Göteborg har lägre brottslighet än de två andra stora svenska städerna. Antalet skjutningar i år är mycket få jämfört med förra året och antalet dödade i gängvåld är 3 personer, varav två skjutits. Också det är en betydligt lägre siffra än förre året eller året innan dess. Dessutom är uppklarningsprocenten de flesta år högre i Göteborg när det gäller grova våldsbrott än i Stockholm och Malmö.
I Göteborg har det under 2016 varit exakt noll bilbränder som berott på ungdomar och oroligheter. Det har inte heller varit mer än ett tillfälle när ungdomar angripit polis med stenar och flaskor. Midsommardagen i Biskopsgården. Räddningstjänsten har vad jag kan förstås inte angripits en enda gång. Det har dock varit några bilbränder, några kopplade till en konflikt mellan två familjer och några om sannolikt är försäkringsbedrägerier.
Jag tycker inte det låter som om polisen inte har kontroll. Det är lugnare i Göteborg än i de andra större städerna. Polisen Peter Larsson i GP snackar uppenbarligen skit. Förresten så är det inte polisen om ska ha kontroll, det är vi invånare i Göteborg, dvs samhället, som ska ha kontroll. Polisen är bara en del av det som ger ett samhälle som är tryggt och lugnt. Det är också hur majoriteten av Göteborgs befolkning upplever läget. I exempelvis Biskopsgården är förstås folk mer otrygga och oroliga än i många andra delar av Göteborg. Det är naturligtvis inte bra och kan bara åtgärdas genom konkreta åtgärder, inte genom lögnaktiga kampanjer i GP eller poliser som snackar skit. Sådant gör bara folk mer oroliga.
Närvarande poliser som arbetar långsiktigt, förebyggande och trygghetsskapande, dvs inte ingriper med hårda tag mot alla ungdomar de ser, är en del av ett sådant arbete. Att bygga bort bostadsbristen och trångboddheten är en annan del i samma arbete. Minskad arbetslöshet en tredje och viktig åtgärd.Fungerande skolor och fritidsgårdar en annan del. För skolornas del krävs sannolikt ett återtagande av skolorna under gemensam kontroll, dvs avprivatisering. För bostadsbristens del krävs subventionerat byggande av hyresrätter, ett nytt miljonprogram kan vi väl säga är vad som behövs. En satsning på verksamheter för ungdomar för att få bort dem från gatorna är också vettigt. Det görs genom fritidsgårdar, fler fältassistenter och kanske också satsningar på föreningsverksamhet. Arbetslöshetsproblematiken är svårare att åtgärda men åtgärder måste nog inkludera ett avskaffande av tillfälliga anställningar och bemanningsbolag.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Kriminella nätverk, Gangstergäng, Brottslighet, Gängkrig, Bilbränder, Upplopp, Peter Larsson, Polisen, Brott, Våld, Göteborg, Samhälle, Politik
Upptäck mer från Svenssons Nyheter
Prenumerera för att få de senaste inläggen skickade till din e-post.
Jag har lite svårt att förstå vad du vill komma med din relativisering av gängbrottsligheten. Det är inte så att jag påstår att denna brottslighet genomgår en stor ökning eller minskning. Utifrån ett samhällsperspektiv är det också för mig ointressant om gängen härjar i Göteborg, Malmö, Stockholm eller i Bastuträsk. Oavsett var problemet förekommer är det ett samhällsproblem, som förstår livet för de ungdomar – ofta uppväxta i utsatta miljöer och på samhällets marginal – som dras in i gängen.
Det statistiska materialet är alldeles för litet för att dra slutsatser i någon riktning. Din utsaga ”Antalet skjutningar i år är mycket få jämfört med förra året” saknar för mig relevans då jämförande statistik – om denna överhuvudtaget ska göras på ett så litet underlag – måste göras mellan hela år. Uppgörelser mellan gäng sker när de sker och en konflikt kan snabbt eskalera med följd att statistiken förändras över en natt.
I ett annat inlägg, http://blog.zaramis.se/2016/09/01/gangvaldet-i-goteborg-minsta-pa-10-ar/, presenterar du en statistik över skjutvapenmord i Göteborg. Denna indikerar för mig att problemet de senaste 10 åren varit på en i princip konstant nivå på lite drygt 5 fall per år. Att tala om trender på ett så litet statistiskt underlag är inte meningsfullt.
Det har varit konstant i antal sen 10 år tillbaka. Men med tanke på den ökande befolkningen minskar gängvåldet över tid under den aktuella perioden 2005-2016. I hela Sverige. Men också i Göteborg där det finns två tydliga toppar, 2006-2009 och 2013-2015. Orsakade av delvis samma individer, Edis Alihodzic, bröderna Selman och Mazdak Vermahmood.
