Bättre straffrättsliga verktyg mot organiserad brottslighet

Regeringen föreslår ett flertal straffrättsliga lagändringar för att den organiserade brottsligheten ska kunna motverkas effektivt. Detta då de menar att organiserad brottslighet är en av rättssamhällets största utmaningar och det är därför viktigt att de straffrättsliga verktygen är ändamålsenliga. Regeringen har därför beslutat att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen, som ingår i regeringens samlade insats för att bekämpa organiserad brottslighet.

I lagrådsremissen föreslås i huvudsak följande.

  • Försök, förberedelse och framför allt stämpling – till exempel en överens­kommelse om att begå brott – till allvarliga brott som är vanliga inom organiserad brottslighet kriminaliseras i större utsträckning än i dag. Detta gäller ett femtontal brott, till exempel grovt olaga tvång, grovt olaga hot, grov utpressning, grovt övergrepp i rättssak samt grovt och synnerligen grovt vapenbrott.
  • Domstolarna ska kunna döma till mer än två års fängelse för förberedelse och stämpling i fler fall än i dag. Detta gäller bland annat för förberedelse och stämpling till grovt olaga tvång och grova förmögen­hetsbrott.
  • Den som har ett bestämmande inflytande i en sammanslutning och låter bli att förhindra vissa brott inom ramen för samman­slutningen ska kunna dömas för det. Detta kommer att gälla för en ledare inom ett kriminellt nätverk som känner till att ett allvarligt brott är på gång, till exempel ett mord, en grov misshandel eller ett rån, men låter bli att förhindra brottet.
  • Vid bedömningen av om vissa brott är grova ska man bland annat beakta om gärningen har innefattat hot som påtagligt har förstärkts med hjälp av vapen, spräng­ämne eller vapenattrapp eller genom anspelning på ett våldskapital.
  • Brottsbeteckningarna grovt brott och ringa brott införs för de brott som berörs av förslagen och som inte redan har en sådan beteckning.

Det hela handlar om att regeringen förslagit fler och hårdare straff. Det är åtgärder som i stort sett aldrig har någon på brottslighet och speciellt inte på organiserad brottslighet.

Det enda som i grunden kan knäcka organiserad brottslighet är att utrymmet för den minimeras. Detta görs genom sociala åtgärder såsom minskad segregation genom ökat bostadsbyggande, avprivatisiering av skolor och förskolor, fler jobb och minskad arbetslöshet, möjlighet att försörja sig på socialbidrag, arbetslöshetsersättning och sjukersättning etc. Utan sådant spelar det i princip ingen roll vad som görs och brottsligheten kommer att förbli densamma.

Dessutom undrar jag över om hur det ska avgöras om någon är ledare i ett nätverk. Som jag ser det finns det inga möjligheter att bevisa en sån sak så länge en organisation inte är formellt organiserad och strikt hierarkisk. Något som är mycket sällsynt i kriminella nätverk.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , ,

About these ads