I en intervju i DN hävdar författaren Maja Lundgren att kvinnor inte på något sätt är bättre människor. Hon säger vidare att hon är skeptisk till feminism och till #metoo. Mycket av det hon säger är trovärdigt och helt rimligt. Det är klart att kvinnor också ingår i klasstrukturer och att klass har större betydelse än kön och genus så visst kan jag hålla med henne när hon säger följande:
– Kvinnor är inte bättre människor. Det handlar om andra hierarkier: om hur fin man är och om ekonomisk makt. Ibland resoneras det som om kvinnor som dummar sig gör det på grund av patriarkatet. Det finns en biologism i att förutsätta att könen är på djupet olika, men det där med att kvinnors natur är vara snälla, nja…
Att feminismen blivit urvattnad går också att hålla med om. Idag är alla människor feminister utan att det betyder så mycket.
Men kvinnor är bättre än män likförbannat. Kvinnor begår inte brott. Framförallt inte våldsbrott. En överväldigande andel av alla våldsbrott begås av män. Det går inte att förklara med andra sociala faktorer som klass och utbildning. Skillnaderna finns hela vägen och alltid. I alla samhällsklasser och kulturer, i alla samhällen och över hela jordklotet. Det är uppenbart att kvinnor är bättre på ett område. Det räcker med att konstatera denna skillnad för att anse att kvinnor faktiskt är bättre människor än män. Orsakerna till att det är så har jag ingen bestämd åsikt om, men vi kan konstatera att det är så.
”Det går inte att förklara med andra sociala faktorer som klass och utbildning.”
Då återstår väl inte så mycket mer än biologi och genetik. Min helt ”amatörmässiga” reflektion leder mig in på funderingar om empatisk förmåga och denna egenskaps relation till skyddet av den egna avkomman. Kvinnan föder vår avkomma och att då Naturen utvecklat kvinnan, sett över alla kvinnor, med något mer empatisk förmåga är väl inte alldeles omöjligt. Empati och våld är i någon mening varandras motsatser.