Åby säteri i Tossene socken – från storgods till djurpark

Del 5 av 13 i serien Bohusläns gods och gårdar

Åby säteri i Tossene socken har en lång historia. Bevarade brev från 1307 visar att Norges kung Håkon Magnusson vistades här vid den tiden. Under 1400-, 1500- och 1600-talen var släkterna Hjerne, Galle (också stavat Galde) och Kane herrar till Åby.

1415 tycks Ficke Grubendal ha haft gården i pant, men ägare ska ha varit Jönis Hjerne. 1514 var systrarna Ottilia Ottesdotter (Kane)och Anna Ottesdotter (Kane). Förmodligen ahde de ärvt ägandet från sin far Otte Kane som i sin tur på något sätt ärvta gården från släkten Hjerne. De ska ha varit systrar till en Arald Kane, norsk riksråd. Ottilia ärvdes av den avlägsne släktingen Gaute Galde, son till Sven Galde. Efter Gaute Galde var hans son Christoffer Gautesseon Galde ägare till Åby.

Förmodligen byggde någon from av borgliknande byggand på gården under familjen Galdes ägartid.

Margareta Hvitfeldt (1608-1683) var dotterdotterdotter till Anders Green som var Norges rikskansler under några år på 1500–talet och änka efter den danske adelsmannen Thomas Dyre.

År 1661 köpte Margareta Hvitfeldt Åby från den danske översten Johan Firichs (Firch) som sin tur köpt huvudgodset av två köpmannabröder från Kristiania (Oslo) och bytt eller köpt till sig resten från kronan, bönder och adelmän. I Margareta Hvitfeldts köp ingick ett nittiotal gårdar och torp spridda över hela norra Bohuslän, men huvuddelen av godsegendomens mark återfanns på Stångenäset och Sotenäset i socknarna Tossene, Askum, Bärfendal, Bro och Svarteborg. Totalt omfattade Åby ungefär 62 mantal år 1673. Från Margaretas död 1683 fram till 1975 förvaltadeHvitfeldtska stipendieinrättningenÅby i enlighet med testamentets bestämmelser. Till godset hörde också fiskelägena Smögen, Hasselön, Gravarne, Vansvik, Tången, Hovenäs Näs, Svinevik, Olsten, Vikarne och Väjern i Askums socken (Sotenäs).

Genom arv var Margareta Hvitfeldt också ägare av Sundsby säteri.

Under tiden som stipendieinrättningen ägde egendomen arrenderades säteriet ut. Arrendator från 1684 till 1865 var Nils Hammar och därefter Abraham Wefwer fram till 1714 då han utbyttes mot Johan Fehmarn. Johan Fehmarn ersattes av Peter Fehmarn från 1730. Han blev kvar ända till 1865. Sistnämnda år blev Claes Virgin arrendator  och mellan 1781 och 1816 var hans son Samuel Virgin arrendator. Samuel Virgin var gift med en dotter till Joseph Hylander, gymnasiebefallningsman, och därmed en av makthavarna i den Hvitfeldtska stipendieinrättningen.

Familjen Virgin, närmare bestämt Claes Virgins bror Carl Urban Virgin, arrenderade även Sundsby säteri från 1769. Claes August Virgin (1766-1834), bror till Samuel Virgin tog över arrendet på Sundsby vid Carl Urbans Virgins död år 1811. 1819 sade Claes August Virgin upp arrendet av Sundsby.

Familjen Virgin härstammade från Rutger von Ascheberg då dennes dotter Anna Elisabeth von Ascheberg (-1656) gifte sig med Arvid Soop (-1717). Deras dotter Eleonora Elisabeth Soop (1685-1722) gifte sig med Bernhard Virgin (1673-1743), liksom von Ascheberg från tysk-baltisk bakgrund. Bernhard Virgins söner var den redan nämnde Claes Virgin och Arvid Bernhard Virgin (1715-94) Rutger von Ascheberg var vid sin död 1693 Bohusläns störste godsägare och han var en av de som bevittnade Margareta Hvitfeldts testamente år 1664. Familjen Virgin var också genom giftermål släkt med familjerna Fehman, Sandberg, Schiller och Kihlman. Alla arrendatorer av stipendiegods eller makthavare inom den Hvitfeldtska stipendiefonden som grundades av Margareta Hvitfeldt och övertog alla hennes egendomar.

Därefter var det Gustav Adolf Schultz som arrenderade från 1817 och han efterträddes redan 1819 av Carl Gudmundsson Bagge (borgensman för Schultz som övertog arrendet då Schultz inte hade råd). Därefter arrenderades godset från 1820 till 1821 av Carl Ulrik Lilliehorn, systerson till Claes August Virgin på Sundsby, som kvarstannade till till 1827 då Carl Holmdorff tog över. Denne arrenderade också gården mellan 1851 och 1856, Anders Peter Sandberg, borgensman för Carl Holmdorff, gjorde det 1839 till 1850, Axel Nycander 1856-70 och 1881-1900, Olof Kihlman, svärfar till Axel Nycander 1871-80.

Åby säteris avelsgård Toftestad hade under åren 1815-1819 en annan arrendator än huvudgården, nämligen Clas Ludvig de Maré. Därfter kom avelsgården återigen att ingå i enhet med huvudgården.

Axel Nycander lyckades också få arrendet från 1901 och behöll det till 1920. 1903 avled Axel Nycander och avlöstes av Max Kihlman, son till Olof Kihlman. 1918 gjordes ansträngningar för att sälja Åby säteri, men ingen försäljning kom till stånd. Istället fortsatte man arrendera ut säteriet och från 1951 fram till och med 1975 arrenderades godset av Arne Staxäng.

Åby säteri köptes avHushållningssällskapet år 1976. 1996 såldes säteriet med tillhörande 383 ha mark till Stiftelsen Nordens Ark och är nu platsen för deras verksamhet för att skydda sällsynta och utrotningshotade djur.

Fortfarande än idag så förfogar Hvitfeldtska Stipendiefondens stiftelse över 100 miljoner kronor. Hennes donation är den näst största i svensk historia för kulturella ändamål.

Läs mer: SR, BL1, 2, 3, 4, DN, KVP, GP,

Andra källor: Eibert Ernby, Margareta Hvitfeldts Donation, vision och verklighet, 2006

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Series Navigation<< Morlanda – familjen BildtHolma säteri – gammalt säteri som blev fideikommiss för köpmannafamilj >>
Advertisements