Det som är vackert, sant och rimligt måste inte vara rätt och riktigt

Så här skriver socialdemokraten Daniel Vencu Velasquez Castro i Aftonbladet:

Likt all musik skildrar gangsterrapen och hiphopen en verklighet för många. Sverige är ett segregerat land där ungdomar i förorten oftast varit med om saker som aldrig kommer förstås av de från socioekonomiskt starka områden.

Gangsterrapen och hiphopen är oftast berättelser om en verklighet som vuxit fram till följd av den ökade segregationen. Den stora majoriteten ungdomar som lyssnar på gangsterrap eller hiphop går inte och blir gängkriminella, denna konservativa myt behöver vi ta död på.

Lyssna på texterna och förstå samtiden, varför är det så många som kan relatera till dessa texter? Det är nog dags att sluta misstänkliggöra arbetarklassen i förorten och istället fokusera på den stora utmaningen att uppnå det jämlika samhället.

Och så här skriver Daniel Wenger Perez i tidningen Internationalen:

Tänk om vänsterns svar, istället för krystade fördömanden som Anders Svenssons, kunde vara en folkbildande insats tillsammans med gangsterrappens alla miljontals lyssnare. Att kunna syna hur skjutningarna och fattigdomen – och de kulturyttringar som följer i dess spår – kan sättas in i en större bild av det klasskrig ovanifrån som vi håller på att förlora. Jag lovar att det är en bra mycket mer konstruktiv väg framåt.

För låt oss syna det de själva också rappar om vid sidan av det destruktiva: ”Växte upp i
helvetet, det är klart jag blivit ond / Jag skriver om det jag lever, de tror jag glorifierar” (Ant Wan), “Helikoptern är i luften, för det var just ett rån / och nån politiker la just ner en fritidsgård” (Kartellen) eller ”Finns inget sjukhus i världen som kan läka våra sår / Politiker vägrar förstå / Att upplopp och brända bilar har blivit vårat enda språk idag” (Yasin). Se där, förutom att det faktiskt är representativa rader för svensk gangsterrap så är de också insikter som borgerliga politiker skulle vara livrädda för om de skulle få ännu större spridning och större analys kring.

De båda har naturligtvis helt rätt. Gangsterrapp beskriver verkligheten för en del i de svenska förorterna men inte på något sätt verkligheten för majoriteten i förorterna. De flesta som bor i en förort har ingenting gemensamt med de kriminella. Så därför är Daniel Vencu Velasquez Castro och Daniel Wenger Perez också helt fel ute. Ute och cyklar helt enkelt,

Att påstå att kriminalitet och våld beror på ett klasskrig uppifrån är ren trams. Det är naturligtvis en konsekvens av förtryck och fattigdom men det är inte överheten som skapat brottsligheten i sig. Inte heller är brottsligheten, rånen, upploppen eller bilbränderna något som gör uppror mot överheten eller som skadar den. Istället så skadar dessa företeelser och sådant agerande bara den svenska arbetarklassen. Ingen annan. Den svenska överklassen är de som kan profitera och dra nytta av de kriminellas våld. Med hänvisning till våldet, rånen, morden så skruvar de åt förtrycket. Vanligt folk i förorterna blir klämda mellan de kriminella utan uniform i form av gäng av olika slag och de kriminella med uniform som representerar överheten, överhetens förtrycksapparat. De icke-uniformerade gängen lämnar i verkligheten alla fattiga i sticket och utan hopp. Gangsterrapparna och gangsterrappen understöder den utveckling.

Och bara för att texterna beskriver nåt som är verkligt, sant och riktigt behöver inte det betyda att de lösningar som texterna presenterar är radikala eller bra. Bra kultur är inte vänster per definition. Nåt blir inte radikalt eller rimlig ur ett vänsterperspektiv bara för att det är populärt. Dansband var en gång den svenska arbetarklassens musik. Det gjorde den inte radikal eller vänster. Det gäller också gangsterrappen. Den är inte vänster eller radikal bara för att den presenteras av arbetarklassindivider eller trasproletärer. Den kan dock som musik vara bra och intressant ändå.

Visst kan rapparna, deras texter och deras musik, dessutom hjälpa oss att förstå de berördas verklighet men det betyder inte att den väg de visar på, som är ”ta dig ifrån skiten genom att bli rik”, ”alla kan lyckas bara de vill” ”bara jag blir rik så” osv, är en vettig väg att gå. Den individuella frälsningen. den individualistiska vägen. Nyliberalismens väg. Kapitalisternas våta dröm för arbetarklassen. Det är definitivt inte radikalt, inte socialistiskt och inte vänster.

Dessvärre är det också ett hinder för solidaritet, organisering och kamp. Det står i vägen för det som är ett måste om arbetarklassen i Sverige ska kunna resa sig och göra motstånd. Organisering, solidaritet och kollektivt motstånd. Gangsterrapparna och gangsterrappen som predikar individualismens väg blir därmed i själva verket i praktiken motståndare till arbetarklassens frigörelse och arbetarklassens kamp för sina rättigheter och demokrati.

PS. Alla upplopp de senaste 10 -15 åren i Göteborg har organiserats av kriminella. De tillför absolut ingenting till kampen. Hälften av alla anlagda bilbränder är dessutom försäkringsbedrägerier och en stor del av de andra är gängkriminella som hämnas på andra gängkriminella. Jag har svårt att se det radikala i något av detta och att texter om det skulle kunna ha nån samhällsomstörtande och radikal potential.

Läs mer:

• Gangsterrappen är inte en del av klasskonflikten utan en del av problemet
• Idiotisk debatt om gangsterrapp
• Rapparna och brottsligheten
• Känd rappare häktad för kidnappning av annan rappare
• Gangsterrap som arbetarlitteratur?
• Gangsterrap är inte dagens arbetarlitteratur

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!