De mest segregerade områdena

De snackas mycket om de segregerade områden i nordöstra Göteborg, på Järvafältet eller i sydvästra Storstockholm. Men faktum är att det inte är dessa invandratäta områden som är de mest segregerade. Inte heller är dessa områden på något sätt de mest kulturellt homogena och utestängande gentemot andra.

Det är snarare de klassmässigt mycket homogena villaförorterna som är de mest segregerade områdena i Sverige. Jag pratar om sådana överklassområden som Hovås och Järkholmen i Göteborg, medelklass- och småborgarområden som exempelvis Balltorp, Fiskebäck, Näset, Torslanda och Olofstorp. Likadant är det i andra delar av Sverige, till exempel i Skåne och Blekinge. Men där tillkommer en faktor. De kulturellt och socialt segregerade bondbyarna på landet, där folk tycks vara rädda för allt som de inte stött på förut. Som exempelvis Sjöbo och Rödeby. På samma sätt är det också i det segregerade bonnlandet i Västergötland. Uppe på slätten frodas främlingsfientlighet (xenofobi) i kulturellt, etniskt och klassmässigt homogena småborgarorter.

Det är i sådana områden som Sverigedemokraterna har sitt centrala stöd (kanske inte alltid högst andel av rösterna, men kärnan av sitt stöd). För var överklassområdena inga områden där SD fick stöd, men i senaste valet fick de sitt genombrott där. I alla fall vad Göteborg anbelangar. Jag misstänker att det är på samma sätt i Skåne. Främlingsfientligheten och stödet för Sverigedemokraterna frodas i kulturellt, etniskt och klassmässigt segrerade zoner som exempelvis de ”vita” villaförorterna och bondbyar på bonnlandet.

Intressant?
Bloggat: Röda Malmö,
Borgarmedia: EX, SVD, DN, AB,
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements
  • TB

    ”På samma sätt är det också i det segregaerade bonnlandet i Västergötland. Uppe på slätten frodas främlingsfientlighet (xenofobi) i kulturellt, etniskt och klassmässigt homogena småborgarorter.”

    Har du verkligen analyserat valresultatet i nyss genomförda EU-val innan du dragit dessa slutsatser?

    Med reservation för brister i mina geografiska kunkspare skulle jag villa säga att de kommuner som hör till Västgötaslätten eller direkt anslutande områden är Essunga, Falköping, Grästorp, Götene, Lidköping, Skara, Skövde, Vara och Vårgårda.

    Riksgenomsnittet för SD var 3.27 procent. Av ovanstående kommuner är det endast två, de största Falköping (4.07%) och Skövde (3.73%) som når över riksgenomsnittet.

    För de små kommunerna, som väl kan anses det du, i min menig lite föraktfullt, kallar ”bonnlandet” är resultatet att de ligger under riksgenomsnittet. Exempelvis ligger Grästorp på 2.33% och Vara på 2.37%.

    Slutsatsen är att analysen inte håller en närmare granskning.

  • Martin

    Vill bara påpeka att i dessa förorter så är däremot segregeringen synlig som ingen annanstans. Bor runt järvafältet och i områdena runt denna oas så finns det hyresrätter och bostadsrätter. I områden som har fler invandrare än svenskfödda så är bostadsrättsföreningarna som små vitemansreservat.

    I dessa små reservat av arbetare som ser sig som medelklass, där gror rasismen, där är rädslan för trasproletariatet mycket stor.

  • Anders_S

    Grästorp är i praktiken en arbetarförort till Trollhättan. Och jag pratar inte heller om kommuner. Det är välkänt att SD och nazistsekter har ett trakt fäste på småorter i fler slättkommuner. Oftast inte i huvudorterna utan i mindre orter. Ex, Vedum i Vara kommun, Floby och Gudhem i Falköpings kommun.

    För att se om en kommun ligger över snittet ska man dessutom inte jämföra med rikssnittet. (Skåne snedvrider rikssnittet) utan med regionsnittet.

    Rödeby har jag jämfört varje enskilt distrikt och SD ligger långt över riksnittet där. Rödeby är en del av Karlskrona kommun.

  • Anders_S

    Martin: Det är bl.a.just o sådana områden som SD får många röster i Göteborg.

    Jag har flera val i rad specialstuderat var SD fått röster, jämförst med inkomster, tidigare röstande och andel invandrare osv.

    Tre typer av områden utmärker sig.

