HaV klar med förvaltningsplaner för säl

Skär

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, har nu tagit fram nationella förvaltningsplaner för gråsäl och knubbsäl.

– Vi vill både ha ett kustnära fiske och ett sälbestånd som ligger på en gynnsam nivå. Målet är att sälen ska ses som något positivt, säger utredare Susanne Viker.

Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förvaltningsplaner för gråsäl och knubbsäl. Redan 2007 presenterade Naturvårdsverket ett sådant förslag men den planen fastställdes aldrig. I fjol flyttades ansvaret för förvaltningen över på Havs- och vattenmyndigheten.

– Vi har utgått från det tidigare förslaget och de synpunkter som kom fram i remissvaren. Men vi har också haft samrådsmöte med bland annat berörda länsstyrelser, olika fiskeorganisationer, miljöorganisationer och även enskilda fiskare, säger Susanne Viker.

Vid 1900-talets början fanns det mellan 88 000 och 100 000 gråsälar i Östersjön men antalet minskade snabbt snabbt på grund av intensiv jakt. Vid mitten av 1970-talet var bestånden också starkt påverkade av miljögifter som DDT och PCB, vilket ledde till försämrad reproduktion, inte mer än 20 procent av de könsmogna honorna var fruktsamma. 1975 var fanns bara cirka 4 000 gråsälar i Östersjön. I takt med att miljögifterna i havet minskat och införandet av jaktförbud så har också hälsostatusen förbättrats och bestånden växt till sig. I dag finns troligen mellan 25 000 och 30 000 gråsälar i Östersjön och största tillväxten märks i södra delarna.

I slutet på 1800-talet tros det ha funnits cirka 17 000 knubbsälar i Kattegatt och Skagerrak. Även de drabbades hårt av den intensiva jakten, 1920 var antalet nere i cirka 2 000 djur. Efter att jakten förbjudits i både Sverige och Danmark på 70-talet ökade så bestånden kraftigt och var på 80-talet uppe i cirka 19 000 sälar. Sommaren 1988 slogs mer än halva beståndet i Skagerrak och Kattegatt ut av sälviruset PDV, Phocine Distemper Virus. 2002 var det dags för nästa virusutbrott och 2007 upptäcktes ännu ett utbrott av virusinfektion. I dag tros beståndet ligga på cirka 15 000 sälar.

– I dag ser det ut som bestånden av gråsäl och knubbsäl närmar sig en gynnsam bevarandestatus, säger Susanne Viker.

Men det ökande antalet sälar skapar också problem för det kustnära fisket. Kostnaderna för de direkta skador som sälarna orsakar fisket är stora, hårdast drabbat är torskfisket följt av lax- och öringfiske. Sälarna ger sig främst på redskap som nät, fällor och ryssjor.

Naturvårdsverket betalade 2010 ut drygt 18 miljoner kronor för skador som sälar haft på fisket.

– Grundproblemet är att människan och sälarna konkurrerar om samma föda. Sälarna förstör mycket för det kustnära fisket, framförallt i form av skador på redskapen. Samtidigt orsakar redskapen också skador på sälarna, säger Susanne Viker.

– Det finns en konflikt och det finns ingen enkel lösning på den. I dag har vi inte heller någon fullständig bild av vare sig kostnaderna för sälskador eller utbredningen av sälar geografiskt. Det behövs ytterligare undersökningar och information.

Gråsälen står för de flesta sälskadorna i Östersjön. Studier i Bottenhavet visar också att det ofta är ett fåtal djur,främst vuxna hannar, som tar sig in i exempelvis laxfällor.

– I Bottenhavet har man haft problem länge, framförallt inom fisket av lax, sik och siklöja och man har därför utvecklat redskap som fungerar ganska bra, exempelvis så kallade pushup-fällor, säger Susanne Viker.

När det gäller garnfisket efter torsk i södra Östersjön har sälskadorna ökat kraftigt de senaste tio åren, särskilt i Hanöbukten och området runt Bornholm.

– Sedan några år pågår försök där fiskare i Blekinge fiskar med torskburar istället för garnfiske, försök som vi hoppas mycket på, säger Susanne Viker.

Samtidigt har ökningen av grå- och knubbsäl också lett till ett ökat intresse för sälar och sälprodukter bland allmänheten. Exempelvis erbjuds i dag sälsafari på flera orter längs kusten från Haparanda till Strömstad.

HaV menar att förvaltningen av gråsäl och knubbsäl ska vara adaptiv och ekosystembaserad, alltså att man sätter upp mål och gör löpande utvärderingar för att kunna anpassa åtgärder och insatser för att nå målen.

HaV:s förvaltningsplan för gråsäl
HaV:s förvaltningsplan för knubbsäl

HaV föreslår främst förebyggande åtgärder, exempelvis sälsäkra redskap, för att nå målen. Jag ser det dock också som vettigt att införa en viss jakt på knubbsäl och kanske öka jakten på gråsäl. Man kan både äta sälkött och tillverka en stor mängd olika produkter av säl. Genom säljakt kan man sannolikt också minska de skador sälen gör på olika typer av fiskeredskap. Fiskeredskap måste också ändras så att det blir svårare för sälar att stjäla fisk ur dem,  svårare för sälar att skada redskapen och så att färre sälar fås som bifångst vid fiske.

Speciellt besvärligt är det med sälar i förhållande till ålfiske och torskfiske (med garn eller bur) men det är även besvärligt för lax- och öringfisket i Östersjön. Ålfisket har dock helt upphört så problemet i samband med just ålfisket har upphört. För torskfiskets del kan förändringar av redskapen innebära förbättringar liksom sannolikt också viss jakt. Gråsäl i Östersjön jagas dock idag i begränsad utsträckning. Inte så mycket i Sverige, men mer i Finland. I Sverige förekommer enbart skyddsjakt. Om jakt har positiv effekt för fisket eller inte beror till viss del på de jaktmetoder som används.

Frågan om skyddsjakt är dock Naturvårdsverkets ansvar men HaV föreslår i förvaltningsplanerna att regelsystemet ses över, att det exempelvis blir lättare att bedriva skyddsjakt i formellt skyddade områden.

– Vi anser att man bör utreda om det går att göra lokala förvaltningsplaner – exempelvis att man skyddar vissa områden från säl, säger Susanne Viker.

HaV vill också att utbetalning av skadeersättning främst ska gå till förebyggande åtgärder. I förvaltningsplanen slås också fast att det behövs mer kunskap och information om gråsälen och knubbsälen.

– Vi föreslår att det bildas en nationell samrådsgrupp för sälförvaltningen med representanter från myndigheter och olika intresseorganisationer, säger Susanne Viker.

Svensson/HaV

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Advertisements