Anders och knarket – om en falsk verklighetsbeskrivning

Läste i GP om en TV-serie som skulle undersöka ”varför narkotikabruket har ökat i Sverige de senaste åren”. Det är en märklig premiss. För att det bygger på ett felaktigt antagande, en falsk nyhet. Anders Öfvergård tänker servera ett program baserat på hörsägen, anekdoter och annat för att ljuga ihop en falsk bild av en skenande utveckling på drogområdet. Hans bild av verkligheten som den framställs i reklamen för programmet Anders och knarket är förljugen och falsk.

Faktum är att det inte finns något som tyder på att narkotikabruket ökat i Sverige. Den viktigaste undersökningen i Sverige när det gäller drogbruk och drogmissbruk är CAN:s skolungdomsundersökning. Den visar tydligt att det inte finns något ökat narkotikabruk.

Svenska skolungdomars narkotikabruk har halverats sen 1970-talet. Från omkring 15% bland niondeklassarna till omkring 7-8 % idag. Under 2018 svarade 8 % av pojkarna och 6 % av flickorna i årskurs 9 att de någon gång använt narkotika. Sen mitten av 90-talet har nivån varierat mellan 5–10 %, och i det perspektivet är årets resultat inte särskilt avvikande även om värdet för både pojkar och flickor var något högre jämfört med förra året. Skillnaderna jämfört med förra året var dock inte signifikanta. Niorna uppvisade relativt omfattande narkotikaerfarenheter i början av 1970-talet och periodens lägsta värden uppmättes under slutet av 1980-talet. Under hela mätperioden har könsskillnaderna varit förhållandevis små bland niondeklassarna, även om pojkarnas värden i genomsnitt legat cirka två procentenheter högre de senaste tio åren. De senaste tjugo åren har det varken skett en minskning eller en ökning när det gäller bruket av narkotika.

När det gäller bruket av narkotika handlar det i stort sett uteslutande om cannabis (marijuana och hasch).

Missbruket (i detta fall bruk utan recept) av läkemedelsklassade preparat har under de sista femton åren ökat något bland ungdomar. Det handlar om två grupper av läkemedel, dels sömntabletter och lugnande medel, dels smärtstillande medel. Missbruket av båda grupperna av läkemedel är lika stor.

Sedan 2004 har andelen elever i årskurs 9 som uppgett att de någon gång använt sömnmedel eller lugnande läkemedel rört sig omkring 3 %. Bland gymnasieeleverna har nivåerna i regel varit någon procentenhet högre jämfört med årskurs 9 och legat omkring 4 %. Utvecklingen, sedan 2004, kan i båda årskurserna beskrivas som relativt stabil. Dock har nivåerna varierat något och i år var det 4 % i årskurs 9 och 5 % i gymnasiets år 2 som uppgett att de någon gång använt sömnmedel eller lugnande läkemedel. Jämförs resultaten från den senaste CAN-undersökningen med vad som framkom i 2012 års undersökning syns en liten men statistiskt säkerställd ökning mellan dessa år. I årskurs 9 har flickornas värden legat något högre än pojkarnas under i stort sett hela perioden från 1989. I årets undersökning låg dock pojkar och flickor på samma nivå (4 %). Även i gymnasiet låg pojkar och flickor på samma nivå i årets mätning (5 %).

Bland elever i årskurs 9 var det i den senaste CAN-undersökningen totalt 4 %, knappt 3 % av pojkarna och uppemot 5 % av flickorna, som uppgav att de någon gång använt receptbelagda smärtstillande läkemedel. Skillnaden mellan pojkar och flickor var statistiskt säkerställd. I gymnasiets år 2 var motsvarande andel 5 % av samtliga elever. Uppdelat på pojkar och flickor var nivåerna 5 respektive 4 %. I denna årskurs kunde dock ingen statistiskt säkerställd skillnad uppmätas mellan pojkar och flickor.