Gängvåldet är i det stora hela ett litet problem. Det står för 5-10% av den totala brottsligheten i Sverige. Av antalet mord begås omkring 10-15% av kriminella gäng sett över en längre period. Det vanliga mordet i Sverige är fortfarande, full man knivar ihjäl full kompis. Alkoholen är det riktigt stora problemet när det gäller våldsbrottslighet. Av årets totalt 7 mord i Göteborg är 4 av den sorten. 3 är gangsterrelaterade mord varav två med skjutvapen
När en polis säger att de inte har kontroll över läget i Göteborg är det en allvarlig verklighetsförfalskning. Polisen i Göteborg har arbetat på ett annat sätt än polisen på de flesta andra håll i Sverige. Det har gett resultat i form av minskat antal bilbränder, minskat antal upplopp med mera. Det är väsentligt. Det visar att om samhället inklusive polisen arbetar på rätt sätt kan situationen förändras. Polisen i Göteborg arbetar med mjuka metoder. Det är effektivt i motsats till de håra metoder poliser i andra städer arbetar med. Det är väsentliga fakta, väsentlig information. Det är därför viktigt att framhålla den positiva utvecklingen i Göteborg. Polisen Peter Larsson i GP ljuger och för fram en felaktig bild av hur detta arbete fungerar och vilka effekter det har.
Utvecklingen i Malmö tycks också vara positiv. En halvering av antalet bilbränder per år sen 2009. I Göteborg har de förstås försvunnit helt, vilket är ännu bättre.
Sen begriper jag inte vad du menar med relativisering. Jag beskriver hur det faktiskt ser ut. Inte i relation till nånting (vilket krävs för att en ska kunna relativisera). Ett faktum är att antalet gängrelaterade mord minskat mycket kraftigt i år jämfört med förra året, att det inte betyder en långsiktig minskning är självklart. Och. Även om gängvåldet inte skulle ha en minskning på sikt, minskar våldet som helhet, främst på grund av minskad alkoholförbrukning. Minskat drickande
”Gängvåldet är i det stora hela ett litet problem. Det står för 5-10% av den totala brottsligheten i Sverige. Av antalet mord begås omkring 10-15% av kriminella gäng sett över en längre period. Det vanliga mordet i Sverige är fortfarande, full man knivar ihjäl full kompis.”
Detta är lite
Du använder alltså ordet relativisering helt fel. Du har inte förstått vad ordet betyder. Att relativisera är nödvändigt. Det är att jämföra mellan olika saker. Organiserad brottslighet är relativt (i förhållande till) all brottslighet ett litet problem. Det är att relativisera. Något nödvändigt. Därför ska inte gängproblematiken överdrivas. Speciellt inte när den minskar i omfattning. Samma individer har till stor del stått bakom de två våldstoppar (2006-2009) och 2013-2015) vi sett. Dessa personer är nu borta. Det finns anledning att tro att detta faktiskt kommer att påverka läget då rekryteringen av allt att döma är minskande. Den stora anledningen ill att våldsbrottsligheten minskar i Sverige är minskad alkoholförbrukning. Vill vi att våldsbrottsligheten ska fortsätta minska är minskat drickande den bästa metoden. Men minskad egendomsbrottslighet (inbrott, stölder etc) kräver andra åtgärder och på detta område har faktisk minskningen av brottsligheten varit mycket kraftigare än vad det gäller våldsbrotten. Den enda brottslighet som ökar är bedrägerierna och det har med internet att göra.
En måste utgå från ett makroperspektiv om en är intresserad av hur brottslighet kan bekämpas. Enskilda berättelser är intressanta, men säger ingenting om och ger inga tips om lösningar. Bara ett makroperspektiv kan leda oss till rätt lösningar.
Lösningarna på gängbrottslighet, vilket är det jag främst skriver om, är ganska enkla. Grunden är att få bort unga män från gatorna. Det uppnår en genom minskad trångboddhet (de kan inte vara hemma då där är för mycket folk), fler fritidsgårdar och stöd till föreningsliv (gör att en del pojkar kan få annat att göra och andra intressen), bättre skolor (mindre segregerade och med möjlighet till särundervisning för elever med ADHD-problematik och liknande, lägre arbetslöshet och fler jobb (ger annan sysselsättning och innebär att pojkarna/de unga männen hålls borta från gatan samt ger pengar).
Gängproblematiken kan innehålla mer än annan brottslighet, men det finns ingen egentlig strukturell skillnad på haschlangningsgängen idag eller när jag var ung och tillhörde ett. Det fungerar likadant, strukturerna är desamma. Läs forskning av exempelvis Amir Rostami. Skillnaden som finns är att de idag har skjutvapen. Det hade inte vi.
Detta gäller gäng av den typ vi ser i Biskopsgården, Tynnered, Backa, Frölunda, Majorna, Bergsjön etc. I Hammarkullen och Hjällbo finns ett allvarligare problem. Ett familjebaserat kriminellt nätverk. Såna är mycket svårare att komma åt, men samtidigt innebär de också mindre våld än de lösa nätverken i exempelvis Biskopsgården. Men för samhället är den typen av nätverk som finns i Hammarkullen och Hjällbo mycket mer problematisk (jmfr situationen i Södertälje). I Gårdsten, Lövgärdet och Rannebergen dominerar ytterligare en annan sort av nätverk som också den är mer problematisk än de våldsamma lösa nätverken. Det handlar om gäng med en mer hierarkisk struktur, äldre män i min ålder inklusive legala affärsmän som ledare osv (även det jämförbart med läget i Södertälje). Det finns också kopplingar mellan de olika typerna av gäng, exempelvis mellan Gårdsten och Majorna.