Stadsplanerare, politiker och de flesta arkitekter och byggbolag verksamma i Göteborg är experter på att inte bygga blandstad. De säger att de ska bygga blandstad men de bygger enahanda bostadsöknar eller enahanda industri- och kontorsöknar. Ett känt exempel på detta är Kvillebäcken, ett mycket enahanda bostadsområde som ersatte ett inte fullt så enahanda småindustriområde. Nu är det samma visa igen.
I norra delen av Högsbo industriområde ska det byggas bostäder. Blandstad säger politikerna arkitekterna, byggarna och tjänstemännen. Men det blir ingen blandstad utan det blir en enahanda bostadsöken utan arbetsplatser. För att få en blandstad borde många av kontorshusen i de kvarter som finns på platsen sparas. Men så sker inte, utan istället rivs alla hus, inklusive många hus i mycket bra skick.
I Kvillebäcken kunde politikerna och de andra i alla fall skylla på att området var förfallet och förslummat. Så är det inte i norra delen av Högsbo industriområde. De flesta husen är i bra skick. Istället för att bevara och bygga bostäder bland småindustrierna och kontoren så tänker de som bestämmer riva allt sådant (de vill inte ens bevara de två bostadshus, idag använda till kontor, som finns kvar som en rest av byn som en gång låg där).
Istället tänker de bevara storindustrin, Pååls bageri (eller Pågens som det heter idag). Jag arbetade många år på Pååls och det är absolut ingen verksamhet som passar bra ihop med bostäder. Det bullrar och luktar, framförallt på nätterna. Tidigt på morgnarna, mycket tidigt, är lastbilstrafiken tung. Istället för att se till att Pååls är omgivet av ett område med kontor och mindre industrier så hamnar det stora bageriet mitt bland de nya bostäderna. Det kommer inte att fungera.
Det är inte heller första gången som Högsbo industriområde utsätts för strömlinjeformad ökentillverkning. Tidigare har området förvandlats från blandstad till renodlad industriöken. När industrierna byggdes från 1960-talet och framåt fanns det en by (Högsbo) där, tvärs över gatan från kvarnbyggnaden på Pååls. På 1970-talet fanns de flesta husen kvar och användes som bostäder. Dessutom fanns det bostadshus vid de större fabrikerna som bl.a. Förenade Färg och Pååls. Hus byggda för fabrikernas skull. Sakta men säkert har politiken i Göteborg raderat bort dessa hus. Några revs på 1990-talet när jag arbetade på Pååls, andra revs lite senare. Nu finns det bara två småhus kvar. De ska också väck. Först förstör politikerna och politiken den blandstad som fanns och nu omöjliggör de byggandet av en ny blandstad. De agerar helt befängt.
På samma sätt har beslutsfattarna och planerarna i Göteborg agerat för att utplåna det gamla stationssamhället Frölundaborg. Sakta men säkert har hus efter hus rivits sen 1970-talet så att den bebyggelsemässiga koppling mellan Högsbo och Änggården som fanns via Frölundaborg numera är utplånad. För at slutgiltigt utplåna historien vill makten också kalla det ny bostadsområdet för Södra Änggården istället för Högsbo by eller Frölundaborg vilket vore historiskt och belägenhetsmässigt bättre och mer adekvat.
I Göteborg finns det bara ett enda område är det faktiskt byggs blandstad. Det är ett område som inga politiker, stadsplanerare, tjänstemän, miljödebattörer, arkitekter eller andra bryr sig om. Det är ett område som dessutom alltid varit blandstad. Nämligen Krokslätt. I Krokslätt (som består av flera mindre stadsdelar) byggs det just nu mest i Göteborg, det byggs i Elisedal, har byggts och ska byggas i Almedal, byggs i Mossen och ska byggas i Burås vid gränsen till Johanneberg (där det byggts rejält på andra sidan gatan) och i Getebergsäng. I Krokslätt byggs det främst på områden som tidigare varit parkeringar och ödetomter. De industrier och kontor som finns kvar rivs inte. De villor som finns lite här och där rivs inte. Koloniområdet rivs inte och det byggs kontor och bostäder blandat på en del ställen. Som vanligt byggs det dock inte tillräckligt med förskolor. Krokslätt visar hur det borde gå till också i Högsbo industriområde. Men så blir det inte.
Planeringen för bostadsbyggandet i norra Högsbo industriområde är motsatsen till det som sker i Krokslätt. I Högsbo anstränger sig beslutsfattarna och makthavarna för att inte bygga en blandstad även om det hävdar att det handlar om att bygga en blandstad. De river allt, även det som borde bevaras och planera ett bostadsområde som knappast kommer att fungera ihop med en soptipp, ett fängelse och en storindustri. Så vi kan nog anta att bageriet (en stor arbetsgivare, den största privata i västra Göteborg), soptippen och fängelset liksom Kahls kaffe och Hulda Lindgrens bageri också kommer att tvingas bort så småningom. Istället för att skapa ett stadsmässigt gatunöt kommer också industriområdet återvändsgränder att användas. Allt är helt enkelt fel om en blandstad ska byggas.
Nästa område som kommer att utsättas för samma behandling är Backaplan. Där ska ett helt nytt Eriksberg eller Kvillebäcken byggas. Stendöd bostadsöken. Vid Backaplan hade det rimliga varit att bevara det som finns och bygga bostäder på alla parkeringsytor samt parkeringshus under och vid anslutningarna till Lundbyleden. Så kommer inte att ske. Det kommer att bli samma bärsärkagång som i Högsbo.
