Klassbaserad utbildning åter

Jag skrev igår om hur förslagen i Globaliseringsrådets, i DN presenterade rapport, skulle innebära en återgång till gamla tiders klassbaserade utbildningssystem, där barn till rika ska få gå på universitetsutbildningarna och barn till fattiga ska utbildas till att förbli fattiga.

Det är precis åt detta håll som systemet med elitklasser leder. Medelklassens barn, som normalt presterar bättre i skolan, skiljs från arbetarnas barn i klasser för de som ”är duktiga”. Arbetarklassens barn får gå kvar i vanliga klasser, där det kan bli stökigare än det är idag, för en del av de elever som lugnat ner stämningen finns inte kvar. Det kan bli sämre än idag i icke-elitklasserna och bättre för medelklassbarnen i elitklasserna. Överklassen berörs ju inte så väldigt mycket av just elitklasserna, de går ju redan nu i sina egna skolor och klasser. Resultatet av elitklasserna är alltså att klasskillnaderna stärks, såväl i skolan som senare i livet. Arbetarklassens barn får sämre chanser än andra.

Möjligheterna att via vuxenstudier reparera det man förlorat i ungdomsskolan tas också bort och arbetare, som är de som främst utnyttjat detta system, blir fast i de slitsammaste och tråkigaste jobben. Klassamhället förstärks och skillnaderna ökar i samhället.

På universitetet ska antalet terminer man får ha studielån och -bidrag begränsas och det drabbar de studieovana mest, dvs ungdomar från arbetarklassen om inte har föräldrar som kan hjälpa dem med studierna och/eller hjälpa till emed pengar för att betala uppehället när man inte längre kan få studielån. Klassamhället stärks och arbetare hindras från högre studier.

Det som man säger att man ska lösa med elitklasser och liknande kan lika effektivt och mer jämlikt lösas med mindre klasser och mer personal. Då löser man eventuella problem för alla och inte bara för högpresterande elever, huvudsakligen ur medelklassen.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Från Konfliktportalen.se: Jinge skriver Zlatan bättre än Alexander Rybak, Krastavac skriver Augusti till augusti: Anställd, varslad och uppsagd, salkavalka skriver INFO OCH OCKUPATIONSFESTIVALEN, slutstadium skriver Nazirörelsen splittrad men fortsatt våldsam, Bo Myre skriver The Great Rebellion vs the Great Recession,

Advertisements
  • Mattias

    Jag håller med dig om det mesta du skriver, framför allt i att det är vansinne att försämra möjligheterna till vuxenutbildning via komvux etc.
    Däremot tycker jag inte om den syn du har på begåvade barn (som inte nödvändigtvis behöver komma från medelklassen, intelligens är till viss del medfött, som du vet). Du verkar inte vilja se dem som individer som har rätt att utvecklas i sin egen takt (som alla andra barn, för den delen) för att inte tappa intresset. Istället verkar du tycka att dessa barns primära uppgift är att med sin närvaro ”lugna ner stämningen” och inspirera och hjälpa klasskamraterna att göra framsteg, samtidigt som de själva klarar allting galant och skulle kunna göra så mycket mer om de fick gå i en klass med andra barn på samma nivå. Är det verkligen så illa? Barn går i skolan för sin egens skull, för att få utvecklas och stimuleras, inte för att lugna ned stökiga kamrater.
    Men visst har du rätt i att det är ett resursproblem, med fler lärare och mindre klasser skulle många problem lösas för alla barn. Med detta sagt har jag dock inget emot att de barn som är duktiga i ett speciellt ämne får gå i specialklasser för att utvecklas vidare.

  • Vi människor behöver sporras för att få energi till att uträtta underverk. Vi har också enklare att känna denna kämparlusta när vi känner att vi är bland ”jämnäriga”, d v s att vi nästan är lika bra på något och nu gäller det att ta i för att lyckas. Alltså är det en bra pedagogisk strategi att samla individer som är motiverade och kan sporra varandra.

    Varför finns det då en negativ sida i regeringens strävan om elitklasser som leder helt fel?
    Man verkar glömma bort att man med detta sätt riskerar att konservera själva de pedagogiska formerna och istället sortera fram de som passar i just den typ av studiemiljö som erbjuds idag. Vi har ett hål, vilka är det som passar in i hålet?

    Hur kommer vi förbi detta dilemma med att vi vill erbjuda våra barn en motiverande studiemiljö bland jämnäriga samtidigt som vi inte vill stänga ute vissa lärstilar eller förstärka uppdelningen i olika status i vårt samhälle?

