En märklig kulturdebatt tycks utspela sig på Konstfack i Stockholm. Den har också spritt sig till media. Centralt i debatten är begrepp som vithet och strukturell rasism. Det senare innebär att rasism är inbyggd i samhällets strukturer men normalt betyder det inte att alla vita är rasister oavsett hur de agerar och oavsett vad de gör. Alla människor, även de som inte är vita, kan vara rasistiska och är det säkerligen ibland.
Men i den i viss mån märkliga debatten på Konstfack som är en del av en större internationella debatt finns det uppenbarligen de som menar att alla vita per definition är rasister och att det är en central del i det som kallas strukturell rasism. Speciellt allvarligt tycks det vara om en påstått vit person säger att en viss handling, händelse, sak eller namn inte alls är rasistisk eller baserad på nån rasism.
Det är en märklig teori. För att den ska fungera måste nämligen alla som definieras som vita har en privilegierad position i förhållande till de som påstås vara icke-vita. Dessutom måste en definition för vem som är viet eller icke-vit finnas. Det är som jag ser det inte möjligt att definiera vem som är vit. Krävs det att en person har vitt skinn och hur vitt måste det vara? Krävs det ett namn som inte är språkligt svenskt? Krävs det att personen faktiske definierar sig som vit? Är en same vit? Är en rom vit? Är en resande vit? Är alla direktörer vita?
Jag heter Anders Svensson. När jag var tonåring kallades jag ofta svartskalle, krúllbagge, tattarjävel eller juggejävel (naturligtvis kallades jag också kommunistjävel och en del annat på grundf av min bohuslänska dialekt). Efter att jag blivit vuxen utsattes jag sällan för rasistiska tillmälen men jag har ofta tagits för jugoslav. Mest bisarrt i sammanhanget var när jag vid 19-års ålder åkte en buss på Kreta där jag då levt i flera månader och träffade på några svenska turister och började prata svenska med dem. De kunde inte få in i sina hjärnor att jag hette Anders Svensson och påstod faktiskt att jag ljög om mitt namn. Jag har också brunare skinn än många som definierar sig som ”bruna” dvs icke-vita. Exempelvis hörde jag författaren Arazo Arif definiera sig som ”brun” i ett programinslag från bokmässan i Göteborg. Hon har på alla bilder jag sett ett mycket vitare skinn än jag.
Men jag har förstås blå ögon. Arazo Arif ser ut att ha bruna. Gör det att jag är vit men inte hon? Fast jag vet araber, kabyler och kurder (goda vänner) som har blå ögon. Är de då också vita? Inte som jag ser det i alla fall. Eller kanske ändå. För mig är det i all fall ingen skillnad på dem och mig. Flera av dem är ju födda här. De kanske har mörkare hår och samma färg på skinnet. Det är ingen skillnad på vad vi gjort i vårt liv eller vår position i samhället.
Jag har bevisligen förfäder som är resande, danskar, svenskar, irländare, finnar och italienare. Farmors far kom från Frankrike. Sannolikt finns det också tatarer (mongoler) bland förfäderna. Jag har aldrig varit i en formellt privilegierad position i samhället utan hela livet varit anställd på arbetarjobb, dvs intill den dag då jag på grund av förmodad svartlistning aldrig mer fick ett fast jobb. Så frågan är om jag är vit eller icke-vit. Och vem definierar det?
Om jag definierar det själv är jag helt klart vit. Men rasister har ofta definierat mig som icke-vit så om de fick bestämma så är jag kanske icke-vit. Men jugoslaver är förstås vita. Eller? Så kanske är jag då helt säkert vit ändå?
Är Alice Bah-Kuhnke, Amie Bramme Sey och Fanna Ndow Norrby vita bara för att de har privilegierade positioner i samhället och betydligt mer makt och inflytande än vad jag har? Naturligtvis inte.
Lätt är det inte att definiera vem som är vit. Vitt skinn duger knappast för samer är väl inte vita eller? De har ju dock onekligen vitt skinn. Och det vanligaste efternamnet bland samer är Andersson. Namn duger uppenbarligen inte heller för fotbollsspelarna Henrik Larsson och Martin Dahlin samt hockeyspelaren Patrik Erickson kan ju knappast anses vara vita.
