Klyftorna mellan rik och fattig, mellan arbetarklass och överklass, ökar i snabb takt i Sverige. Detta enligt LO:s rapport Alltid mer, aldrig nog om inkomstklyftor i Sverige. Mellan 1950 och 1970 minskade löneklyftorna och samhället blev jämlikare. 1950 var maktelitens genomsnittliga inkomst 11 industriarbetarlöner. År 1980 hade makteliten i genomsnitt en inkomst på 5 industriarbetarlöner.Sen dess har klyftorna ökat med en viss svacka 2008-2009:
År 2009 var den svenska maktelitens inkomster före skatt i genomsnitt 15 industriarbetarlöner. 2008 var motsvarande siffra 17 industriarbetarlöner. Det visar LO-ekonomernas nya rapport ”Alltid mer, aldrig nog”. De fallande inkomsterna för makteliten under 2009 speglar finanskrisens effekter på kapitalinkomsterna för näringslivets elit, men är sannolikt bara ett hack i kurvan för maktelitens relativa inkomstutveckling. Den underliggande trenden, samt de höga kapitalinkomster vi kan förväntas se för 2010, pekar på att makteliten fortsätter att dra ifrån under åren som kommer.
Ett jämlikare samhälle är ett bättre samhälle, det visar forskningen klart. Lägre brottslighet, mindre sjukdomar, längre liv. Så utvecklingen är mycket negativ måst man nog säga. Utvecklingen är politiskt betingad. Det är politiska beslut från både socialdemokratiska och borgerliga regeringar som ökat klyftorna. Makthavarna i detta land är alltså i färd med att göra landet sämre. De har varit inne på den vägen i 30 år.
Bloggat: Roger Jönsson,
Läs även andra bloggares åsikter om Eliten, Överklassen, Borgarklassen, Ojämlikhet, Ökande klyftor, Makteliten, LO, Samhälle, Ekonomi, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Det viktiga är väl inte skillnaden i pengar egentligen. Skillnaden på att tjäna 25000 kr efter skatt och att tjäna 15000 efter skatt är inte speciellt väsentlig medan skillnaden på att tjäna 10000 och 5000 kr efter skatt kan vara enorm. Att påstå att fattiga människor automatiskt blir kriminellt drägg tycker jag inte är speciellt schysst heller.
Jo, det väsentliga är skillnaden i inkomster. Det är just den som är grunden till problemen enligt forskningen. Skillnaden. Inte nivån.Ingen har påstått att fattiga automatiskt blir kriminella. Men ojämlikhet skapar kriminalitet, det är ett ofrånkomligt faktum. Arbetarklassen och fattiga är mer kriminella. Det är också ett faktum.
http://www.zaramis.nu/blog/2008/01/13/brottslighet-och-klass/
http://www.zaramis.nu/blog/2007/12/31/brottslighet-i-arbetaromraden/
http://www.zaramis.nu/blog/2010/08/15/storre-klassklyftor-storre-halsoproblem/
http://www.zaramis.nu/blog/2010/03/17/valdet-och-ojamlikheten/
Att fattiga är mer kriminella kan höra ihop med varför vissa av dem är fattiga, det är inte nödvändigt att det ena leder till det andra, vad man vet är bara att det finns viss korrelation.
Om skillnaden är det verkliga problemet och inte nivån så beror det väl mest på avundsjuka, då kanske det är människorna vi behöver ändra på minst lika mycket som skillnaderna. Jag håller med om att företagsledare och ägare har på tok för höga löner och bonusar men att gå runt och vara arg och missnöjd pga att min lön är mycket lägre känns väl snudd på sjukligt.
Man kan inte ändra på människor i nån större utsträckning. Sovjet försökte och se hur det gick. Åt helvete. Religioner har försökt i alla tider. Och se hur det gått. Åt helvete.
Orättvisor och ojämlikhet är något som människan är biologiskt programmerad att tycka illa om (se Forskning & Framsteg). Så det är varken sjukligt eller konstigt. Det är normalt och naturligt. Det betyder att orättvisor och ojämlikhet är det som måste bekämpas. Inte människors missnöje med det. Människors missnöje med ojämlikhet och orättvisor är sunt, demokratiskt, naturligt och riktigt. Avundsjuka är bra, jantelagen är bra.
Visst bidrar ett mer jämlikt samhälle till mindre brottslighet. Men att jämföra genomsnittslönen hos 1 miljon arbetare med genomsnittslönen hos VD för de 50 största företagen blir väldigt missvisande. Bättre då att titta på percentiler.
Ja, man kan säkert ha invändningar mot metodiken. Men den ger möjlighet till en historisk jämförelse och på så sätt är den relevant. Det är otvivelaktigt så att klyftorna idag är ungefär lika stora som i början av 1900-talet. Betydligt större än 1950 och mycket större än 1980.