Vad vi kan lära om brottslighet från USA

Del 4 av 9 i serien Brottslighet och USA

I USA började brottsligheten mot alla förutsägelser och spådomar att gå ner kring 1990. Några år tidigare i en del delstater som New York. Orsakerna till detta har kartlagts av ekonomen Steven D. Levitt och och när han lade fram sina rön år 2004 väckte det en viss uppmärksamhet. Han publicerade sin undersökning ”Understanding Why Crime Fell in the 1990’s: Four Factors that Explain the Decline and Six That Do Not” i Journal of Economic Perspectives 18, nr 1 (2004).

Den viktigaste orsaken till nedgången visade sig vara legala aborter. Dessa blev legala 1973, efter att fallet Roe vs Wade avgjorts i amerikansk domstol. Antalet aborter ökade förstås med legalisering och mängder med oönskade barn föddes inte. Mängder med kvinnor som inte vill ha barn, som inte var kapabla att uppfostra barn på grund av livsomständigheter eller annat, födde inte barn. Följden blev färre barn som växte upp under kärlekslösa och dåliga omständigheter. Det är väl belagt att barn som växer upp under dåliga sociala omständigheter och utan kärlek har större benägenhet att bli kriminella som ungdomar.

Om abort inte legaliserats hade dessa barn blivit tonåringar kring 1990. Ungdomar och unga män står för större delen av brottsligheten, men nu var antalet barn uppväxta under problematiska förhållanden mycket färre. De fanns nästan inte. Kriminaliteten började gå ner. Tidigare i de delstater där abort legaliserats ett par år tidigare, ex.vis. New York, där nedgången i brottsligheten började redan 1988.

Legala aborter var inte enda anledningen, men den absolut viktigaste, till nedgången i brottsligheten. En annan anledning med betydligt mindre betydelse var kollapsen för crack-marknaden. Man skulle kunna säga att profitkvotens fallande tendens sänkte crackmarknaden, minskad efterfrågan (färre ungdomar) och dumpade priser på grund av överskottsproduktion ledde till att det inte längre gick att tjäna pengar på cracklangning och ingen vill utsätta sig för stora risker om det inte fanns förutsättningar för att tjäna pengar. Cracklangningen hade orsakat en smärre mordepidemi, främst bland svarta ungdomar under 80-talet, men kraschen för marknaden omkring 1991, ledde till att antal mord och även annan brottslighet gick ner. Crack-kraschen svarar för cirka 15% av nedgången i brottsligheten.

Utöver detta svarade ökat antal poliser för en nedgång i brottsligheten. Ökat antal poliser ledde till två saker. Ökad social kontroll (mer poliser på gatorna) som gjorde småbrottslighet svårare samt fler gripna för olika typer av brott, även mindre sådana. Straffen förlängdes också och jag måste då erkänna att de längre straffen faktiskt ledde till en minskad brottslighet, men till en hög ekonomisk kostnad (enligt Levitt).

Några faktorer som absolut inte ledde till minskad brottslighet var nya arbetsmetoder (polisstrategier) hos polisen, nya vapenkontrollagar, dödsstraff och stark ekonomi. Det sista kan tyckas underligt då det är känt att det finns korrelation mellan arbetslöshet och brottslighet. Men det beror helt enkelt på att den starkare ekonomin i USA inte kom alla till del. De ökade ekonomiska förutsättningarna fördelades och fördelas extremt ojämn. I länder med jämnare fördelning av inkomster och förmögenheter påverkar denna faktor mer än i USA.

I detta sammanhang kan också nämnas att det faktiskt inte var Giuliani (vilket många tror) som anställde mer poliser och förändrade polisarbetet i New York, det var hans företrädare Dinkins som fattade alla beslut som ledde till fler poliser etc. (I staden New York började brottsligheten minska 1990, Giuliani tillträdde 1994 som borgmästare) Dessutom fattades liknande beslut även i andra amerikanska städer. Men även där det inte anställdes fler poliser gick brottsligheten ner. Därför att den viktigaste orsaken var legaliseringen av aborter långt tidigare.

Vad kan vi då i Sverige lära av detta? Aborter är ju redan legala. Men Steven D. Levitt har i artiklar i New York Times påpekat att om samhället skapat goda uppväxtvillkor för alla barn så skulle föräldrars otillräcklighet ha kompenserats och det skulle fått i stort sett samma effekter, fast till högre kostnader, som legala aborter. Det betyder att goda sociala uppväxtvillkor är A och O för att minska kriminaliteten och brottsligheten. Att skapa sådana genom politiska beslut om mer resurser till daghem, skola, fritidsgårdar osv är alltså det bästa samhället kan göra för att minska brottsligheten. Tyvärr går samhället under den borgerliga alliansregeringen åt rakt motsatt håll.

Att öka den sociala kontrollen i samhället är också en bra åtgärd. Detta kan ske genom att anställa mer poliser (vilket ju är på gång), men också genom att skapa stadsmiljöer som är mindre anonyma och som underlättar social kontroll. Det innebär kvartersstäder med små gårdar för varje enskild fastighet. På kort sikt kan också längre straff ha effekt, men på lång sikt blir det en alldeles för dyr åtgärd (något också Levitt påpekar i bland annat boken Freakonomics, som han skrivit tillsammans med journalisten Stephen J. Dubner).

Alltså: Brottslighet minskas bäst genom sociala åtgärder. Mer poliser hjälper också. Den dyrare åtgärden med längre straff kan användas på kort sikt, men skapar istället andra problem på lång sikt (kriminalitet hos vissa individer permanentas, det är i viss utsträckning inhumant osv) och är dyr. (Som ni noterar om ni följer länken har jag fått ändra åsikt i viss mån efter att ha läst den amerikanska undersökningen). På lång sikt innebär åtgärder som minskar ungdomars brottslighet också att underlaget för rekrytering till gäng som Bandidos tas bort.

Vi har också fått ett ytterligare ett argument i försvaret av de fria aborträttighterna. Med bibehållen legal abort hålls brottsligheten ner.

Intressant?
Om brottslighet och kriminalitet i media: SVD1, SVD2, SVD3, DN1, DN2, SDS, HD1, HD2
Andra bloggar om: , , , , , , , , , , , , ,

Series Navigation<< Nolltolerans?Vad vi kan lära om brottslighet från USA – fallet Chicago >>
Advertisements