    Enligt mitt sätt att se på det så handlar det om att utveckla de pedagogiska formerna för att olda fram fler olika typer av talanger som i sin tur kan komplettera varandra som ”motpolare”.

    Istället för att söka runda elever till våra hål så gör vi våra hål formbara så att alla sorts elever hittar sin plats.

    Förväntningarna på skolorna blir då att de ska kunna visa att de har nått fantastiska studieresultat med elever som har tagit helt olika vägar i sitt lärande. En grupp elever vill ha fasta tider och en annan grupp vill ha varierade tider. Båda grupperna av elever får det stöd de behöver med hjälp av sinnrika pedagogiska former och beröriga lärare, d v s lärare som inte bara är behöriga utan också har den professionella förmågan att beröra sina elever.

    På detta sätt fångar man upp befintliga talanger men missar alla potentiella talanger som verkligen kan blomma ut i ett ämne om de bara får använda sina bästa sätt att lära sig.

  • Pingback: Klassbaserad utbildning åter | Zlatan Ibrahimovic Fansite()

  • Pingback: Stockholmsvänstern » Samhällen byggda på eliter tenderar att vara förtryckande.()

  • Pingback: Trottens Betraktelser » Klassamhället börjar redan i grundskolan()

  • Kalle

    8 terminer för grundkurser och så 4 terminer för avancerad nivå.

    Varför ska studnter läsa introduktionskruser i alla olika ämnen under sina 6 år studier. Man må bli allmänbildad, men inte är det något man får en anställning på.

    Ni är många som inte vill förstå den nya tanken med 4+2 års CSN för högskola/universitet.

    Vad vet ni egentligen om Bolognaprocessen och 3+2 års examensnivå?

  • Martin

    Kalle,
    jag vet att jag är emot den. Det skulle inneburit mer oavlönad tid som doktorand, mindre pensionspoäng osv. Handledarna och universiteten jublar, delar av deras kostnader flyttas över på studenterna. Doktoranderna däremot, slipper 2 pensiongrundande år, slipper rätt till akassa i 2 år till, slipper inflytande över sin situation, slipper fackliga påtryckningsmedel och slipper en inkomst man kan leva på, slipper arbetstidslagar, slipper semester. Med Bologna processen slipper vi helt doktorander med familj.

    Varför skall det satsas extra på begåvade? Om skolan som den är inte fyller deras huvuden till sin maxnivå, varför skall staten gå in och göra det? De som har intellektuellt intresse och inte kan tillfredställa dem helt med skolan, kan de inte vara begåvade nog att gå till biblioteket? Dessa barn har en möjlighet att själva utveckla sina intressen, men nu skall det satsas på dem, så de slipper den betungande bördan att ta egna initiativ att visa egen nyfikenhet.

  • Svensson
    Man kan se det på det sättet som du gör.
    Men man kan faktiskt vända på det också. Jag är själv civilingenjör härstammad från arbetarklassen. Jag bor i en mindre svensk stad.

    I mitt yrke som teknikkonsult möter jag ofta hantverkare med yrkesinriktad gymnasiekompetens. Det behöver inte vara ett klassamhälle som vi ser. Alla dessa mycket duktiga hantverkare/entreprenörer utan sk högskolekompetens har istället ”handens kunskap” och en värdighet långt över många akademiker.

    Som jag ser det finns det flera sanna bilder. Björklund beskriver en bild som är sann. Du beskriver en annan bild som också är sann. Det finns andra sanna bilder.

    Eftersom det finns ”många sanningar” så är min bestämdaste uppfattning att vi måste skapa en gymnasieskola som är flexibel och som kopplas till ett ”kompleteringsår” som den teoretiskt skoltrötte kan läsa ända upp till 25 års åldern.

    Det är faktiskt så att en hygglig andel av ungdomarna i 17-20 års åldern helt enkelt inte är mottagliga för teoretiska studier. Dom mentalkräks. Vi kan inte tvinga dom att kräkas. Då är ”handens pedagogik” långt mer smart i denna situation. Om något år har mognaden och lusten infunnit sig. Då väljer man detta kompletteringssår.

    Detta med klassamhälle är numera lite lurigt: Mina söner som båda läser teknisk högskola umgås på lov och helger med kompisar som är målare, snickare och bilmek. Det är en enda röra i klassamhället numera. Åtminstone på de små orterna.

    En snickare/duktig hantverkare kan ha dubbla lönen relativt en akademiker och dessutom en långt större yrkesstolthet.

  • Anders_S

    AnderSs B Westin: Och du är i en ålder där du gått i den skola och det utbildningsväsen som gjorde det möjligt. Det har jag också. Klassresa alltså. Borgarna håller på att ta bort de möjligheterna. Där ligger problemet.

