I februari 2019 greps två personer under ett möte på en restaurang i centrala Stockholm. Gripandet skedde med stöd av Polismyndigheten som misstänkta för spioneri. Den ene var en idag 47-årig svensk från Göteborg som arbetade som konsult åt Scania och Volvo Cars. Han ska ha överlämnat företagshemligheter från Scania CV AB samt Volvo Car Sverige AB till den ryska underrättelsetjänsten. Säkerhetspolisen hade då arbetat med ärendet under en längre tid och bedrivit ett intensivt underrättelse- och utredningsarbete. Brottsligheten misstänks ha pågått åtminstone sedan 2017.
– Det handlar om en person som misstänks ha värvats som agent av en rysk underrättelseofficer som arbetat under diplomatisk täckmantel i Sverige, sade Daniel Stenling, enhetschef för kontraspionage vid Säkerhetspolisen, i ett pressmeddelande i samband med gripandet.
Den andre personen som greps identifierades som det ryska ambassadrådet Jevgenij Umerenko, en rysk underrättelseofficer specialiserad på teknologispionage. Han har tidigare arbetat med samma saker i Tyskland enligt en artikel av Daniel Olsson i GT. Umerenko frigavs dock igen då han hade diplomatisk immunitet. Den gripne svensken anhölls och har senare också häktats och åtalats.
– Jag påstår att han som konsult på sina tidigare arbetsplatser har anskaffat material i syfte att överlämna det till främmande makt, i detta fall Ryssland. Att han har fått bra betalt visar vilket värde ryssarna har satt på hans uppgifter. I samband med att mannen greps vid ett möte med den ryske diplomaten kunde det dessutom konstateras att mannen precis fått 27 800 kronor av diplomaten, säger kammaråklagare Mats Ljungqvist, i ett pressmeddelande.
Enligt åtalet har mannen olovligen överfört material från sina arbetsdatorer till sin privata dator och därefter till USB-minnen. I syfte att dölja verksamheten från att loggas av it-systemet har han bland annat fotograferat av material från skärmen på sin arbetsdator.
Enligt åklagaren handlar det om brott som kan utgöra men för Sveriges säkerhet.
– Utredningen har lagt ned mycket tid på att förstå materialet för att kunna bedöma det ur perspektivet Sveriges säkerhet. Det är viktigt att understryka att det är Sverige som är målsägande och inte företagen. Skälet till detta är att han ursprungligen på sina arbetsplatser varit behörig att ta del av materialet i tjänsten. Ett spridande av sådana företagshemliga uppgifter som någon fått del av i sin tjänst är inte alltid straffbart i sig. Däremot kan det utgöra spioneri, säger Mats Ljungqvist.
Straffskalan för brottet spioneri är fängelse i högst 6 år.
– Jag menar att gärningen är allvarlig och att gärningen, för det fall mannen döms, har ett betydande straffvärde, avslutar Mats Ljungqvist.
Efter gripandet i spionärendet uppdagades att mannen också ägnats sig åt omfattande spekulation på börsen genom sitt eget konsultbolag som också gick i konkurs. Han hade i allmänhet en besvärlig ekonomisk situation och uppger att det är anledning till att han fått pengar av Umerenko:
I förhör med Säkerhetspolisen uppger den åtalade göteborgaren också att det var den ekonomiska situationen som ledde till att han kom i kontakt med underrättelseofficeren Jevgenij Umerenko, men utan att känna till dennes roll.
Han berättar om möten var och varannan månad där han fick pengar av underrättelseofficeren. Ibland 10 000 kronor i ett kuvert, andra gånger 30 000 kronor. Enligt den åtalade mannen skulle det röra sig om pengar som förmedlats från släktingar till hans dåvarande fru.
Han förnekar helt att det skulle handla om spioneri.
Hans konsultuppdrag har förmedlats via det stora svenskbaserade konsultmäklaren eWorks men detta företag har i sig inget med den misstänkta brottsligheten och spioneriet att göra.
Den ryske underrättelseofficeren Jevgenij Umerenko och hans hustru tvingades lämna Sverige efter händelsen.