    1.Småborgerliga områden på landsorten med främst bonde- och hantverkarbefolkning.
    2. ‚ÄúVita arbetarområden‚Äù (ofta med hög andel finländare) som gränsar till invandartäta områden. Men inte denna typ av omrdåen rent generellt. (ex bostadsrättsområden i Angered, Rannebergen)
    3. Småborgerliga moderna villaförorter (‚Äùingenjörsförorterna‚Äù). (ex. Torslanda)

    Låg andel får man främst i två typer av områden:
    1. Socialt blandade områden. Det gäller områden som är blandade både etniskt och klassmässigt. (ex Krokslätt i Göteborg och Mölndal)
    2. Områden där innerstadsmedelklassen bor, kulturmänniskor och liknande. (Ex. Masthugget, delar av Majorna)

  • TB

    Anders_S:
    För just Grästorp, som består av 3 valdristikt, är läget SD på landsbygden står för 2.35% (19 röster), Grästorp Norra 1,98% (15 röster) och Grässtorp Södra 2.32% (19 röster) vilket inte pekar på någon direkt överrepresentation för landsbygden.

    Tittar vi på Vara så visst och där slår ihop småorternas valdistrikt (…har inte tillräcklig kunskap för att ”klassifisera” dessa orter) hamnar vi på 2.35% (87 röster) medan centralorten hamnar på 2.19% (34 röster).

    Från dessa två exempel ser jag fortsatt inget stöd för någon generell slutsats om ”bonnalandet på slätten”.

    Jag säger inte att du är helt fel ute när det gäller landsbygd men att då direkt koppla detta till ”bönder” ja då tycker jag du tar ut svängarna för mycket. Denna typ av påståenden bör nog beläggas något fylligare.

  • Daniel

    Låg andel har de också i ”etniskt segregerade” rika områden i Vellinge, Lomma, Danderyd, Täby m fl.

  • Anders_S

    Daniel: Traditionellt har det varit så att SD har haft låga röstsiffror i överklassområden. (fast Lomma är väl knappast överklass). Men i det senaste valet kan man i Göteborg se en markant ökning i överklassområden i sydväst (Askim). Men det är fortfarande lågt.

  • Pingback: Stockholmsvänstern » Hur ska man förstå opinionsundersökningar egentligen()

  • Anders_S

    TB: Återigen: Grästorp är i praktiken en arbetarförort till Trollhättan. men innehålelr områden somär ena bondlandet, fröstås, exempelvis där min bor bodde några år som fosterbarn hos några bönder eller där min ena brors tidgare fru kommer ifrån. Men det är också i Grästorp man köper villa när man vill bo i villa men har dåligt med pengar. Dina exempel därifrån bekräftar snarare än vederlägger det jag skrivit.

  • Pingback: Dagens politiska chock eller kvittot på att en förändring är på gång | Kulturbloggen()

  • TB

    Anders_S:
    Jag vill nog fortsatt hävda att dina slutsatser är något förhastade, speciellt när det gäller att koppla till en yrkesgrupp som bönder. Har inte haft tid, men man kan ju fundera över hur det ser ut på andra ”bonnaland” som t.ex. Östgötaslätten, Halland, Närkeslätten eller en del områden kring Mälaren. Får också bilden när det gäller Skåne att de starkaste SD-fästena (Sjöbo undantaget) inte finns på det ”bondetäta” slättlandet utan mer i de norra skogsbyggderna, men har inte studerat i detalj så här kan ligga någon mina gömd.

    Nåväl, det finns säkert någon samhällsvetare som är sysselsatt med just dessa frågor och skärskådar på mer flerdimentionella sätt. Parametrar som utbildningsnivå, inkomst, ålder och kön är även de högst intressanta. Det får ge sig.

    Viktigare än att ”stirra sig blind” på grupper tror jag är att förstå främlingsfientlighetens orsaker. För min egen del tror jag att mycket av förklaringen står att finna i en skepsis/rädsla för det nya och okända. I detta perspektiv är det därför viktigt att alla får klart för sig att folkomflyttningar och folkvandringar är en naturlig del av historien som i princip förekommit så länge det funnit människor. Skillnaden vi har nu är att utvecklingen går mycket snabbare och att det moderna transportväsendet möjligör att männskor snabbt kan förflyttas över stora avstånd. Följden av det sistnämnda blir då t.ex. också att skillnaderna i kultur blir mer tydliga.