    Sen kommer du med en massa mumobo-jumbo om mottaglighet osv. När jag var 16 var jag inte mottaglig. Trots 4,8 i genomsnittsbetyg från högstadiet. Hoppade av gymnasiet och ägnade mig åt mer lukrativ verksamhet. Ett antal år senare insåg jag att det var dumt, gick på Vux och så småningom också på universitetet. Det kommer inte att vara möjligt att göra så i framtidens borgerliga klassamhälle.

  • Anders_S:
    ”…för en del av de elever som lugnat ner stämningen finns inte kvar.”
    Sånt här blir jag rent förbannad utav. Jag har själv (framförallt i högstadiet) varit en av dom som har ”lugnat” ned stämningen, men mobbing, magont, skoltrötthet, ångest och allt därimellan som följd. Vad hände med ”stöket” – ja, dom höll på som fan och blev tillslut mycket duktiga mekaniker och övriga hantverkare.

    Men vilken rätt sitter du och säger att jag skall hålla koll och ”dämpa” andra ungars skoltrötthet bara för personer som du skall sträva efter ett ”klasslöst samhälle” där alla är lika och skall kunna lika mycket. Jag önskar att mina (icke-existerande) barn skall få en chans att plugga det dom vill i fred – oavsett om det är språk, matte, mekanik, målning eller träslöjd.

  • Pingback: Eliten tycker att eliten ska ha bättre utbildning | Svensson()

  • Gryningsräd: Det har jag inte hävdat. Du behöver nog lite bärttre utbildnign i läsning? För det var knappast elitnivå på den kommentaren! Jag konstaterar att det blir lugnare i blandade grupper än i grupper där bara stökiga och icke studiemotiverade elever går. Dvs hur det fungerar. Jag hävdar inte att lugna elever ska göra något.

    Däremot hävdar jag att man ska satsa på alla elever, det gör man genom mindre klasser och mer personal, Du och Bjrökludn verkar hävd att man bara ska sats på de som ändå klarar sig. Barn som oftast kommer från medelklassen och överklassen.

    I övrigt tycker jag du pyser lite förakt över arbetare. Något som jag upplever som mycket obehagligt.

  • Tja, ska det vara trettiotalet i repris så ska det väl och då får väl de där studiebegåvade barnen och ungdomarna från arbetarklassen, eller underklassen, studera på Hermods, eller på annat sätt och på eget bevåg och på egen bekostande, i stil med vad min pappa fick göra.

    Vem trodde att det nya arbetarpartiet, eller alliansen, var något annat än den gamla högern, den där som motsatte sig alla framsteg och alla steg i riktning mot bättre jämlikhet? Fast visst, folkpartiet har ju verkligen ändrat sig, till att bli mer höger än högern.

  • vadå mumbojumbo. /*off topic*/ #AS

    Att inte vara mottaglig och befinna sig på rätt frekvens är väl något högst konkret. Det är väl en av de viktigaste insikterna.
    Jag är för möjligheten att ”komma igen” om man har lust.
    jag tycker vuxenutbildningen skall vara kvar och vara en ständig påfartsväg.
    Däremot är jag säker på att vissa personer får bättre kunskap via handens pedagogik och när de mognat har möjligheten att plugga teori.

    Ärligt talat Svensson: Detta är elementa inom utvecklingspsykologin.

    Dessutom är det ett faktum: Alla människor skall inte bli akademiker. Tur är väl det. Vem fan skall annars göra jobbet. Jag är en stark förespråkare för handens pedagogik och jag ogillar stark föreställningen att de kunskaper som går via text skall anses ha ett högre värde.

    Det är riktig snobbism.

    Snarast upplever jag de omvända. Finns det något mer löjligt än akademiker med två vänsterhänder med tummen mitt i hand. Det bästa med en oteknisk akademiker är att hen måste köpa tjänster från alla hantverkare.

    LEVE HANTVERKET! UPP TILL KAMP!

  • Martin

    ”När jag var 16 var jag inte mottaglig. Trots 4,8 i genomsnitt betyg från högstadiet. Hoppade av gymnasiet och ägnade mig åt mer lukrativ verksamhet. Ett antal år senare insåg jag att det var dumt, gick på Vux och så småningom också på universitetet.”

    Precis det jag menade, begåvade kan söka sig andra vägar och jag tror det är nyttigt.