När det gäller den vuxna befolkningen genomför Folkhälsoinstitutet en undersökning vartannat år, Hälsa på lika villkor. Den visar att andelen invånare som uppgav att de använt cannabis under de senaste 12 månaderna ökade under perioden 2006–2018. Från 1,6% till 3%. Det är en statistiskt säkerställd ökning. Men den är också minimal och avspeglar egentligen bara att de åldersgrupper som under sin ungdom levde i ett samhälle där cannabis inte fanns, dvs personer födda innan 1945, dör allteftersom. De har aldrig använt cannabis, inte som unga och därmed inte senare heller. Deras andel av befolkningen minskar och därmed ökar andelen personer i befolkningen som använder cannabis. Utvecklingen bland skolelever visar den faktiska utvecklingen på ett bättre sätt.

Mängden narkotika som beslagtas har dock ökat under senare år. Främst är det antalet beslag av cannabis som ökat. Cannabis står för för huvuddelen av narkotikabruket i Sverige med narkotikaklassade läkemedel och amfetamin som nummer två och tre långt därefter. Antalet beslag av amfetamin har minskat. Antalet beslag av narkotikaklassade läkemedel har ökat. Men antalet beslag säger ingenting om hur mycket som beslagtagits. De flesta beslag av narkotika är mycket små och handlar om beslag som inte borde anses som brott.

En rapport om narkotikasituationen i Europa som getts ut av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk visar att narkotikabruket och narkotikamissbruket i Sverige i en internationell jämförelse är mycket litet och begränsat. Jämfört med de andra nordiska länderna är narkotikamissbruk och narkotikabruk i Sverige mycket ovanligare än i Danmark och Norge och något ovanligare än i Finland.

Den vanligaste narkotikan i Europa är cannabis i olika former. 71% av alla narkotikabeslag år 2016 bestod av cannabis.Användning och innehav av cannabis för eget bruk utgör över 60 procent av alla rapporterade narkotikabrott i Europa. Värdemässigt beräknas cannabis stå för cirka 38% av narkotikaförsäljningen i Europa. Hasch är vanligare än marijuana och den europeiska produktion har ökat på bekostnad av minskad smuggling från andra länder. Beslagen av cannabis i Sverige är i samma storleksordning som beslagen i Norge. Danmark har mycket fler beslag. Sverige har dubbelt så stor befolkning som Danmark eller Norge vilket eventuellt innebär att förekomsten av cannabis i Sverige är mycket mindre än i Danmark och Norge. Den självuppskattade användningen är dock ungefär lika stor i Norge som i Sverige medan den är större i Finland och ännu större i Danmark.

Antalet beslag liksom antalet anmälda narkotikabrott styrs helt av polisen arbete och säger ingenting om hur utbrett narkotikabruket är. Genomför polisen fler personkontroller ett år ökar antalet narkotikabrott. Genomför de färre minskar antalet. Vill de öka uppklarningsprocenten ett visst år ökar de personkontrollerna så narkotikabrott har nästan 100% uppklarning. Antalet anmälda narkotikabrott säger därmed ingenting om hur vanligt narkotikabrott är eller inte är.

År 2018 anmäldes cirka 107 000 brott mot narkotikastrafflagen, vilket är en ökning med 6 procent jämfört med 2017. Den senaste tioårsperioden har de anmälda narkotikabrotten ökat med 33 procent. Fram till 2013 ökade de stadigt, för att därefter minska fram till 2016. Därefter har det varit en viss ökning igen. Men detta kan alltså inte ligga till grund för påståenden om ett ökat narkotikabruk.

Allt tyder på att Anders Öfvergård ägnar sig åt att sprida falsk information och  falska nyheter. I sitt lögnaktiga värv använder han sig också av högerextremisterna sätt att resonera med uttryck som ”nu är det dags att börja prata om detta”, ”blundar för problemen” osv. Drogbruk är ett marginellt problem i Sverige jämfört med de flesta andra länder. Drogbruket i Sverige ökar inte heller. Öfvergård har fel och det mesta tyder på att han kommer att hitta på och ljuga om verkligheten.

Läs mer:

Advertisements