    Till detta kommer givetvis inslag av ren rasism (…men antalet ideologiskt övertygade rasister är nog ändå ganska liten). Däremot kan dessa givetvis på olika sätt föra fram olika argument som stärker skepsisen/rädslan vilket då kan bli en accelerator för främlingsfientligheten.

  • Anders_S

    TB: Du ser bara ”psykologiska” och ”moraliska” orsaker till problem, Din individualism hindrar dig att se de stora bilderna, gruppers intressen, klassintressen, krafter som verkar i samhället, som påverkas av indivdier, men som ockås påverkar individer. Grupper (klasser) är verkliga fenomen, inte något som nån hittat på. De verkliga orsakerna till fenomen i samhället är alltid materiella. Så också i detta fall med rasismen.

    Och du missar att jag har studerat det här. Jag har i detalj studerat Göteborg och Mölndal i flera val. Plus Göteborgsregionen när det gäller vissa val. Både i förhållande till yrken, religion, inkomst, vad man röstat på tidigare och så vidare. Om jag hade gått på Universitet hade jag förmodligen kunnat skriva en C eller D-uppsats med materialet. Dessutom har Expo gjort en likadan studie som jag, men bara på Mölndal. Man kommer fram till samma sak. Jag vet alltså vad jag snackar om, i motsats till dig. Du behöver naturligtvsi inte tro mig, men jag har noggrant studerat detta. Och min slutsatser är så säkra de kan bli.

    Man kan exempelvis på landet i södra Bohuslän direkt koppla SD:s röster till distrikt med många schartauanskt troende och distrikt där de har få till frireligiösa distrikt.

  • Jan Wiklund

    En bekant till mig som brukade åka runt i Stockholmsområdet och hålla föredrag i skolor berättade att de mest rasistinfekterade områdena var villaförorter som Täby och Ekerö, där man bara hade sett invandrare på film. Det här bekräftar bilden av att man är rädd för sånt man inte vet något om.

  • TB

    Anders_S:
    Noterar att du observerat att jag inte tar min utgångspunkt i samhällsanalysen från grupper eller klasser. Såsom varande icke-marxist känner jag mig heller inte förpliktigad att ta denna utgångspunkt. Detta innebär inte att jag förnekar gruppernas (eller klassers) existens. Dock, för mig är individen den främsta byggstenen i samhället. Individerna bygger sedan upp grupperna. Dessa grupper är dock från mitt perspektiv mycket mer komplexa än den högst förenklade klassindelning som marxismen ägnar sig åt.

    De ‚Äùstora bilderna‚Äù du talar om är för mig förenklade modeller av samhället som alldeles för lätt blir generaliserade och svart-vita. Samhället är kanske den mest komplexa organism vi har varför jag kommit till slutsatsen att beskrivningen i förenklade modeller är svår för att inte säga omöjlig. En modell är alltid en förenkling av verkligheten och drivs förenklingen för långt minskar modellens relevans.

    Det jag främst i diskussionen ovan velat kritisera, men kanske misslyckats med det, är att gruppen bönder tilldelas attributet främlingsfientliga. Och visst finns det individer som är främlingsfientliga i gruppen bönder men det finns också bönder som gömmer flyktingar (‚Ķjag råkar känna sådana). Det är det kollektiva tilldelandet av en egenskap på en grupp jag vänder mig så starkt emot.

    Om sedan främlingsfientligheten är överrepresenterad i gruppen bönder, ja det kan man givetvis fundera över. Här kommer du med några antaganden men säger själv att du inte studerat detta i detalj på det sätt du gjort i Göteborg. En snabb ‚Äùtitt‚Äù på siffrorna på Västgötaslätten, som jag gör, ger inga entydiga direkta belägg varför frågan fortsatt är öppen. Kring dina Göteborgssiffror har jag inte diskuterat och blir därför något förvånad att du tar upp dessa på det sätt du gör.

    Sedan är det så att forskning till valresultat är vansklig. Då vi dessbättre har en valhemlighet går det inte att spåra valsedel till väljare utan analysen måste därför göras på andra sätt. Ett sätt, som samhällsvetarna håller på med, är intervjuer där man får ange vem man röstat på, vem man röstat på tidigare o.s.v. Ett annat sätt är att som du dra slutsatser utifrån befolkningssammansättning i valdistrikt. Visst, man kan säkert komma ganska långt här, men osäkerheter finns.

    Vi lär inte bli överens om de mer ideologiska aspekterna i denna fråga, det är helt visst. Att däremot främlingsfientlighet som företeelse är beklagansvärd är väl däremot inget att tvista om.