    Vi får inga superingenjörer med elitskolor. Det är som om folk tror att den mänskliga hjärnan inte längre klarar processa alla de vetenskapliga framsteg vi gjort. Det är inte så att utvecklingen kommit till en punkt där den får invänta bättre hjärnor och evolutionen. Jag har varit 15 år vid olika universitet och kan konstatera att även inom vetenskapen behöver man inte vara så himla smart för att vara framgångsrik. Kort sagt, elitskolor har förmodligen en mycket tveksam effekt om de har någon alls. Istället kommer vi få en elitism som ser till att folk från rätt skolor lyckas, vi har det redan idag, där en doktorsexamen från ett visst universitet ger fördelar när det gäller finansiering till vidare forskning. Med elitskolor kommer detta fenomenet sprida sig än mer och vara mer uttalat och accepterat.

    Det kan mycket väl vara rakt kontraproduktivt att skapa elitskolor. Förstår heller inte hur högerfolk kan tycka det är en bra idé att staten skall lägga sig i sånt här, brukar inte de vara emot statlig inblandning?

  • Jag vill inte försvara Björklund eftersom jag inte röstar på honom.
    Men det finns en gråskala i det mesta. Det är det som jag vill påpeka. Allt handlar faktiskt inte om att se klassperspektiv.
    Dessutom är det så att ”hantverksyrken” på sikt kan bli riktiga högstatusyrken.
    Flertalet Svenskar sitter framför datorn och trycker. Några få är smarta att lära sig hantverk.
    Datatryckarna blir för all framtid beroende av hantverkarna.

    Så är det nästan redan föresten!

    Svensson:

    Jag håller med dig: Vi skall ha vuxenutbildning.

    Men jag tycker samtidigt att alla gymnasieelever inte behöver ha högskolekompetens. Det är destruktivt att ställa detta generella krav.

    Jag är emot det som kallas för elitklasser. Däremot är jag för att alla förmågor måste få blomma ut och då inte bara inom konst-musik-idrott.
    Man måste i logikens namn få profilera sig/ fördjupa sig i matte-naturvetenskap- teknik.

    Att inte medge detta är dessutom mycket kontraproduktivt. hela landet är beroende av att vi maximerar kunskapsutvecklingen i dessa ämnen. Detta i sin tur leder till fortsatta skatteintäkter och möjlighet att uppfylla målet ”välfärdssamhället”.

    Jag vill ha en kraftfull satsning på matematik och teknik.
    De personer som har rätt begåvning måste få blomma ut.

    Annars så kan vi hälsa vårt välstånd fullständigt adjö!!!!

  • Anders_S

    Anders B WEstin: Ingen har hävdat att alla ska ha högskoleutbildning. Utan det handlar om att alla ska ha möjlighet till högskoleutbildning. Det kommer man inte att ha i Björklunds framtid skola och elitklasser är inte en del av vägen dit.

  • Martin

    Jag tror det är fel att konsekvent säga att de begåvade dämpar stämningen i en klass. I min klass var det de som gick särskild matte, som fick bra betyg utan minsta ansträngning som stod för mobbing och bråk. Vi föraktade de som ansträngde sig för sina betyg, vi föraktade de som inte klarade skaffa bra betyg. Var du inte så smart men bra på idrott så fick du vara med oss och systematiskt terrorisera omgivningen.

    I vår klass var det lugnt på de lektioner som intresserade denna klick, matematik, fysik, kemi och engelska var lugna lektioner. Religion, historia och samhällsvetenskap var däremot kaos. Det är långt ifrån alltid som det är de som har det svårt i skolan som blir de som ställer till problem. Faktum är att det var samma på teknis på gymnasiet.

  • Anders_S

    Martin: Det är naturligtvis en grov generalisering att skriva som jag gjorde.

  • Martin

    ”Det är naturligtvis en grov generalisering att skriva som jag gjorde.”

    Det är en mycket vanlig generalisering och jag tror den leder till en hel del felslut. Högern ser framför sig en elitskola med harmoniska och begåvade elever som alla jobbar hårt och har det mysigt. Resultatet kommer förmodligen vara en skola minst lika stora problem som skolan innan. För om staten delar in befolkningen i a och b lag så kommer barnen att imitera detta och utöka systemet för det är enda sättet för dem att kontrollera systemet, genom att bygga ett eget. Själv ser jag en mardröm där sådana som jag och mina kamrater styr och ställer i en elitskola. Där vi står för utslagningen, detta utan att få veta att det vi gör är fel, hur skulle vi göras medvetna om det när samhället i övrigt gör samma?

  • Pingback: Högerkonspiration » Blog Archive » Är arbetarbarn obegåvade, eller?()

  • Pingback: Skyddsnät bort - straffåtgärder in | Svensson()