Är det så enkelt som att högerpolitik ger gängskjutningar?

Den senast ledaren i tidningen Internationalen handlar om brottslighet och gängskjutningar. Budskapet är att högerpolitiken ger gängskjutningar på grund av de ökade klyftorna. Det är på många sätt rätt. Men inte helt rätt.

Det finns ett välkänt samband mellan ökade klyftor och ökande brottslighet. Det finns dock inget känt samband mellan stora klyftor och gängbrottslighet. Stora samhällsklyftor som exempelvis Sverige i början av 1900-talet innebär normalt sett en högre brottslighet, men inte nödvändigtvis gängrelaterad brottslighet och skjutningar. Det är inte bara ökade klyftor som betyder nåt när det gäller hur brottsligheten ser ut. Att bara stoppa högerpolitiken och minska klyftorna i samhället räcker inte när det gäller att bekämpa gängbrottslighet. Det behövs mer.

Sen lång tid tillbaka, sen 1990-talet, har vi en minskande brottslighet i Sverige. Den har minskat trots att klyftorna i landet ökat. Trots högerpolitik. Faktum är att brottsligheten minskat i hela västvärlden oavsett vilken politik ett land haft. Högerpolitik spelar därför inte alls den roll som Internationalen gör gällande. Västvärlden har i huvudsak haft högerpolitik och ökade klyftor under de senaste decennierna och ändå har brottsligheten minskat. Orsakerna till den minskade brottsligheten är framförallt färre unga och en åldrande befolkning. I länder med en större andel unga såsom Sverige och Irland har brottsligheten minskat mindre än i länder med mindre andel unga. Men även andra saker har spelat roll såsom internet vilket gjort att fler ungdomar finns hemma och inte ute på gatorna, kraftigt minskat alkoholbruk bland unga (gäller i Sverige, men inte i de flesta andra länder), minskat bruk av kontanter, bättre stöldskydd för bilar och hus med mera.

Vi har dock sett en viss förändring i brottsligheten. En förändring i brottsligheten som kom mycket tidigare i de flesta andra länder än i Sverige. Gängbrottslighetens andel av den totala brottsligheten har ökat. Både på grund av att den gängrelaterade brottsligheten ökat men också på grund av att annan brottslighet minskat. Utvecklingen har gjort att Sverige blivit mer likt andra länder i Europa. Att tror att en sådan utveckling kan stoppas bara genom att stoppa högerpolitiken och minska klyftorna är naivt. Det är naturligtvis av avgörande vikt att stoppa högerpolitiken och minska klyftorna i samhället men vill vi verkligen motverka den gängrelaterade brottsligheten måste vi i vänstern vara mer konkreta. Vad innebär det att vi vill stoppa högerpolitiken och minska klyftorna. Vad krävs mer för att detta ska leda till minskad gängbrottslighet? Och vad beror den ökade gängbrottsligheten på när den total brottsligheten minskar.

Gängbrottslighet är till stor delar kopplad till att centralstaten är svag. Italien har nästan alltid haft den svagaste centralstaten i Europa. De har också den längsta och starkaste traditionen av gängbrottslighet. Gängbrottslighet är också starkt knuten till hederskultur. Där staten inte kan ta ansvar så tar släkten och familjen ansvar för de sina. Människor som förtrycks i ett samhälle, lever på samhällets botten eller som kommer från länder där frånvaron av en stark stat lett till bevarande av hederskultur har mindre förtroende för staten och är därför lättare för kriminella gäng att rekrytera. Gängen kan till och med bygga på hederskultur, familj och släkt vilket vi har exempel på i både Stockholm, Södertälje och Göteborg.

En stark centralstat som alla människor har förtroende för är därför av högsta vikt för att kunna minska gängbrottsligheten. Detta kan skapas genom högerpolitik och förtryck (exempelvis lyckades Mussolini bekämpa maffian effektivt), men också genom vänsterpolitik och inkludering. Att därför tro att vänsterpolitik per definition löser problemen med gängbrottslighet är att lura sig själv. Det krävs faktiskt mer och det kommer att ta lång tid.

