Det är klart att religion ärvs

Läser en krönika på GP:s ledarsida. Skriven av Padma Schrewelius och går ut på att var och en har rätt att välja sin egen tro. Självklart ska det vara så, men det hindrar inte att verkligheten ser annorlunda ut. Om en person växer upp i en starkt religiös miljö kommer det utan tvekan att påverka personer. Är föräldrarna religiösa får ett barn i familjen naturligtvis ett socialt arv på området.

Jag växte upp i en starkt religiös omgivning med en troende mamma och en far som var ateist. Runt mig fanns kvinnor i hijab och yngre kvinnor i schalett. Varje vanlig helgdag gick jag i söndagsskola för att lära mig religionens budskap. Självklart påverkade det mig även om jag som ung tonåring bestämde att jag var ateist och inte troende. Som barn var det självklart att all trodde på gud och det gjorde förstås jag också. Så visst ärvs religion, visst kommer jag från en kristen familj och miljö på en liten ö utanför Göteborg. Självklart har det påverkat mig. Allt annat vore konstigt.  Personer från en kristen bakgrund, judisk bakgrund eller muslimsk bakgrund kommer sannolikt att i viss utsträckning fira olika stora helgdagar och äta delvis olika mat.

Padma Schrewelius är därför mer än rimligt naiv när hon hävdar att ett barn bakgrund inte betyder nåt även om barnet senare bestämt sig för att gud inte finns. Det sociala arvet är i högsta grad något som existerar och det finns visst anledning att prata om kristna familjer, judiska familjer, muslimska familjer etc, dvs att också inkludera barnen i beskrivningen av två föräldrars religion. Det är inget konstigt med det, utan snarare naturligt. Kanske vill vi inte att det ska vara så, men det är liksom inte mycket att göra åt. Föräldrars jobb är att påverka sin barn och deras livsval. Är föräldrarna religiösa kommer det att påverka barnen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Advertisements
  • Olof Larsson

    ”Läser en krönika på GP:s ledarsida. Skriven av Padma Schrewelius och går ut på att var och en har rätt att välja sin egen tro.”

    Man kan fundera varför frågan begränsas till religion. Frågeställningen gäller ju i grunden hur vår värdegrund etableras och att där bryta ut enbart religion är märkligt. Vår värdegrund är för mig en komplex sammansättning där både religion och politik ingår men också annat. Självklart måste alla i ett fritt samhälle själv skapa sin egen värdegrund men precis som du säger är det sociala arvets påverkan betydande och helt ofrånkomlig, indirekt kanske det till och med finns genetiska komponenter, t.ex. vår förmåga till empati, som spelar in. Schrewelius känns som mer än lovligt naiv i detta avseende.

    • Ja, det är som du säger. Religion är bara en del av detta. Schrewelius har ju rätt i att var och en måste ha rätten att själv välja, men samtidigt finns inge val som inte påverkas av det som hänt och varit, föräldrar, gener, sjukdomar, vänner med mera.