Narkotika är inget stort problem i Sverige och det är inte knark som orsakar gängvåld

En rapport om narkotikasituationen i Europa har just sammanställts och getts ut av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk. Det är en EU-myndighet. Rapporten visar att narkotikabruket och narkotikamissbruket i Sverige i en internationell jämförelse är mycket litet och begränsat. Jämfört med de andra nordiska länderna är narkotikamissbruk och narkotikabruk i Sverige mycket ovanligare än i Danmark och Norge och något ovanligare än i Finland.

Den vanligaste narkotikan i Europa är cannabis i olika former. 71% av alla narkotikabeslag år 2016 bestod av cannabis. Värdemässigt beräknas cannabis stå för cirka 38% av narkotikaförsäljningen i Europa. Hasch är vanligare än marijuana och den europeiska produktion har ökat på bekostnad av minskad smuggling från andra länder. Beslagen av cannabis i Sverige är i samma storleksordning som beslagen i Norge. Danmark har mycket fler beslag. Sverige har dubbelt så stor befolkning som Danmark eller Norge vilket eventuellt innebär att förekomsten av cannabis i Sverige är mycket mindre än i Danmark och Norge. Den självuppskattade användningen är dock ungefär lika stor i Norge som i Sverige medan den är större i Finland och ännu större i Danmark.

Mängden beslagtaget heroin har sjunkit under lång tid och det blir en allt sällsyntare drog i stort sett i hela Europa. Missbruket av heroin ersätts dock av missbruk av opioider som metadon, buprenorfin, tramadol och fentanyl/fentanylderivat. Heroin är mycket ovanligt i Norden jämfört med andra delar av Europa, men vanligare i Norge än i Sverige.

Kokain som är mycket vanligt i vissa delar av Europa är ovanligt i Norden. Beslagen är mycket större  i Danmark än i Sverige och I Norge är det ungefär lika många beslag som i Sverige. Det självuppskattade bruket är högre i Danmark än i Sverige och Norge men mindre än i Finland.

När det gäller amfetamin så förekomsten störst i Tyskland, Sverige, Norge, Storbritannien och Spanien. Beslagen i Norge är nästan lika stora som i Sverige. Det självuppskattade bruket av amfetamin är störst i Finland följt av Sverige, Danmark och Norge. Amfetamin tycks faktiskt var den enda drog som är vanligare i Sverige än i Norge och Danmark.

Metamfetamin (Meth) är en ovanlig drog i Europa och ännu ovanligare i Norden. Men även för meth verkar det som om bruket i Norge är större än bruket i de andra nordiska länderna.

MDMA (ecstasy) är vanligare i Europa än i Norden men det är ingen vanlig drog. Beslagen i Sverige är Sverige nästan dubbelt så stora som i Danmark eller Norge. Der självuppskattade bruket är högre i Finland, Danmark och Norge än i Sverige. Syntetiska cannabinoider och katinoner är ovanliga droger som dock länge ökat i mängd när det gäller beslag.

En bidragande orsak till att bruket av narkotika är större i Norge och Danmark än i Sverige kan vara att befolkningen i de länderna är rikare än befolkningen i Sverige. För i Sverige tycks det finnas ett samband mellan rikare människor och större narkotikabruk och då kan det förstås också finnas vid internationella jämförelser.

Bruket av narkotika är lägre i Sverige än i jämförbara länder och lägre än i de nordiska grannländerna. Att Sverige har stora problem med gängrelaterat våld jämfört med de andra nordiska länderna tycks därför i sig ha väldigt lite med narkotikamarknaden i sig att göra. Om det vore narkotikamarknaden som var drivande bakom våldet så skulle Norge,Danmark och Finland ha mer gängrelaterat våld än Sverige. Det kan inte vara narkotikaförsäljningen som driver våldet och att fokusera på att bekämpa narkotika för att få ner våldet bland de kriminella gängen är därför ingen framgångsrik väg. Därför har Stefan Löfven och andra som uttalat sig om överklassens bruk av knark fel när de ropar på hårdare straff för och mer polisresurser till narkotikabrottslighet. Narkotikabruk och narkotikabrottslighet är inte orsaken till att Sverige har mer gängvåld än grannländerna.

Däremot skulle den svenska narkotikapolitiken kunna bidra till ett mer omfattande våld. Sveriges fokus på att bekämpa eget innehav och eget bruk av cannabis bland arbetarklassungdomar leder eventuellt till att en högre konfliktnivå skapas i olika förorter. Polisens aggressiva ingrepp och kontroller av undgomar skapar en situation av oro och konflikter med osäkra marknadsförhållanden. Osäkerhet är alltid en dålig sak som ofta medför ökat våld. Förutsägbarhet är en faktor som minskar våldet. Men detta är sannolikt ingen huvudorsak till att Sverige har mer gängvåld.

Den svenska narkotikapolitiken som innebär behandling med ersättningsmedel, sprutbytesprogram och naloxonutdelning varit och är ovanligt har dessutom inneburit att Sverige har en mycket hög dödlighet bland framförallt heroin- och opioidmissbrukare även om dödligheten överdrivs på grund av en märklig statistik kring cannabis och dödsfall. Cannabis orsakar inga dödsfall men ändå påstår svenska myndigheter det.

De enda faktorer som i stort kan förklara att Sverige har en högre andel gängrelaterat våld än de nordiska grannländerna är sociala faktorer såsom att Sverige har en större andel unga människor, stor boende och skolsegregation, större klassklyftor och snabbare ökning av klassklyftorna. Det är också möjligt att de större grupperna av socialt isolerade invandrare också kan bidra till situationen. Då inte för att det handlar om invandrare utan för att de hamnat utanför samhället, är unga och arbetslösa.

För att bekämpa gängvåldet är alltså det enda långsiktigt effektiva att vidta sociala åtgärder i form av arbete och bostäder. Det rä det enda som kan åtgärda de verkliga orsakerna bakom det gängrelaterade våldet.

Advertisements