Vänsterpolitik inriktad på bostäder åt alla, arbete åt alla och intressanta fritidssysselsättningar för unga är en självklar del i en politik för minskade klyftor och starkare centralstat som alla har förtroende för. Men det måste också handla om att återta skolor, sjukvård, arbetsförmedling, infrastruktur med mera i offentlig regi och kontroll. Att ta bort så mycket som möjligt från vinstdriven styrning till behovsstyrd styrning. Det handlar om en traditionell välfärdspolitik för alla som syftar till att utjämna klyftor och ta bort orättvisor i samhället. Allt detta minskar segregationen och klassklyftorna vilket ökar förtroendet för staten i befolkningen. Dessutom måste socialtjänsten åter inriktas på att hjälpa istället för att stjälpa genom bestraffningar av olika slag.

Men även en synligare poliskår som människor upplever är deras poliskår och inte en rasistisk förtryckargrupp är av högsta vikt. Dessutom måste vissa saker som idag är brott avkriminaliseras för att minska gängens möjligheter att tjäna pengar. Framförallt gäller det narkotikainnehav för eget bruk vilket alltså inte borde vara ett brott. Det leder till att polisen inte kan trakassera ungdomar med narkotika som uppgiven anledning. Minskade trakasserier leder till kat förtroende för polisen, staten och myndigheter av olika slag. Att inte döma ungdomar som begått brott till fängelse är också en väsentlig sak som leder till att gängen får svårare att rekrytera.

Idag går utvecklingen åt fel håll på alla dessa områden som en följd av en långvarig högerpolitik. Om det råder ingen tvekan. Staten och dess institutioner monteras ner, förtroendet för staten och andra myndigheter minskar, inte bara bland grupper där det traditionellt varit lågt som i vissa invandrargrupper i arbetarklassområden utan även bland grupper i samhället där det alltid varit högt, exempelvis landsbygdsbefolkningen i Sverige och traditionellt sosseröstande arbetarklass på bruksorter och i arbetarklassförorter.

Med en medveten vänsterpolitik kan utvecklingen sannolikt vändas och gängbrottsligheten bekämpas. Men problemet med gängbrottsligheten är att den faktiskt också kan lösas genom fascism, förtryck och diktatur. Därför duger det inte bra att säga att vänsterpolitik löser problemet. Vi måste säga mer, måste var mer konkreta.

Till slut lite intressanta iakttagelser från den enda stad i Sverige där gängbrottsligheten minskat kraftigt under senare år. Göteborg. Polisen i Göteborg har inte använt hårda tag, inte hemfallit åt kameraövervakning överallt, i huvudsak låtit bli ”slumpvisa” kontroller vilka uppfattas som rasistiska förföljelser av de ungdomar som utsätts för dem. Gängbrottsligheten i Göteborg har minskat sen 2013 eller 2015 beroende på vilka jämförelsemått som används. SOM-undersökningen i Göteborg 2018 har tittat på lite saker som är relevanta i sammanhanget.

Resultaten är intressanta på många områden och kanske avvikande från den generella utvecklingen i landet. Tilliten till andra människor såväl generellt som i det gena området har ökat och tilliten i Göteborg är högre än i Sverige som helhet. Tilliten har ökat i alla typer av områden men är lägre i fattiga områden än i rika. Så är det normalt alltid. Mest otrygga i det egna området är människor i fattiga områden men de anser i större utsträckning än medelklass och överklass att Göteborg är en trygg stad. Det är uppenbart att medel- och överklassen genom medier och politiker förleds att tro att Göteborg är otryggt. Överklassen och medelklassen är också mindre nöjda med demokratin i Göteborg än vad arbetarklassen är. När det gäller förtroendet för staten mätt i sin egen möjlighet att påverka politiken så har andelen som tror att de kan påverka politiken ökat. Framförallt har den ökat i invandrartäta fattiga arbetarklasstadsdelar i nordöstra Göteborg. Lägst är tron på att själva kunna påverka i vita arbetarklassområden samt i tydligt segregerade vita medelklass- och överklassområden.

Läs mer:

Advertisements