar. CISL använde sig dessutom av diverse andra personer och metoder för att bolaget skulle ges ökad trovärdighet.

2008 slängdes CISL ut från First North, delvis på grund av att tidningen Affärsvärlden avslöjat bolagets tveksamma affärer. Ekobrottsmyndigheten inledde också en förundersökning kring bolagets affärer.

2011 delgavs Mats Löfgren och andra inblandade misstankar om svindleri på grund av ovan nämnda affärer. Det ledde till att han tog en så kallad timeout från sitt dåvarande projekt, Strict Equity, som också sysslade med omvända företagsköp genom att köpa upp en rad småföretag i Norrland. Strict Equity är numera förklarat i konkurs. Strict var noterat på Aktietorget.

Även i Strict Equity var Leif Danielsson inblandad liksom två andra affärsmän, Bernard van der Osten-Sacken (känd från bolaget Allokton och slumvärdsbolaget Centerplan) och Henri Bergstrand (som samarbetat med Leif Danielsson i andra affärer, Printcom och Skycom). Dessutom var Anders Eklund inblandad i Strict. Denne var senare verksam i Panaxia Security, ett annat företag där underliga affärer har förekommit och vars tidigare huvudägare Thomas Gravius och Carolina Damos dömdes för ekonomisk brottslighet. Även Thomas Gravius var aktieägare i Strict. En annan person som också var inblandad i Strict, Per Nygren, häktades i september 2011 för bedrägeri gentemot Handelsbanken.

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!