Om det bestämt inte går att definiera om en person helt säkert är vit eller icke-vit faller hela teorin om vitas inneboende rasism falla på sin egen orimlighet. Det handlar nästan om en teori om strukturell rasism via generna (skulle inte svarta, bruna eller vita med vita förfäder då också ha en inbyggd rasism?). Om det nu inte går att definiera vem som är vit eller icke-vit innebär det då att rasism inte kan finnas? Naturligtvis inte. Rasism har i princip inte med hudfärg att göra.
Det handlar istället om att vissa folkgrupper eller vissa utseenden anses stå för vissa bestämda egenskaper. Judar (som har vitt skinn) är si eller så, araber är si eller så, romer är på ett visst vis, finnar likaså. Folk med brunare skinn anses vara på ett visst sätt. Det är rasism. Rasistiska fördomar. Sådant kan uppträda hos alla människor oavsett utseende, språk och ursprung. Det har inte med påstådd vithet eller brunhet att göra. Rasism kan vara inbyggt i samhället och hos makthavare i samhället genom fördomar. Oavsett skinnets färg på makthavaren. Oavsett namnet. Oavsett position i samhället. Inbyggt så att det gynnar en viss grupp. Det är strukturell rasism. Fördomar finns hos oss alla. En del av dessa fördomar är rasistiska, men det är inte strukturell rasism.
Diskussionen om vithet och brunhet klargör ingenting när det gäller rasism. Istället tycker jag den har en tendens att förstärka rasismen i samhället.
Centralt i debatten på Konstfack har varit ett rum som heter Vita havet. Namnet har ingen rasistisk innebörd, inget rasistiskt innehåll eller ursprung vilket dock de som vill ändra namnet anser. Men å andra sidan spelar faktiskt ingen som helst roll om namnet ändras till bara Havet mer än att kopplingen till det faktum att rummet är vitmålat försvinner. Så just den debatten förefaller var en storm i ett vattenglas.
Att byta namn på det aktuella rummet är inte märkligare än att vi inte använder ordet neger trots att ursprunget till detta svenska ord inte är rasistiskt. Ursprunget är helt enkelt det spanska ordet negro (som kom till svenskan via tyskan) som betyder svart och det är ju precis det vi idag kallar personer med svart eller brunt skinn. Men påverkar från USA har gjort att ordet bland många kopplas ihop med ett starkt värdeladdat ord för svarta i USA (och då menar jag inte negro som i negro spirituals) Inte märkligare än att socialister idag inte kallas eller kallar sig kommunister vilket var vanligt på 1970-talet.
Läs också: Cwejman i GP, DN,
Viktigare än fördomar är strukturell diskriminering. Och det är mycket enkelt att förklara vad sådan beror på, se Charles Tilly: Beständig ojämlikhet, https://www.bokus.com/bok/9789179241353/bestandig-ojamlikhet/.
Det handlar helt enkelt om att den som sitter på ett smörhål i samhället och har makt att släppa in eller stänga ute andra i första hand gynnar folk som hen själv. Det är tryggast så. I det svenska samhället kontrolleras förstås de flesta smörhålen av ättlingar till infödda svenskar. Det tar ju ofta några generationer att samla ihop ett kapital. Alltså samlar ättlingar till infödda svenskar på sig i genomsnitt mer smörhålspositioner än andra (i Sverige).
Men det är bara i genomsnitt. Det är lika meningslöst att bygga upp teorier kring detta som att bygga upp teorier om att män i genomsnitt har mer kroppsvolym än kvinnor, och därför ska ha t.ex. förstatjing till yrken som polis för att det kan behövas kroppsvolym för att hantera bråkiga ligister. Att bara räkna genomsnitt blir fel.
Däremot vore det värdefullt att bryta grindvaktssystemet runt smörhålen, inte bara för att få bort en förödmjukande diskriminering utan också för att få rätt person på rätt post. T.o.m. prokapitalister borde kunna instämma i att det kanske inte är så nyttigt för företaget att bara anställa folk som är släkt med personalchefen eller är med i samma golfklubb.
Fördomar är bara resultat av vad man ser i verkligheten. Ändra verkligheten så ändras fördomarna.